”Kom, bli min efterföljare”

”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och lyfta upp sin tortyrpåle dag efter dag och följa mig.” (LUK. 9:23)

1, 2. a) Vilken vänlig inbjudan gav Jesus? b) Hur har du svarat på Jesu inbjudan?

MOT slutet av sin jordiska tjänst vittnade Jesus i Pereen, ett område på andra sidan Jordan, nordöst om Judeen. En ung man kom fram till honom och frågade vad han skulle göra för att få evigt liv. När Jesus förstod att den unge mannen troget följde det som stod skrivet i Moses lag, gav han honom en enastående inbjudan. Han sade: ”Gå bort, sälj vad du än har och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himlen, och kom, bli min efterföljare.” (Mark. 10:21) Kan du tänka dig – han får en inbjudan att följa Jesus, den högste Gudens enfödde Son!

² Den här unge mannen tackade nej till inbjudan, men andra tackade ja till den. Tidigare hade Jesus sagt till Filippus: ”Bli min efterföljare.” (Joh. 1:43) Filippus tog emot inbjudan och blev längre fram en apostel. Jesus upprepade sin inbjudan till Matteus, och även han tackade ja till den. (Matt. 9:9; 10:2–4) Ja, Jesus gav samma inbjudan till alla som älskar rättfärdighet när han sade: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och lyfta upp sin tortyrpåle dag efter dag och följa mig oavbrutet.” (Luk. 9:23) Lägg märke till att någon, dvs. vem som helst, kan bli en Jesu efterföljare om han verkligen vill. Vill du det? De flesta av oss har redan reagerat positivt på Jesu vänliga inbjudan, och när vi går i tjänsten vidarebefordrar vi denna inbjudan till andra.

3. Hur kan vi undvika att glida bort från sanningen?

³ Men somliga som först visat intresse för sanningen fortsätter sorgligt nog inte att studera Bibeln och följa Jesus. De saktar farten, och till sist ”glider [de] bort”. (Hebr. 2:1) Hur kan vi undvika att göra det misstaget? Det är till hjälp att vi frågar oss själva: Varför valde jag egentligen att följa Jesus? Vad innebär det att följa honom? Att vi påminner oss svaren på de här båda frågorna kommer att stärka oss i vårt beslut att hålla fast vid den visa kurs vi valt. Det kommer också att hjälpa oss att uppmuntra andra att följa Jesus.

Varför ska vi följa Jesus?

4, 5. Varför är Jesus kvalificerad att vara vår ledare?

⁴ Profeten Jeremia sade: ”Jag vet, Jehova, att jordemänniskans väg inte tillkommer henne. Det tillkommer inte den man som vandrar att själv styra sina steg.” (Jer. 10:23) Historien har bekräftat sanningen i Jeremias ord. Det har blivit allt tydligare att ofullkomliga människor inte med framgång kan styra sig själva. Vi tog emot inbjudan att följa Jesus därför att vi förstod att ingen människa skulle kunna vara mer kvalificerad att vara vår ledare än han. Vi ska nu påminna oss några av Jesu kvalifikationer.

⁵ För det första utvaldes Jesus att vara Messias, Ledaren, av Jehova själv. Vem skulle bättre än vår Skapare kunna veta vem som bör förordnas som vår ledare? För det andra har Jesus egenskaper som vi kan beundra och efterlikna. (Läs Jesaja 11:2, 3.) Han är en fullkomlig förebild. (1 Petr. 2:21) För det tredje har Jesus djup omsorg om dem som följer honom, vilket han visade genom att han var villig att dö för dem. (Läs Johannes 10:14, 15.) Och han är en omtänksam herde som ger oss den vägledning vi behöver för att kunna leva ett lyckligt liv nu och få en underbar evig  framtid. (Joh. 10:10, 11; Upp. 7:16, 17) Av dessa och andra orsaker fattade vi ett förståndigt beslut när vi valde att följa honom. Men vad innefattas i att följa honom?

