säger er: Eller ”försäkrar er”, ”säger er i sanning”. ”I sanning” är en återgivning av det grekiska ordet amẹ̄n, en translitterering av det hebreiska ordet ’amẹn, som betyder ”må det bli så” eller ”sannerligen”. Jesus använde ofta detta uttryck för att introducera ett uttalande, ett löfte eller en profetia, och på så sätt betonade han att det han sa var fullständigt sant. Jesus bruk av ”i sanning”, eller amen, sägs vara unikt i den religiösa litteraturen. I Johannesevangeliet upprepas alltid det grekiska ordet (amẹ̄n amẹ̄n). (Se studienot till Joh 1:51.)

Blås ... inte i trumpet: Något sådant skulle dra till sig uppmärksamhet. Här används trumpetblåsning i bildlig bemärkelse och avser att man inte ska berätta om sina goda gärningar vitt och brett.

gåvor till de fattiga: Eller ”barmhärtighetsgåvor”. Det grekiska ordet eleēmosỵnē, som traditionellt återges med ”allmosa”, är besläktat med de grekiska orden för ”barmhärtighet” och ”visa barmhärtighet”. Det syftar på pengar eller mat som man ger till hjälp för fattiga.

hycklarna: Det grekiska ordet hypokritẹ̄s avsåg ursprungligen grekiska (och senare romerska) skådespelare som bar stora masker som var konstruerade för att förstärka rösten. Ordet användes senare i överförd bemärkelse om någon som döljer sin sanna natur och sina verkliga avsikter genom att förställa sig och lura andra. De ”hycklare” som Jesus talar om här är de judiska religiösa ledarna. (Mt 6:5, 16)

säger er: Se studienot till Mt 5:18.

De får hela sin lön nu: Det grekiska ordet apẹchō, som betyder ”få hela”, förekom ofta på kvitton i betydelsen ”hela beloppet är betalt”. Hycklare gav gåvor för att bli beundrade av människor, och andra såg och hyllade dem för deras generositet. I och med det hade de redan fått sin lön, och de kunde inte förvänta sig att få något från Gud.

ska du inte låta den vänstra handen veta vad den högra gör: Ett bildspråk som betecknar yttersta diskretion och sekretess. Jesus efterföljare ska inte basunera ut sina goda gärningar, inte ens till dem som står dem lika nära som vänsterhanden är nära högerhanden, dvs. till mycket nära vänner.

säg inte samma sak om och om igen: Eller ”pladdra inte”, ”använd inte tomma upprepningar”. Jesus varnade sina efterföljare för att be utan att tänka på vad de sa. Han menade inte att det var fel att be om samma sak flera gånger. (Mt 26:36–45) Men det skulle vara fel att ta efter de enformiga böner som människor i andra nationer (dvs. icke-judar) bad, eftersom de upprepade inlärda fraser ”om och om igen” utan att tänka på orden.

Er Far: En del äldre handskrifter har lydelsen ”Gud, er Far”, men de flesta handskrifter stöder den kortare lydelsen ”er Far”.

Far: Det första av de mer än 160 tillfällen i evangelierna där Jesus omnämner Jehova Gud som ”Far”. Att Jesus använder det här uttrycket visar att hans lyssnare redan var bekanta med att man omnämnde Gud som en far. Detta var ett uttryck som återkom i de hebreiska skrifterna. (5Mo 32:6; Ps 89:26; Jes 63:16) Guds tjänare som levde längre tillbaka i tiden använde ofta upphöjda titlar när de talade om Jehova och riktade sig till honom, t.ex. ”den Allsmäktige”, ”den högste” och ”store skapare”. Men att Jesus så ofta använde det enkla, vardagliga uttrycket ”Far” betonade det nära förhållande Gud har till sina tillbedjare. (1Mo 17:1; 5Mo 32:8; Pre 12:1)

Så här: Jesus ville inte att hans lärjungar skulle be på samma sätt som de som brukade säga ”samma sak om och om igen”. (Mt 6:7)

ni: Jesus riktar sig direkt till sina lärjungar och talar inte längre om hycklarna. (Mt 6:5)

Vår Far: Den som använder pluralformen ”vår” i sina böner erkänner att andra också har ett nära förhållande till Gud och är en del av hans familj av tillbedjare. (Se studienot till Mt 5:16.)

namn: Guds egennamn, skrivet med de fyra hebreiska bokstäverna יהוה (JHWH), återges vanligtvis med ”Jehova” på svenska. I Nya världens översättning förekommer namnet 6 979 gånger i de hebreiska skrifterna och 237 gånger i de kristna grekiska skrifterna. (För information om användningen av Guds namn i de kristna grekiska skrifterna, se Tillägg A5 och Tillägg C.) I Bibeln står begreppet ”namn” också för personen själv, hans rykte och allt som han uppenbarar om sig själv. (Jämför 2Mo 34:5, 6; Upp 3:4, fotnot.)

bli upphöjt: Eller ”hållas heligt”. Det här är en bön om att alla tänkande varelser, både människor och änglar, ska upphöja Guds namn och hålla det heligt. Det är också en bön om att Gud ska ingripa för att upphöja sig själv och rentvå sitt namn från all den vanära som har hopats över det sedan det första människoparet gjorde uppror i Eden.

