Ibland kan det vara en befrielse att gå skilda vägar. Tänk på vad Jill var med om. Hon berättar: ”I början var jag smickrad över att min pojkvän alltid oroade sig över var jag var någonstans, vad jag gjorde och vem jag var med. Men till slut gick det så långt att jag inte kunde vara med någon annan än honom. Han blev till och med svartsjuk när jag var tillsammans med familjen – speciellt när jag var med pappa. När jag gjorde slut kändes det som om en stor börda lyftes bort från mina axlar!”

 Sarah var med om något liknande. Hon upptäckte att John, som hon var ihop med, var sarkastisk, krävande och oförskämd. Hon berättar: ”En gång var han tre timmar försenad! När han till slut kom var det mamma som öppnade dörren. Han ignorerade henne totalt, och till mig sa han: ’Kom så går vi. Vi är försenade.’ Inte ’jag är försenad’, utan ’vi är försenade’. Han borde ha bett om ursäkt eller förklarat varför han var så sen. Framför allt borde han ha visat respekt för mamma!”

 Någon enstaka händelse eller mindre positiv egenskap behöver naturligtvis inte betyda att ett förhållande är dömt att misslyckas. (Psalm 130:3) Men när Sarah insåg att Johns ohyfsade sätt var regel snarare än undantag bestämde hon sig för att göra slut.

 Vad ska du göra om du, precis som Jill och Sarah, kommer fram till att den du är ihop med inte skulle bli en bra äktenskapspartner? Ignorera inte dina känslor! Även om det är svårt att acceptera, skulle det kanske vara bäst att bryta förhållandet. I Ordspråksboken 22:3 sägs det: ”Den kloke ser olyckan och gömmer sig.”

 Det kanske inte är så lätt att göra slut. Men ett äktenskap är en bestående förening. Det är bättre att känna smärta en kortare tid nu än att ångra sig resten av livet!