1, 2. Vilken var den största händelsen i världshistorien, och varför är det inte konstigt att den var osynlig för människor?

 FUNDERAR du ibland på hur det skulle ha varit att leva under en avgörande historisk epok? Många gör det. Men tänk efter: Om du nu hade levt under en sådan spännande tid, skulle du då personligen ha fått bevittna de händelser som ledde fram till en förändring? Det är inte så säkert. Många händelser som innebär slutet för gamla regimer och som det sedan skrivs om i historieböckerna nås aldrig av offentlighetens ljus. På sätt och vis är det mycket i historien som utspelas bakom stängda dörrar – i tronsalar, styrelserum och regeringsbyggnader. Men ändå påverkas miljontals människor av förändringarna.

² Vad kan då sägas om den absolut största händelsen i världshistorien? Den har berört miljontals människoliv. Ändå var det ingen människa som bevittnade den. Vi talar naturligtvis om upprättandet av Guds rike i himlen, det messianska styre som snart ska göra slut på hela den nuvarande världsordningen. (Läs Daniel 2:34, 35, 44, 45.) Människor såg alltså inte den här viktiga händelsen, men betyder det att Jehova dolde den för mänskligheten? Eller var det i stället så att han i förväg gjorde sitt lojala folk redo för den? Vi ska se.

3–5. a) Vem var ”förbundets budbärare” i Malaki 3:1? b) Vad skulle hända innan ”förbundets budbärare” kom till templet?

³ Redan långt tillbaka var det Jehovas avsikt att hans folk skulle göras redo för upprättandet av det messianska riket. Tänk till exempel på profetian i Malaki 3:1: ”Se! Jag sänder min budbärare, och han skall röja en väg framför mig. Och plötsligt skall Han komma till Sitt tempel, den sanne Herren, som ni söker, och förbundets budbärare, som ni finner behag i.”

⁴ När kom Jehova, ”den sanne Herren”, i den nutida uppfyllelsen för att inspektera dem som tjänade i den jordiska förgården till hans andliga tempel? Profetian  förklarar att Jehova skulle komma tillsammans med ”förbundets budbärare”. Vem var det? Ingen mindre än den messianske kungen, Jesus Kristus! (Luk. 1:68–73) Han hade precis blivit insatt som kung och skulle inspektera och rena Guds folk på jorden. (1 Petr. 4:17)

⁵ Men vem var den ”budbärare” som nämndes först i Malaki 3:1? Denna profetiska förebild skulle framträda innan den messianske kungens närvaro började. Var det någon som under årtiondena före 1914 banade väg för den messianske kungen?

6. Vilka verkade som den förutsagde budbäraren som förberedde Guds folk för det som låg framför dem?

⁶ I den här boken kommer vi att hitta svaren på sådana frågor genom att se på Jehovas folks spännande nutidshistoria. Den visar att en liten grupp uppriktiga människor mot slutet av 1800-talet framträdde som de enda sanna kristna bland en mängd falska. De blev kända som bibelforskare. De som tog ledningen bland dem, Charles Taze Russell och hans närmaste medarbetare, verkade som den förutsagde budbäraren, som gav Guds folk andlig vägledning och förberedde dem för det som låg framför dem. Vi ska se hur denne ”budbärare” gjorde det på fyra olika sätt.

7, 8. a) Vilka avslöjade den falska läran om själens odödlighet på 1800-talet? b) Vilka andra falska läror avslöjade Russell och hans medarbetare?

⁷ Bibelforskarna studerade och bad om Jehovas vägledning; de enades om lärofrågor och sammanställde och publicerade de tydliga sanningar de hade funnit. Under många hundra år hade den så kallade kristna världen varit insvept i andligt mörker, och många av kristenhetens läror hade hedniskt ursprung. Ett tydligt exempel är läran om själens odödlighet. Men under 1800-talet granskades den här läran av några uppriktiga bibelläsare, som insåg att den inte hade något stöd i Bibeln. Henry Grew, George Stetson och George Storrs skrev och höll predikningar som avslöjade den här sataniska lögnen. a Deras arbete hade i sin tur stor inverkan på Russell och hans nära medarbetare.

⁸ Den lilla gruppen bibelforskare kom fram till att andra läror som hade samband med själens odödlighet också var förvirrande och falska, till exempel läran att alla goda kommer till himlen och att de ondas odödliga själar plågas för evigt i ett brinnande helvete. Russell och hans medarbetare avslöjade modigt de här lögnerna i en mängd artiklar, böcker, broschyrer, traktater och tryckta predikningar.

