EN UNG MAN i Japan blev djupt rörd av hur vänlig och omtänksam en äldre man var mot honom. Den här mannen, som var missionär, hade inte bott så länge i Japan och kunde fortfarande inte så mycket japanska. Men varje vecka besökte han den yngre mannen och resonerade om Bibeln med honom. Trots att mannen hade många frågor svarade missionären alltid lika tålmodigt och vänligt.

Den äldre missionärens omtänksamma sätt gjorde ett outplånligt intryck på den unge mannen. Han tänkte: ”Om Bibeln kan få en människa att bli så snäll och omtänksam, då måste jag bara undersöka den.” Det här fick honom att studera något som var helt främmande för honom. Ja, omtanke och vänlighet påverkar vårt hjärta och gör ofta ett starkare intryck än bara ord.

Det känns naturligt att bry sig om dem som står en nära. Men omtanke är i grund och botten en egenskap som kommer från Gud. Jesus sa att hans himmelske far inte bara är omtänksam mot dem som älskar honom, utan också mot ”de otacksamma”. Efter att Jesus hade betonat hur viktigt det var att efterlikna Guds omtänksamhet sa han: ”Ni skall ... vara fullkomliga, så som er himmelske Fader är fullkomlig.” (Lukas 6:35; Matteus 5:48; 2 Moseboken 34:6)

Eftersom vi människor är skapade till Guds avbild har vi förmågan att visa omtanke och vänlighet. (1 Moseboken 1:27) Vi kan efterlikna Gud och lära oss att vara omtänksamma mot fler än dem som står oss nära. Bibeln visar att omtänksamhet är en viktig del av Guds heliga andes frukt, ett resultat av hans verksamma kraft. (Galaterna 5:22) Så när vi lär oss mer om Jehova, vår Skapare, och kommer närmare honom blir vi också mer omtänksamma.

Omtänksamhet är alltså både en del av den mänskliga naturen och en egenskap som Gud värderar mycket högt. Därför är det inte konstigt att han uppmanar oss att ”bli omtänksamma mot varandra”. (Efesierna 4:32) Vi får också påminnelsen: ”Glöm inte gästfriheten”, eller ”vänligheten (tillgivenheten) mot främlingar” som uttrycket i den grekiska grundtexten ordagrant betyder. (Hebréerna 13:2, fotnoten)

Men går det att vara vänlig mot andra, rentav mot främlingar, i en värld där de flesta är ovänliga och otacksamma? Vad kan hjälpa oss? Och är det så viktigt egentligen?

När aposteln Paulus hade talat om att vara vänlig mot främlingar sa han något intressant: ”Genom den [gästfriheten] har några utan att veta om det haft änglar till gäster.” Kan du föreställa dig hur det skulle kännas att ha änglar som gäster? Men som Paulus påpekade kände de inte till sina gästers identitet. Poängen är: Om vi har för vana att vara omtänksamma mot andra, även mot främlingar och sådana vi inte känner så väl, så kan vi bli belönade på oväntade sätt.

De flesta bibelöversättningar med parallellhänvisningar förbinder Paulus ord med berättelserna om Abraham och Lot i 1 Moseboken, kapitel 18 och 19. I bägge fallen  kom änglar ”förklädda” till okända människor och hade viktiga budskap att förmedla. I Abrahams fall gällde budskapet Guds löfte att han skulle få en son, och i Lots fall gällde budskapet att han kunde rädda sitt liv när städerna Sodom och Gomorra skulle förstöras. (1 Moseboken 18:1–10; 19:1–3, 15–17)

Om man läser de bibelverser som det hänvisas till här ovan ser man att både Abraham och Lot var omtänksamma mot främmande människor. På Bibelns tid var det en naturlig del av livet att vara gästfri mot dem som var på resande fot. Det betraktades som en skyldighet, oavsett om det gällde vänner, släktingar eller främlingar. Och Moses lag krävde rentav att israeliterna skulle ta hand om icke-israeliter som bodde i landet. (5 Moseboken 10:17–19) Men det är ändå tydligt att Abraham och Lot gick längre än vad lagen senare krävde. De gjorde mycket stora ansträngningar för att vara omtänksamma mot främlingar, och de blev välsignade för det.