6. Vad innefattas i att följa Jesus?

⁶ Att vara en Kristi efterföljare innebär mer än att kalla sig kristen. Omkring två miljarder människor påstår sig vara kristna, men deras gärningar visar att de är sådana som ”utövar laglöshet”. (Läs Matteus 7:21–23.) När människor visar intresse för inbjudan att följa Jesus, förklarar vi för dem att de sanna kristna formar hela sitt levnadssätt efter det han lärde och gjorde. De följer hans exempel i sitt dagliga liv. För att belysa vad det här innebär ska vi se på något av det vi känner till om Jesus.

Följ Jesu exempel när det gäller vishet

7, 8. a) Vad är vishet, och varför var Jesus så vis? b) Hur gav Jesus prov på vishet, och hur kan vi efterlikna honom?

⁷ Jesus hade många enastående egenskaper, men vi ska inrikta oss på fyra av dem: hans vishet, hans ödmjukhet, hans iver och hans kärlek. Vi börjar med hans vishet – hans förmåga att omsätta kunskap och förstånd i handling. Aposteln Paulus skrev: ”I honom [Jesus] är alla vishetens och kunskapens skatter omsorgsfullt fördolda.” (Kol. 2:3) Varifrån fick Jesus denna vishet? Han sade själv: ”Alldeles som Fadern har lärt mig talar jag dessa ting.” (Joh. 8:28) Hans vishet kom från Jehova, så vi är inte förvånade över att Jesus hade så god omdömesförmåga.

⁸ Jesus visade till exempel prov på gott omdöme när han valde hur han skulle leva sitt liv. Han beslöt sig för att leva enkelt och inrikta sig på en enda sak: att göra Guds vilja. Han använde vist sin tid och sin energi till att främja Guds kungarikes intressen. Vi följer Jesu exempel genom att hålla vårt ”öga ... ogrumlat”, dvs. genom att se till att vi inte blir nertyngda av sådant som i onödan tar en stor del av vår energi och uppmärksamhet. (Matt. 6:22) Många kristna har förenklat sitt liv så att de kan ägna mer tid åt tjänsten. Somliga har kunnat börja som pionjärer. Om du är en av dem är du värd beröm. Det skänker stor lycka och tillfredsställelse att ”först söka kungariket”. (Matt. 6:33)

Var ödmjuk som Jesus

9, 10. Hur visade Jesus att han var ödmjuk?

⁹ Det andra draget i Jesu personlighet som vi ska behandla är hans ödmjukhet. När ofullkomliga människor får myndighet får de ofta för höga tankar om sig själva. Tänk så annorlunda Jesus var! Trots att han hade en så viktig ställning i samband med fullgörandet av Jehovas avsikter fanns det inte minsta spår av högmod hos honom. Vi uppmuntras att efterlikna honom i det här avseendet. Aposteln Paulus skrev: ”Bevara denna sinnesinställning i er som också fanns hos Kristus Jesus, som, fast han var till i Guds gestalt, inte hade en tanke på ett besittningstagande, nämligen för att han skulle vara jämlik Gud. Nej, utan han utblottade sig själv och tog en slavs gestalt och framträdde i människors likhet.” (Fil. 2:5–7) Vad innefattades i detta?

¹⁰ Jesus hade det enastående privilegiet att få vara tillsammans med sin Fader i himlen, men ändå ”utblottade” han villigt sig själv.  Hans liv överfördes till en judisk jungfrus moderliv för att utvecklas under nio månader. Han föddes som ett hjälplöst spädbarn och växte upp i en enkel snickarfamilj. Han var syndfri. Men både som liten pojke och som tonåring, ja under hela sin uppväxt i Josefs hus, var han undergiven sina föräldrar, som var ofullkomliga och syndfulla. (Luk. 2:51, 52) Vilken enastående ödmjukhet!