9. Hur avslöjades treenighetsläran i Zion’s Watch Tower?

⁹ Bibelforskarna avslöjade också att den allmänt accepterade treenighetsläran var falsk. År 1887 stod det i Zion’s Watch Tower: ”Skriften är mycket tydlig med att Jehova och  vår Herre Jesus är klart åtskilda individer och framhåller också det exakta förhållandet dem emellan.” Artikeln kommenterade också hur märkligt det var att ”läran om en treenig gud – tre gudar i en och samtidigt en gud i tre – över huvud taget blivit så omhuldad och fått ett sådant fäste. Men detta faktum visar bara hur djupt kyrkan sov medan fienden slog henne i villfarelsens bojor.”

10. Hur framhölls det markerade året 1914?

¹⁰ Som den fullständiga titeln visade (på svenska: Zions Vakt-Torn och förkunnare af Kristi närvaro) var mycket av innehållet i tidskriften inriktat på profetior om Kristus närvaro. De trogna smorda som bidrog med artiklar insåg att de ”sju tider” som nämns i Daniels profetia hade samband med tidpunkten för upprättandet av det messianska riket. Redan på 1870-talet pekade de på 1914 som det år då de sju tiderna skulle nå sitt slut. (Dan. 4:25; Luk. 21:24) Våra bröder på den tiden förstod inte helt betydelsen av det året, men det de visste förkunnade de vitt och brett, något som vi ser verkningarna av än i dag.

11, 12. a) Åt vilka gav Russell äran för det han lärde ut? b) Varför var det arbete som Russell och hans medarbetare utförde före 1914 så viktigt?

 ¹¹ Varken Russell eller hans trogna medarbetare tog åt sig äran för att ha återupptäckt och förstått de här viktiga andliga sanningarna. Russell erkände att han stod i tacksamhetsskuld till andra. Framför allt gav han äran åt Jehova Gud, som lär sitt folk det de behöver veta, när de behöver veta det. Det är tydligt att Jehova välsignade Russells och hans medarbetares ansträngningar att skilja sanning från lögn. Allteftersom åren gick vidgades klyftan mellan dem och kristenheten mer och mer.

¹² Under årtiondena före 1914 gjorde de här trogna männen verkligen en enorm insats för att försvara sanningarna i Bibeln. I en tillbakablick i The Watch Tower för 1 november 1917 sades det: ”Miljontals människor i vår tid har befriats från den tyngande börda av fruktan som helvetesläran och andra falska läror lagt på dem ... Sanningens flod, som började stiga för över fyrtio år sedan, stiger högre och högre och kommer att fortsätta att stiga tills den fyller hela jorden. För motståndarna är det lika omöjligt att hindra sanningen från att spridas över hela jorden som det är att med en vanlig kvast stoppa vågorna från en mäktig ocean.”

13, 14. a) Hur banade ”budbäraren” vägen för den messianske kungen? b) Vad kan vi lära av det våra bröder gjorde för mer än hundra år sedan?

¹³ Tänk efter: Skulle Guds folk ha varit redo när Kristus närvaro började om de inte hade kunnat skilja på Jesus och hans Far, Jehova? Knappast! Inte heller skulle de ha varit redo om de hade trott att odödlighet är något som alla automatiskt äger, i stället för att det är en dyrbar gåva som bara några få av hans nära efterföljare får, eller om de hade trott att Gud plågar människor för evigt i ett brinnande helvete utan något hopp om befrielse. Budbäraren banade helt klart vägen för den messianske kungen!

¹⁴ Vad kan vi i dag lära oss av det våra bröder gjorde för mer än hundra år sedan? Vi behöver också flitigt läsa och studera Guds ord. (Joh. 17:3) Samtidigt som den här materialistiska världen blir mer och mer andligt utmärglad vill vi att vår andliga aptit ska öka! (Läs 1 Timoteus 4:15.)