Vi ber att ditt rike ska komma: Guds rike är ett sätt för Jehova att utöva sin suveränitet över jorden. I den här bönen vädjar man till Gud om att han ska gå till handling genom att göra sitt rike, med den messianske kungen och hans medregenter, till det enda styret över jorden. Jesus liknelse i Lu 19:11–27 visar att Guds rike ska ”komma” i den betydelsen att det ska avkunna dom, tillintetgöra alla sina fiender och belöna alla som hoppas på det. (Se Mt 24:42, 44.) Det kommer att ta bort den nuvarande onda världsordningen, som innefattar alla regeringar här på jorden, och skapa en rättfärdig ny värld. (Dan 2:44; 2Pe 3:13; Upp 16:14–16; 19:11–21)

Vi ber att ... din vilja ska ske: Denna vädjan syftar inte främst på att människor ska göra Guds vilja. Den syftar i stället på att Gud ska ingripa och genomföra sin vilja med jorden och dem som bor på den. Det är en bön om att Gud ska använda sin makt för att genomföra sin avsikt. När man ber om detta visar man också att man sätter Guds vilja framför sin egen och önskar underordna sig den. (Jämför Mt 26:39.) I det här sammanhanget kan frasen på jorden, precis som i himlen förstås på två sätt. Det kan handla om att man ber om att Guds vilja ska ske på jorden precis som den redan sker i himlen. Men det kan också vara en bön om att Guds vilja ska ske fullt ut både i himlen och på jorden. Därför kan det även översättas med ”både i himlen och på jorden”.

den mat vi behöver i dag: Ordagrant ”bröd för denna dag”. Det hebreiska och grekiska ordet för bröd betyder i många sammanhang ”mat”. (1Mo 3:19, fotnot) Jesus visar att de som tjänar Gud med tillit kan be honom om mat för dagen, inte ett överflöd av mat. Det påminner också om Guds befallning till israeliterna. Han gav dem manna genom ett underverk, och de skulle samla så mycket manna som de behövde ”dag för dag”. (2Mo 16:4)

Förlåt: Det grekiska ordet betyder ordagrant ”sända bort” men kan också betyda ”avskriva en skuld”, som i Mt 18:27, 32.

synder: Ordagrant ”skulder”. Den som syndar mot någon står i skuld till den personen, eller har skyldigheter mot honom, och behöver därför hans förlåtelse. Vi kan få Guds förlåtelse när vi har förlåtit dem som har syndat mot oss. (Mt 6:14, 15; 18:35; Lu 11:4)

Hjälp oss att inte ge efter för frestelser: Ordagrant ”För oss inte in i frestelser”. Bibeln säger ibland att Gud orsakar något när han i själva verket tillåter att det sker. (Rut 1:20, 21) Jesus menar alltså inte att Gud frestar människor att synda. (Jak 1:13) Han uppmanar oss i stället att be om Guds hjälp att undvika frestelser och stå emot dem. (1Kor 10:13)

förlåter andra: Eller ”förlåter andra deras överträdelser”. Det grekiska ordet för ”överträdelse” kan återges med ”felsteg” (Gal 6:1, studienot) eller ”misstag” och står i kontrast till att hålla sig till Guds rättfärdiga normer.

fastar: Att fasta innebär att avstå från mat under en begränsad tid. (Se Ordförklaringar.) Jesus varken befallde eller förbjöd sina lärjungar att fasta. Under Moses lag kunde judar visa sin uppriktiga ånger genom att fasta och ödmjuka sig inför Gud. (1Sa 7:6; 2Kr 20:3)

De går omkring ovårdade: Eller ”De vanställer sina ansikten”. De kan ha ”vanställt” sina ansikten genom att inte tvätta sig eller genom att strö eller gnida in aska på huvudet.

smörj då in huvudet med olja och tvätta ansiktet: Vanligtvis tog man inte hand om sitt yttre när man fastade. Det Jesus menade var att lärjungarna inte skulle göra en stor sak av att de fastade.