11. Hur kan vi efterlikna Jesu ödmjukhet?

¹¹ Vi efterliknar Jesu ödmjukhet genom att villigt ta emot uppdrag som kanske verkar vara ringa eller mindre tilltalande. Tänk till exempel på uppdraget att predika de goda nyheterna. Ett sådant arbete kanske inte känns så tilltalande, i synnerhet inte när människor är likgiltiga, hånfulla eller fientliga. Men genom att vi håller ut i predikoarbetet hjälper vi andra att ta emot Jesu inbjudan att följa honom. På så sätt hjälper vi till att rädda liv. (Läs 2 Timoteus 4:1–5.) Ett annat exempel är skötseln av Rikets sal. Det kan gälla sådant som att tömma papperskorgar, torka golv och städa toaletter – uppgifter som vi kanske tycker är simpla! Men vi inser att skötseln av Rikets sal – centrum för den rena tillbedjan på orten – är en del av vår heliga tjänst. Genom att villigt sköta uppgifter som kan verka ringa visar vi att vi är ödmjuka och följer i Kristi fotspår.

Visa lika stor iver som Jesus

12, 13. a) Hur visade Jesus iver i tjänsten, och vad var det som motiverade honom? b) Vad kommer att motivera oss att visa iver i tjänsten?

¹² Tänk på den iver Jesus visade i sin tjänst. Han var mycket verksam när han var på jorden. I sin ungdom arbetade han troligen tillsammans med sin adoptivfar, Josef, som snickare. Längre fram utförde han underverk genom att bland annat bota sjuka och uppväcka döda. Men hans viktigaste arbete var att predika de goda nyheterna och undervisa dem som ville lyssna. (Matt. 4:23) Som hans efterföljare har vi samma arbete att utföra. Hur kan vi följa hans exempel? Det kan vi bland annat göra genom att utföra arbetet av samma motiv som han.

¹³ Det var framför allt kärlek till Gud som motiverade Jesus att predika och undervisa. Men Jesus älskade också de sanningar han lärde ut. För honom var dessa sanningar ovärderliga skatter, och han var ivrig att få tala med andra om dem. Som undervisare, eller ”offentliga lärare”, känner vi på samma sätt. Tänk bara på några av de dyrbara sanningar  vi har fått lära oss från Guds ord. Vi känner till stridsfrågan om den universella suveräniteten och hur den kommer att avgöras. Vi vet vad Bibeln säger om de dödas tillstånd och om välsignelserna i Guds nya värld. Dessa sanningar är alltid lika dyrbara, oavsett om vi har fått lära oss dem nyligen eller för länge sedan. Ja, de är verkligen ovärderliga skatter, vare sig de är nya eller gamla för oss. (Läs Matteus 13:52.) När vi predikar med entusiasm förmedlar vi vår kärlek till det som Jehova har lärt oss till andra.

14. Hur kan vi efterlikna Jesu sätt att undervisa?

¹⁴ Lägg också märke till hur Jesus undervisade. Han hänvisade ständigt till Skrifterna. Han inledde ofta en viktig punkt genom att säga: ”Det står skrivet.” (Matt. 4:4; 21:13) I de uttalanden av Jesus som finns upptecknade citerar han direkt från mer än hälften av böckerna i de hebreiska skrifterna eller hänvisar till dem. Precis som Jesus stöder vi oss på Bibeln i förkunnartjänsten och försöker använda den så ofta som möjligt. På så sätt hjälper vi dem som är uppriktiga att själva se att det är Guds tankar vi lär ut, inte våra egna. Vi blir glada när vi får läsa något ur Bibeln och förklara vad det betyder och visa hur värdefull Bibeln är. Och när någon tar emot inbjudan att följa Jesus känner vår glädje inga gränser.

Att följa Jesus innebär att älska andra

15. Vilken var en av Jesu enastående egenskaper, och hur kan vi påverkas av att tänka på den?

¹⁵ Det sista draget i Jesu personlighet som vi ska behandla är mycket hjärtevärmande – hans kärlek till sina medmänniskor. Aposteln Paulus skrev: ”Kristi kärlek tvingar oss.” (2 Kor. 5:14) När vi tänker på den kärlek Jesus har till mänskligheten som helhet och till oss som enskilda individer rörs vårt hjärta, och vi känner oss manade att följa hans exempel.

16, 17. Hur visade Jesus sin kärlek till andra människor?