15. Vad insåg bibelforskarna så småningom? (Se också fotnoten.)

¹⁵ Bibelforskarna lärde att det var nödvändigt att ta avstånd från kristenhetens kyrkor. År 1879 skrev man i Zion’s Watch Tower om den ”babyloniska kyrkan”. Syftade man på påvedömet? Den katolska kyrkan? Protestanterna hade i flera hundra år sagt att det Babylon som nämns i Bibeln var en profetisk bild av katolska kyrkan. Men bibelforskarna insåg så småningom att alla kristenhetens kyrkor och samfund var en del av det nutida ”Babylon”. Varför  det? Därför att de alla lärde ut sådana lögner som nämnts tidigare. b Med tiden uttrycktes det alltmer rakt på sak i våra publikationer vad uppriktiga medlemmar i Babylons kyrkor behövde göra.

16, 17. a) Hur betonades behovet av att lämna falsk religion i band III av Millennii Dagning och i Zion’s Watch Tower? b) Vad försvagade kraften i sådana här tidiga uppmaningar? (Se fotnoten.)

¹⁶ Vi kan ta ett exempel. I band III av Millennii Dagning, som gavs ut 1891 på engelska, dryftades Guds förkastande av det nutida Babylon. Det stod bland annat: ”Hela systemet – ett systemernas system – är förkastat.” Vidare sades det att alla som ”icke sympatisera med hennes falska läror och bruk, kallas nu att avskilja sig från henne”.

¹⁷ En artikel i Zion’s Watch Tower för januari 1900 riktade sig särskilt till dem som fortfarande stod skrivna som kyrkomedlemmar men som urskuldade sig med att säga: ”Jag sympatiserar helt och hållet med sanningen, och jag är nästan aldrig med vid några andra möten.” I artikeln ställdes frågan: ”Men är detta rätt – att bara halvt om halvt ha lämnat Babylon? Är detta den lydnad som Gud väntar sig ... och som är tilltalande och godtagbar i hans ögon? Verkligen inte. Han [kyrkomedlemmen] ingick offentligt ett avtal med samfundet när han anslöt sig till det, och han bör troget uppfylla alla villkor i det tills han ... offentligt avsäger sig sitt medlemskap.” Med åren blev detta budskap allt tydligare. c Jehovas tjänare måste bryta alla band med falsk religion.

18. Varför var det nödvändigt att gå ut ur det stora Babylon?

¹⁸ Om det inte hade kommit sådana här varningar regelbundet, skulle då Kristus ha haft en grupp förberedda smorda tjänare på jorden när han insattes som kung? Knappast. Det är bara kristna som står helt utanför Babylon som kan tillbe Jehova ”med ande och sanning”. (Joh. 4:24) Är vi i dag lika beslutna att hålla oss borta från falsk religion? Vi vill verkligen ta den här uppmaningen på allvar: ”Gå ut från henne, mitt folk”! (Läs Uppenbarelseboken 18:4.)

19, 20. Vad framhöll Zion’s Watch Tower att Guds folk behövde göra?

¹⁹ Bibelforskarna lärde att de kristna skulle samlas för tillbedjan, där så var möjligt. För sanna kristna räcker det inte att överge falsk religion. Det är också viktigt att engagera sig i sann tillbedjan. Från de första numren av Zion’s Watch Tower uppmuntrades läsarna att komma tillsammans för att tillbe. I juli 1880 redogjorde broder Russell för en föredragsresa han hade gjort och kommenterade hur uppmuntrande det hade varit med alla möten. Han uppmanade läsarna att skriva och berätta hur det gick, och en del rapporter publicerades i tidskriften. Varför det? Han  skrev: ”Låt oss alla få del av ... den framgång som Herren ger er; huruvida ni fortsätter att församlas med dem som delar er dyrbara tro.”

²⁰ År 1882 fanns det en artikel i Zion’s Watch Tower som betonade vikten av att församlas. De kristna uppmanades att hålla möten ”för att uppbygga, uppmuntra och styrka varandra”. Det sades: ”Det viktiga är inte om det finns någon lärd eller begåvad bland er. Må var och en ta med sin bibel och papper och penna och använda så många hjälpmedel i form av konkordanser ... etc. som möjligt. Välj ut ett ämne, be om andens vägledning för att kunna förstå; läs, tänk efter och jämför skriftställe med skriftställe, och ni kommer förvisso att vägledas in i sanningen.”