Abraham blev välsignad med en son för att han agerade så omtänksamt, men vi får också nytta av det han gjorde. På vilket sätt? Abraham och hans son Isak hade en viktig roll för att Guds avsikter skulle förverkligas. De var nyckelpersoner i släktlinjen som ledde fram till Messias, Jesus. Och deras trogna handlingssätt visade profetiskt att människor skulle bli räddade genom Guds kärlek och oförtjänta omtanke. (1 Moseboken 22:1–18; Matteus 1:1, 2; Johannes 3:16)

De här skildringarna visar tydligt vad Gud förväntar av dem som han älskar och hur högt han värderar egenskapen omtänksamhet. Den är inte förhandlingsbar, utan helt oumbärlig i Guds ögon.

Bibeln säger att många människor i vår tid skulle vara ”otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet”. (2 Timoteus 3:1–3) Vi träffar förmodligen sådana människor varje dag. Men det ska inte få oss att undertrycka alla omtänksamma och vänliga känslor. De kristna får den här påminnelsen: ”Återgälda ingen med ont för ont. Sträva efter det som är gott och riktigt i alla människors ögon.” (Romarna 12:17)

Vi kan göra en medveten ansträngning att vara omtänksamma. Bibeln säger: ”Var och en som älskar ... känner Gud.” Ett bra sätt att visa att vi ”älskar” är att vara omtänksamma mot andra. (1 Johannes 4:7; 1 Korinthierna 13:4) Om vi är vänliga och omtänksamma mot våra medmänniskor lär vi känna Gud bättre, och det gör oss lyckligare. I bergspredikan sa Jesus: ”Lyckliga är de omtänksamma,  de ska visas omtänksamhet. Lyckliga är de renhjärtade, de ska se Gud.” (Matteus 5:7, 8, Young’s Literal Translation)

Tänk till exempel på Aki, en ung japansk hemmafru med två söner. Hennes mamma dog helt plötsligt, och hon fick en svår depression. Ibland mådde hon så dåligt att hon var tvungen att söka läkarhjälp. Efter ett tag fick hon nya grannar. Pappan i den familjen hade nyligen råkat ut för en olycka och dött, så nu var mamman ensam med fem små barn. Aki kände starkt för den här familjen och gick in för att bli vän med mamman och barnen. Hon gjorde allt hon kunde för att hjälpa dem. Hon ordnade med mat, lät dem ta över kläder och så vidare. Det här bidrog till att Aki blev mer känslomässigt stabil. Hon fick uppleva sanningen i det Bibeln säger: ”Det är lyckligare att ge än att få.” (Apostlagärningarna 20:35) Ja, något av det bästa man kan göra om man är deprimerad eller känner sig nedslagen är att vara omtänksam mot andra.

Det behöver inte kosta mycket att visa omtanke. Det beror inte heller på dina förmågor eller din fysiska styrka. Ett leende, ett vänligt ord, en hjälpande hand, en liten present eller bara att låta någon gå före i en kö kan ofta betyda mycket. Och om du hamnar i en situation där du inte vet vad du ska säga eller göra, så välj det som är vänligt och omtänksamt. Den unge man som nämndes i början av artikeln påverkades starkt av den äldre missionärens vänliga och omtänksamma sätt. Det gjorde ett starkare intryck än vad missionären sa. Det är inte konstigt att en av de saker Gud kräver av sina tillbedjare är att de ”älskar kärleksfull omtanke”. (Mika 6:8)

”Ett vänligt ord kan värma tre vintermånader.” Precis som det här orientaliska talesättet visar kan lite vänlighet uträtta mycket gott. När motivet är det rätta, och särskilt om det har att göra med vår kärlek till Gud, kan det värma hjärtat hos alla inblandade. Och även om din omtanke inte alltid uppskattas, så är den inte förgäves. Den är värdefull i Guds ögon. Bibeln säger faktiskt att vi ”lånar åt Jehova” när vi är omtänksamma mot andra. (Ordspråksboken 19:17) Visst vill vi ta vara på varje möjlighet att vara vänliga och omtänksamma mot andra?