¹⁶ Hur visade Jesus sin kärlek till andra människor? Det största uttrycket för hans kärlek var att han var villig att ge sin själ, sitt liv, för mänskligheten. (Joh. 15:13) Men under sin jordiska tjänst visade han också sin kärlek på andra sätt. Han hade till exempel medkänsla med dem som led. När han såg att Maria och de som var tillsammans med henne grät när Lasarus hade dött, blev han djupt rörd på grund av deras sorg. Trots att han snart skulle uppväcka Lasarus, var han så rörd att han ”brast i tårar”. (Joh. 11:32–35)

¹⁷ I början av Jesu tjänst kom en spetälsk fram till honom och sade: ”Om du bara vill, kan du göra mig ren.” Hur reagerade Jesus? Berättelsen säger: ”Han [greps] av medlidande.” Sedan gjorde han något ovanligt. ”Han räckte ut sin hand och rörde vid honom och  sade till honom: ’Jag vill. Bli ren.’ Och med ens försvann spetälskan från honom, och han blev ren.” Under den mosaiska lagen betraktades de spetälska som orena, och Jesus hade säkert kunnat bota mannen utan att röra vid honom. Men när Jesus botade den spetälske lät han honom känna beröringen av en annan människa, kanske för första gången på många år. Vilken öm medkänsla Jesus visade genom att handla så! (Mark. 1:40–42)

18. Hur kan vi visa ”medkänsla”?

¹⁸ Som Jesu efterföljare uppmanas vi att ge uttryck åt vår kärlek genom att visa ”medkänsla”. (1 Petr. 3:8) Det kan vara svårt att sätta sig in i hur en medtroende som lider av en kronisk sjukdom eller djup depression känner det, i synnerhet om vi själva inte har upplevt något liknande. Men Jesus kände empati med de sjuka trots att han själv aldrig var sjuk. Hur kan vi visa liknande empati? Genom att lyssna tålmodigt när någon som lider öppnar sitt hjärta för oss. Vi kan också fråga oss själva: Om jag var i hans eller hennes situation, hur skulle jag då känna det? Om vi är lyhörda för hur andra känner det, kommer vi att bättre kunna ”tala tröstande till de nedstämda själarna”. (1 Thess. 5:14) På så sätt kommer vi att följa Jesus.

19. Hur påverkas vi av Jesu exempel?

¹⁹ Tänk så spännande det är att undersöka det Jesus Kristus sade och gjorde! Ju mer vi lär oss om honom, desto mer vill vi efterlikna honom – och desto mer vill vi hjälpa andra att också göra det. Låt oss därför med glädje följa den messianske kungen – nu och för evigt!

Kan du förklara?

• Hur kan vi ge prov på vishet, alldeles som Jesus gjorde?

• Hur kan vi visa ödmjukhet?

• Hur kan vi uppodla iver för förkunnartjänsten?

• Hur kan vi efterlikna Jesus när det gäller att älska andra?

[Frågor]

[Ruta/Bild på sidan 5]

EN BOK SOM HJÄLPER OSS ATT EFTERLIKNA KRISTUS

Under områdessammankomsten 2007 utgavs en 192-sidig bok med titeln ”Kom, bli min efterföljare”. Den här boken har utarbetats för att hjälpa de kristna att lära känna Jesus bättre, framför allt hans egenskaper och gärningar. Efter de båda inledande kapitlen ger den första delen av boken en översikt över Jesu enastående egenskaper – hans ödmjukhet, hans mod, hans vishet, hans lydnad och hans uthållighet.

De efterföljande delarna handlar om hur Jesus utförde sin tjänst som undervisare och som förkunnare av de goda nyheterna och hur han visade sin stora kärlek. Upplysningarna i boken är avsedda att hjälpa de kristna att efterlikna Jesus.

Vi är övertygade om att den här boken kommer att motivera oss alla att rannsaka oss själva och fråga: Följer jag verkligen Jesus? Hur kan jag följa honom ännu bättre? Den kommer också att hjälpa alla som är ”rätt sinnade för evigt liv” att bli Kristi efterföljare. (Apg. 13:48)

[Bild på sidan 4]

Jesus var villig att komma till jorden och födas som ett spädbarn. Vilken egenskap krävdes för detta?

[Bild på sidan 6]

Vad kommer att motivera oss att visa iver i förkunnartjänsten?