”SE! Söner är en arvedel från Jehova, moderlivets frukt är en belöning”, står det i Bibeln. (Ps. 127:3) Det är därför inte konstigt att föräldrar känner stor glädje över sitt nyfödda barn.

Men tillsammans med glädjen kommer också ett stort ansvar. Om ett barn ska växa upp till en frisk vuxen behöver det regelbundet äta näringsrik mat. Och för att barnet ska besluta sig för att tjäna Jehova behöver det andlig näring och vägledning från sina föräldrar. Det innebär att de gör allt de kan för att undervisa sitt barn om Bibelns principer. (Ords. 1:8) När ska man börja med sådan andlig fostran, och vad ska ingå i den?

Ta exemplet med daniten Manoa som bodde i Sora i Israel. Jehovas ängel talade om för Manoas ofruktsamma hustru att hon skulle få en son. (Dom. 13:2, 3) Manoa och hans hustru blev säkert överlyckliga över den här nyheten. Men de fick också mycket att fundera på. Så Manoa bad: ”Förlåt mig, Jehova. Jag ber dig: Den sanne Gudens man som du just sände, låt honom komma till oss igen och lära oss hur vi skall göra med pojken som skall födas.” (Dom. 13:8) Manoa och hans hustru var angelägna om att fostra sitt barn på ett bra sätt. Utan tvekan undervisade de sin son, Simson, i Guds lag, och deras ansträngningar gav resultat. ”Med tiden började Jehovas ande driva på” Simson, säger Bibeln. Det ledde till att han kunde utföra många kraftgärningar som en av Israels domare. (Dom. 13:25; 14:5, 6; 15:14, 15)

När ska man börja fostra sina barn? Timoteus undervisades i ”de heliga skrifterna” från sin ”tidiga barndom” av sin mor Eunike och sin mormor Lois. (2 Tim. 1:5; 3:15) Ja, den undervisning Timoteus fick från Skrifterna började redan i tidig ålder.

Det är förståndigt av föräldrar att be om vägledning och planera så att de kan börja fostra sina barn från deras ”tidiga barndom”. I Ordspråksboken 21:5 står det: ”Den flitiges planer leder till vinning.” Föräldrar vill naturligtvis förbereda sig noggrant innan deras barn föds. De kanske till och med har en lista på saker de behöver skaffa till sin nyfödda lilla bebis. Men det är också viktigt att de förbereder ett andligt schema. De bör ha som mål att börja undervisa barnet tidigt i livet.

En bok om barnuppfostran säger: ”Det som händer under månaderna direkt efter födseln är avgörande för hjärnans utveckling. Under den här tiden ökar antalet synapser, de kontaktställen som gör inlärning möjlig, tjugofalt.” (Early Childhood Counts—A Programming Guide on Early Childhood Care for Development) Det är verkligen förståndigt av föräldrar att ta vara på den här korta perioden i barnets mentala utveckling och undervisa barnet om andliga tankar och värderingar!

En mamma som är pionjär sa om sin dotter: ”Hon har varit med mig ute i tjänsten ända sedan hon var en månad gammal. Även om hon inte förstod vad som hände är jag övertygad om att det påverkade henne positivt. Från det att hon var två år ville hon gärna vara med och lämna vikblad till dem vi träffade i tjänsten.”

Att undervisa barnen från tidig ålder ger goda resultat. Men föräldrar kan känna att det inte alltid är så lätt att ge barnen andlig undervisning.

En stor utmaning kan vara att barn är rastlösa och har svårt att koncentrera sig under längre stunder. Ett barns uppmärksamhet skiftar ofta snabbt från en sak till en annan, och det beror ju på att barn är nyfikna och vill utforska världen omkring sig. Vad kan föräldrar göra för att hjälpa sina barn att kunna koncentrera sig på det som föräldrarna vill lära dem?

Tänk på vad Mose sa i 5 Moseboken 6:6, 7: ”Dessa ord som jag ger dig befallning om i dag skall vara i ditt hjärta. Du skall inskärpa dem hos dina söner och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen och när du lägger dig och när du stiger upp.” Ordet ”inskärpa” förmedlar tanken på att repetera lärdomar. Ett litet barn är som en planta som regelbundet behöver vatten. Eftersom repetition gör att vuxna lättare kommer ihåg saker, är det förstås till stor hjälp för små barn också.

För att lära sina barn Guds sanningar måste föräldrar ägna tid tillsammans med dem. I dagens stressade samhälle kan det verkligen vara svårt att ta sig den tiden. Men Paulus gav oss rådet att köpa upp tid för andlig verksamhet. (Ef. 5:15, 16) Hur kan vi göra det? En äldstebroder, vars fru har ett fulltecknat schema som pionjär, tycker att det är en utmaning att få en bra balans mellan den tid som behövs för att undervisa sitt barn, att ta hand om teokratiska uppgifter och att förvärvsarbeta. Hur får de tid till att undervisa sin dotter? Han säger: ”Varje morgon innan jag går till jobbet  läser jag och min fru dagens text för henne eller ur Min bok med bibliska berättelser. Vi läser alltid för henne innan hon går och lägger sig, och hon följer alltid med oss i tjänsten. Vi vill verkligen ta vara på de här första åren i hennes liv.”

Naturligtvis vill vi att våra barn ska växa upp till ansvarsfulla vuxna. Men vårt främsta mål med att fostra och undervisa dem är att de ska få en stark kärlek till Jehova i sina hjärtan. (Mark. 12:28–30)

I Psalm 127:4 står det: ”Som pilar i en väldig mans hand, så är söner man får vid unga år.” Barn liknas här vid pilar som måste riktas in rätt för att träffa målet. En bågskytt kan aldrig kalla tillbaka en pil när den väl har lämnat pilbågen. Föräldrar har bara pilarna – sina barn – en relativt kort period. Det är verkligen viktigt att den tiden används för att inskärpa bibliska principer i barnens sinne och hjärta.

Aposteln Johannes skrev om sina andliga barn: ”Jag har ingen större orsak till tacksamhet än detta, att jag får höra att mina barn fortsätter att vandra i sanningen.” (3 Joh. 4) Kristna föräldrar kan känna samma glädje och tacksamhet när de ser att deras barn ”fortsätter att vandra i sanningen”.