21. På vilket sätt var bibelforskarna i Allegheny i Pennsylvania fina föredömen?

²¹ Bibelforskarna hade sitt huvudkontor i Allegheny i Pennsylvania. De var fina föredömen i att följa rådet om att församlas som finns i Hebréerna 10:24, 25. (Läs.) Långt senare berättade en äldre broder som hette Charles Capen  om de möten han var med vid som liten. Han skrev: ”Jag kommer fortfarande ihåg ett av de skriftställen som fanns på väggen i Sällskapets samlingslokal: ’En är eder Mästare, och I ären alla bröder.’ Den versen etsade sig fast i mitt minne – det finns ingen uppdelning mellan präster och lekmän bland Jehovas folk.” (Matt. 23:8) Broder Capen kom också ihåg hur givande och uppmuntrande mötena var och att broder Russell var noga med att visa alla i församlingen personlig omsorg.

22. Hur reagerade trogna kristna på uppmaningen att församlas, och vad kan vi lära oss av dem?

²² Andra trogna kristna följde deras exempel och tog till sig av anvisningarna. Det bildades församlingar i andra delstater, som Ohio och Michigan, och senare över hela Nordamerika och i andra länder. Tänk efter: Skulle Guds folk verkligen ha varit redo för Kristus närvaro om de inte hade övats att följa det inspirerade rådet att komma tillsammans för tillbedjan? Knappast! Och i vår tid då? Vi behöver vara lika beslutna att troget vara med vid församlingens möten och därigenom ta vara på alla möjligheter att tillbe Jehova tillsammans.

23. Hur betonades det i Zion’s Watch Tower att alla smorda måste predika sanningen?

²³ Bibelforskarna lärde att alla smorda måste predika sanningen. År 1885 stod det i Zion’s Watch Tower: ”Vi får aldrig glömma att alla medlemmar i den smorda skaran är  smorda att predika (Jes. 61:1), de är kallade till förkunnartjänsten.” Och i ett nummer från 1888 stod det rakt på sak: ”Vårt uppdrag är tydligt ... Om vi skulle ignorera det och ursäkta oss, voro vi sannerligen lata tjänare, ovärdiga den höga ställning till vilken vi äro kallade.”

24, 25. a) Vad gjorde Russell och hans medarbetare förutom att uppmuntra Guds folk att predika? b) Hur beskrev en kolportör sitt arbete?

²⁴ Broder Russell och hans medarbetare gjorde mer än att bara uppmuntra Guds folk att gå ut och predika. De började också framställa traktater som kallades Bible Students’ Tracts (Bibelforskares traktater), som längre fram också kallades Old Theology Quarterly (Den gamla Teologien). De som läste Zion’s Watch Tower fick dessa traktater och kunde i sin tur sprida dem kostnadsfritt till allmänheten.

²⁵ De som ägnade sig åt tjänsten på heltid kallades kolportörer. Charles Capen, som vi nämnde tidigare, var en av dem. Längre fram berättade han: ”Jag använde myndigheternas kartor för att kunna täcka distriktet i Pennsylvania. De visade varenda liten väg, och på så vis kunde jag nå ut till vartenda county till fots. Efter en tre dagar lång tur på landet för att ta upp beställningar på böckerna i serien Studier i Skriften hyrde jag ibland häst och vagn när jag skulle leverera böckerna. Ofta stannade jag och övernattade på olika gårdar. Tänk så det var på den tiden, innan alla hade bil.”

26. a) Varför behövde Guds folk ta del i predikoarbetet för att vara redo för Kristus styre? b) Vilka frågor är det bra att ställa sig?

²⁶ De här ansträngningarna i predikoarbetet krävde både mod och nit. Skulle sanna kristna ha varit redo för Kristus styre om de inte hade fått lära sig hur viktigt det är att predika? Knappast! Det arbetet skulle ju trots allt känneteckna Kristus närvaro. (Matt. 24:14) Guds folk behövde vara inställda på att låta det här livräddande arbetet komma först i livet. Det är bra om vi frågar oss: Kommer tjänsten först i mitt liv? Är jag villig att välja bort andra saker för att kunna engagera mig helt i tjänsten?

27, 28. Vad fick Johannes se i en syn, och hur reagerade Satan och demonerna på Guds rikes födelse?

