I Italien har man i dag, precis som i många andra länder, laglig rätt att vägra militärtjänst av samvetsskäl. Men så har det inte alltid varit. Att Italien numera accepterar denna grundläggande mänskliga rättighet beror till stor del på att Jehovas vittnen var beredda att betala ett högt pris.

I många årtionden efter andra världskriget hade Italien allmän värnplikt. År 1946, när kriget just hade tagit slut, fanns det bara 120 vittnen i hela landet. Men i takt med att fler och fler valde att överlämna sina liv åt Jehova Gud ökade antalet unga män som av samvetsskäl inte kunde göra militärtjänst. Deras vägran grundade sig på bibliska principer om politisk neutralitet, icke-våld och kärlek till medmänniskor.

Enligt en undersökning som avdelningskontoret i Italien nyligen utfört är åtminstone 14 180 bröder som fängslades för vapenvägran fortfarande i livet. De flesta av dem dömdes mellan 1965 och 1998, och sammanlagt dömdes de till 9 732 års fängelse.

Sergio Albesano, historiker i antimilitarism i Turin, konstaterade att Jehovas vittnen stod för ”majoriteten av unga som sattes i fängelse för att de vägrade utföra militärtjänst”. Han sa också att dessa unga mäns starka övertygelse ”bidrog till att allmänheten fick upp ögonen för problemet”.

Giulio Andreotti, som senare blev Italiens premiärminister, ville under sin tid som försvarsminister på 60-talet träffa några av de fängslade vittnena personligen för att förstå varför de vägrade att göra militärtjänst. Senare skrev han: ”Jag blev imponerad av ... [deras] starka religiösa övertygelse och vägran att engagera sig politiskt. Det var ingen tillfällighet att de var beredda att sitta fängslade i åratal för att de vägrade göra militärtjänst.”

År 1972 blev det för första gången lagligt att vägra militärtjänst. Tyvärr var den alternativa civiltjänstgöringen fortfarande i militärens regi, vilket gjorde att våra bröder inte kunde godta den.

Den 8 juli 1998 antog den italienska regeringen till slut en lag som medförde att den civila tjänstgöringen gjordes oberoende av militären och därmed blev godtagbar för Jehovas vittnen. I augusti 2004 beslutade man att avskaffa den allmänna värnplikten i Italien, något som fick laga kraft i januari 2005.

Många experter har uppmärksammat Jehovas vittnens betydelse för den här utvecklingen i Italien. En av dem är Sergio Lariccia, advokat och professor emeritus i juridik vid universitetet La Sapienza i Rom. Han sa: ”Samtidigt som fältprästerna beskrev vapenvägran som ’en skymf mot fosterlandet och något som inte alls hade med det kristna kärleksbudet att göra, utan snarare var ett uttryck för feghet’, bidrog den fasta ståndpunkten som många Jehovas vittnen intog till att förändra lagen och den allmänna inställningen i Italien.”

Det var inte bara Italiens rättsväsen som tog intryck av vittnenas beslutsamhet. Flera fängelsevakter som såg hur Jehovas vittnen uppförde sig i fängelset blev själva vittnen. En av dem, Giuseppe Serra, drar sig till minnes: ”De här unga vittnenas exempel fick mig att börja studera Bibeln.” Han blev ett vittne 1972. (Se rutan nedan.)

Vi är glada och stolta över de exempel på mod vi har i flera generationer i Italien och på många andra ställen i världen. De här bröderna och deras familjer har tagit allvarligt på befallningen att ”inte längre lära sig att kriga”. (Jesaja 2:4)