Ögat är kroppens lampa: Ett bokstavligt, fungerande öga fyller samma funktion för kroppen som en lampa gör för ett mörkt rum. Det gör att en människa kan se och uppfatta sin omvärld. Här används ”öga” i bildlig bemärkelse. (Ef 1:18, fotnot)

ser klart: Eller ”är fokuserat”, ”är friskt”. Grundbetydelsen av det grekiska ordet haplous är ”enkel”. Det kan förmedla tanken på målmedvetenhet eller hängivenhet för en viss sak. Ett bokstavligt öga måste kunna fokusera på något för att fungera som det ska. Någon som fokuserar på det som är rätt (Mt 6:33) med sina bildliga ögon kommer att uppleva hur hela personligheten förändras till det bättre.

ser klart: Eller ”är fokuserat”, ”är friskt”. Grundbetydelsen av det grekiska ordet haplous är ”enkel”. Det kan förmedla tanken på målmedvetenhet eller hängivenhet för en viss sak. Ett bokstavligt öga måste kunna fokusera på något för att fungera som det ska. Någon som fokuserar på det som är rätt (Mt 6:33) med sina bildliga ögon kommer att uppleva hur hela personligheten förändras till det bättre.

dras till det onda: Eller ”är avundsamt”. Ordagrant ”är ont”, ”är dåligt”. Ett bokstavligt öga som är sjukt eller dåligt ser inte klart. Och ett bildligt öga som är avundsamt kan inte fokusera på det som är verkligt viktigt. (Mt 6:33) Ett sådant öga är missnöjt och girigt, distraherat och flackande. Den som har sådana ögon kommer att göra missbedömningar och själviska val i livet. (Se studienot till Mt 6:22.)

vara slav: Vanligtvis har en slav bara en herre. Jesus konstaterade här att en kristen inte kan gå in för att skaffa materiella ägodelar och samtidigt vara fullständigt hängiven Gud på det sätt han förtjänar.

rikedomen: Det grekiska ordet mamōnạs (som har semitiskt ursprung), traditionellt översatt med ”Mammon”, kan också återges med ”pengar”. ”Rikedomen” är här personifierad som en herre, eller en slags falsk gud, även om det inte finns några bevis för att ordet någonsin har använts som namn på en specifik gud.

Sluta oroa er: Det grekiska verbet står i ett tempus som visar att man ska sluta göra något som man håller på med. Det grekiska ordet ”oroa” kan avse en oro som gör en människa splittrad och distraherad och berövar henne glädjen. Samma ord förekommer i Mt 6:27, 28, 31, 34.

livet: Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, avser här livet. Livet (själen) och kroppen representerar tillsammans hela människan.

sitt liv: Eller ”sin livslängd”. Jesus målar upp livet som en resa. Poängen är att oro inte förlänger livet det allra minsta.

en enda timme: Ordagrant ”en aln”. Jesus använder här ett ord som avser ett kort längdmått (motsvarade ungefär avståndet från armbågen till långfingerspetsen), dvs. ca 44,5 cm. (Se Ordförklaringar under ”Aln” och Tillägg B14.)

Tänk på: Det grekiska verbet står i en form som också kan återges med ”Lär noga av”, ”Ta lärdom av”.

liljorna som växer på marken: Några menar att Jesus tänkte på anemoner, men han kan likaväl ha tänkt på liljelika växter i allmänhet, t.ex. tulpaner, hyacinter, irisar och gladiolus. Andra menar att Jesus helt enkelt avsåg vildblommor som växte i området och har därför översatt frasen med ”blommorna på marken”. Ett argument för detta är att uttrycket används parallellt med uttrycket ”markens växter”. (Mt 6:30; Lu 12:27, 28)

växter ... ugnen: Under de varma sommarmånaderna i Israel kan växterna vissna på bara ett par dagar. Förtorkade blomstjälkar och torrt gräs samlades upp från marken och användes som bränsle till bakugnar.

Ni har för lite tro: Eller ”ni med lite tro”. Jesus tillämpade det här uttrycket på lärjungarna och menade att deras tro eller tillit inte var tillräckligt stark. (Mt 8:26; 14:31; 16:8; Lu 12:28) Det betyder inte att de saknade tro helt och hållet, utan att de behövde mer tro.

Sätt ... alltid: På grekiska står verbet i en form som betecknar pågående handling och kan också återges med ”Fortsätt ... sätta”. Jesus sanna efterföljare skulle inte sätta Guds rike främst i livet under en begränsad tid och sedan göra andra saker. Guds rike skulle alltid vara det viktigaste i deras liv.

Guds rike: En del grekiska handskrifter har lydelsen ”riket”.

hans: Syftar på Gud, den Far som nämns i Mt 6:32.

rättfärdighet: Eller ”rättfärdiga normer”. De som sätter Guds rättfärdighet främst i livet gör hans vilja och rättar sig efter hans normer. Detta stod i skarp kontrast till det fariséerna lärde ut, för de ville framhålla sina egna normer för rättfärdighet. (Mt 5:20)

oroa er inte för morgondagen: Eller ”oroa er aldrig för morgondagen”. Bibeln uppmuntrar till planering. (Ord 21:5) Men om man är alltför orolig för vad som eventuellt skulle kunna hända i framtiden kan man börja lita på sin egen vishet i stället för på Guds, och det kan skada förhållandet till Gud. (Ord 3:5, 6)