²⁷ Till slut kom det avgörande året 1914. Som vi såg i början av kapitlet var inga människor ögonvittnen till allt det fantastiska som hände i himlen. Men aposteln Johannes fick se en syn där det beskrevs i symboler. Föreställ dig scenen: Johannes ser ”ett stort tecken” i himlen. Guds ”kvinna”, hans organisation av andevarelser i himlen, är havande och föder en son. Vi får veta att det symboliska barnet snart ska ”vara herde över alla nationerna med en stav av järn”. När barnet har fötts blir det ”bortryckt till Gud och till hans tron”. En hög röst i himlen säger: ”Nu har räddningen och makten och kungariket, som tillhör vår  Gud, och myndigheten, som tillhör hans Smorde, blivit en verklighet.” (Upp. 12:1, 5, 10)

²⁸ Det Johannes såg var utan tvivel det messianska rikets födelse. Vi förstår att det som hände var fantastiskt, men det uppskattades inte av alla. Satan och hans demoner förde krig mot Mikael, dvs. Kristus, och hans trogna änglar. Och hur gick det? Vi läser: ”Så blev den store draken nerslungad, den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden; han slungades ner till jorden, och hans änglar slungades ner med honom.” (Upp. 12:7, 9)

29, 30. Hur påverkade rikets födelse förhållandena a) på jorden? b) i himlen?

²⁹ Långt före 1914 hade bibelforskarna sagt att en svår tid skulle börja det året. Men inte ens de hade kunnat föreställa sig hur sann den förutsägelsen skulle visa sig vara. Som Johannes syn visade skulle Satan då få ett ännu större inflytande över det mänskliga samhället: ”Ve jorden och havet, ty Djävulen har kommit ner till er i stor förbittring, eftersom han vet att han har en kort tidsfrist.” (Upp. 12:12) År 1914 bröt första världskriget ut, och tecknet på att Kristus var närvarande som kung började synas över hela världen. De ”sista dagarna” för den här världsordningen hade börjat. (2 Tim. 3:1)

³⁰ Men i himlen var det stor glädje. Satan och demonerna var avlägsnade för gott. Johannes berättelse fortsätter: ”Gläd er därför, ni himlar och ni som bor i dem!” (Upp. 12:12) Himlen var renad och Jesus var insatt som kung, så nu kunde det messianska riket aktivt ingripa för Guds folk på jorden. Hur då? Som vi såg i början av kapitlet skulle Kristus som ”förbundets budbärare” först rena Guds folk. Vad skulle det innebära?

31. Vad förutsade Malaki om perioden av rening, och hur uppfylldes profetian? (Se också fotnoten.)

³¹ Malaki förutsade att reningsprocessen inte skulle bli enkel. Han skrev: ”Vem kan uthärda dagen då han kommer, och vem kan bestå när han visar sig? Ty han skall vara som smältarens eld och som tvättarnas lut.” (Mal. 3:2) Så blev det verkligen. Med början 1914 drabbades Guds folk på jorden av en rad hårda prövningar och svårigheter. Medan första världskriget rasade blev många bibelforskare satta i fängelse och utsattes för grym förföljelse. d

32. Vilka interna oroligheter drabbades Guds folk av efter 1916?

³² Organisationen drabbades också av interna oroligheter. År 1916 dog broder Russell vid bara 64 års ålder, och det blev ett hårt slag för många. Det kom då fram att en del hade låtit en enda människa få alltför stor betydelse.  Även om broder Russell inte ville ha det så, hade det uppstått en viss personkult kring honom. Många trodde att det gradvisa uppenbarandet av sanning hade upphört i och med hans död, och en del blev bittra och motarbetade alla försök att gå vidare. Den inställningen bidrog till att det utvecklades ett avfall som splittrade organisationen.

33. Vilka ouppfyllda förväntningar blev en prövning för Guds folk?

³³ En annan prövning var förväntningar som inte infriades. Även om The Watch Tower helt riktigt hade framhållit att hedningarnas tider skulle sluta 1914, förstod man inte exakt vad som skulle hända det året. (Luk. 21:24) Man trodde att Kristus då skulle ta sin smorda brudklass till himlen för att de skulle härska tillsammans med honom. Men så blev det inte. I slutet av 1917 stod det i The Watch Tower att en 40-årig skördetid skulle sluta på våren 1918. Men predikoarbetet upphörde inte. Det fortsatte att blomstra. Tidskriften förklarade det med att skördetiden faktiskt hade slutat men att det återstod en efterskörd. Men många blev ändå så besvikna att de slutade tjäna Jehova.

34. Vilket bakslag kom 1918, och varför trodde kristenhetens präster att Guds folk var ”döda”?

³⁴ Ett annat bakslag kom 1918. Broder Rutherford, som tog ledningen bland Guds folk efter broder Russells död, greps tillsammans med sju andra ansvariga bröder och dömdes på falska grunder till långa fängelsestraff i det federala fängelset i Atlanta i Georgia. Ett tag verkade det som om predikoarbetet hade stannat av helt, till många prästers stora glädje. Med ”ledarna” i fängelse, huvudkontoret i Brooklyn stängt och predikoarbetet begränsat i både Amerika och Europa trodde prästerskapet att bibelforskarna inte längre utgjorde något hot – att de var ”döda”. (Upp. 11:3, 7–10) Tänk så fel de hade!

35. Varför tillät Jesus att hans efterföljare drabbades av prövningar, och vad gjorde han för att hjälpa dem?

³⁵ Vad sanningens fiender inte visste var att Jesus tillät att hans efterföljare drabbades av dessa svårigheter därför att Jehova då satt ”som en som smälter och renar silver”. (Mal. 3:3) Jehova och hans son var säkra på att de trogna skulle ta sig igenom de här glödheta prövningarna, som luttrade och renade dem och gjorde dem bättre rustade än någonsin att tjäna sin kung. I början av 1919 stod det klart att Guds ande hade gjort det som hans folks fiender trodde var omöjligt. De trogna hade blivit återupplivade! (Upp. 11:11) Av allt att döma var det då Kristus uppfyllde en viktig del av tecknet på de sista dagarna. Han tillsatte ”den trogne och omdömesgille slaven”, en liten grupp smorda som skulle ha ledningen bland hans folk och dela ut andlig mat i rätt tid. (Matt. 24:45–47)

36. Vad visade att Guds folk hade blivit andligt återupplivade?

 ³⁶ Broder Rutherford och hans medarbetare släpptes ut ur fängelset den 26 mars 1919. Man planerade genast att hålla en sammankomst i september. Planer drogs också upp för att ge ut ytterligare en tidskrift. Den skulle heta Den Gyllne Tidsåldern och var tänkt att användas i tjänsten på fältet. e Samma år utkom också första numret av en annan publikation, Bulletin, som nu heter Livet och tjänsten som kristen - arbetshäfte. Ända från början har syftet med den varit att uppmuntra till tjänst på fältet. Vi ser alltså att tjänsten från hus till hus kom alltmer i fokus från och med 1919.

37. Hur förädlades Guds folk av uppdraget att predika?

³⁷ Predikoarbetet fortsatte att förädla Kristus tjänare, för de som var stolta och arroganta kunde inte tänka sig att utföra en så enkel syssla. De som inte följde med i den här utvecklingen drog sig tillbaka. Under åren efter 1919 blev några av dem bittra och började förtala och förolämpa Jehovas trogna tjänare och ställde sig till och med på motståndarnas sida.

38. Vad visar Guds folks alla framgångar och segrar?

 ³⁸ Men trots sådana angrepp fortsatte Kristus efterföljare på jorden att växa och frodas andligen. Varenda framgång och varenda seger sedan dess övertygar oss om att Guds rike regerar! Utan Guds stöd och välsignelse, som han ger genom sin son och det messianska riket, skulle en grupp ofullkomliga människor aldrig kunna vinna seger efter seger över Satan och den här onda världsordningen. (Läs Jesaja 54:17.)

39, 40. a) Nämn något om upplägget i boken. b) Vilken nytta kan vi personligen ha av att studera den här boken?

³⁹ I de följande kapitlen ska vi undersöka vad Guds rike har uträttat här på jorden under de hundra år som gått sedan det upprättades i himlen. Varje del i boken kommer att behandla en särskild aspekt av Guds rikes verksamhet på jorden. Och i varje kapitel finns en repetitionsruta som hjälper oss att tänka igenom hur verkligt det riket är för oss personligen. I de avslutande kapitlen ska vi gå igenom hur det kommer att bli när Guds rike inom en nära framtid ska komma för att tillintetgöra de onda och göra jorden till ett paradis. Vilken nytta kommer vi att ha av att studera den här boken?

⁴⁰ Satan vill undergräva vår tro på Guds rike. Men Jehova vill stärka vår tro, så att den kan göra oss trygga och starka. (Ef. 6:16) Vi vill därför uppmuntra dig att studera den här boken noga. Fråga dig själv: Är Guds rike en realitet för mig? Ju mer verkligt det är för oss nu, desto mer troligt är det att vi lojalt står på Jehovas sida den dag då alla som lever ska inse att hans rike är en verklighet och att det regerar!