Sökandet efter ”värdiga” i Australiens obygd
Rapport från förkunnare av Riket
Sökandet efter ”värdiga” i Australiens obygd
STORA områden i de inre delarna av Australien går under smeknamnet ”the outback” – obygden. En del av dessa områden hade inte fått besök av Jehovas vittnen på 12 år. Därför organiserade vittnena i Darwin, huvudorten i Northern Territory, en intensiv nio dagar lång predikokampanj för att försöka hitta dem som var ”värdiga”. (Matteus 10:11)
Kampanjen började noggrant planeras ett helt år i förväg. Man gjorde bland annat i ordning kartor över ett område på drygt 800 000 kvadratkilometer, en yta som är ungefär dubbelt så stor som Tyskland. För att förstå hur stort och isolerat det här området är kan man tänka på att man från infarten till en gård i genomsnitt måste köra tre mil innan man kommer fram till bostadshuset! Och det kan vara 30 mil eller mer mellan gårdarna.
Sammanlagt var det 145 Jehovas vittnen som tog del i kampanjen. Några kom ända från Tasmanien. En del kom körande i fyrhjulsdrivna bilar packade med campingutrustning, reservdelar och bränsle. Andra hade sina saker i en släpvagn. Dessutom hade man hyrt två bussar med plats för 22 passagerare i varje för dem som inte hade lämpliga fyrhjulsdrivna bilar. De som åkte buss vittnade i första hand för dem som bodde i byar och mindre samhällen.
Innan de gav sig i väg hade bröderna i tal och demonstrationer visat hur man kan framföra de goda nyheterna för människorna på det här lite ovanliga distriktet. För att få god kontakt med urinnevånarna, till exempel, måste man vanligtvis följa vissa regler för uppförandet och vara medveten om deras seder och bruk. Bröderna tog också upp miljörelaterade frågor, vad man måste tänka på för att skydda växt- och djurlivet.
Förkunnarna fick många fina erfarenheter. På ett ställe gjorde bröderna anordningar för att hålla ett bibliskt föredrag i en av urinnevånarnas byar. En kvinnlig ”byäldste” gick personligen Markus 12:30, som lyder: ”Du skall älska Jehova, din Gud, av hela ditt hjärta.” Sedan sade han: ”Jag tycker verkligen om det här bibelstället.” De fick resonera en lång stund om Bibeln, och sedan tog mannen emot en ny bibel och en del biblisk litteratur.
runt och upplyste invånarna om föredraget. Efter talet fick förkunnarna lämna 5 böcker och 41 broschyrer till dem som kom och lyssnade. I en annan by med urinnevånare träffade förkunnarna en man som ägde en bibel, den vanliga engelska King James Version, men den var gammal och sliten. När de frågade honom om han visste vad Gud heter, svarade han ja och stack handen i jackfickan och tog fram ett gammalt nummer av Vakttornet. Han läste ett bibelställe ur tidskriften, nämligenI närheten av Carpentariaviken visade förmannen för en 400 000 hektar stor gård ett visst intresse för Bibelns budskap om Guds kungarike. När förkunnarna visade böckerna Min bok med bibliska berättelser och Kunskapen som leder till evigt liv, * frågade han om de hade någon litteratur på kriol. Det var en ovanlig fråga, för det är få som kan läsa kriol, även om många australiska urinnevånare talar det språket. Det visade sig att alla 50 som arbetade på den gården kunde läsa kriol. Förmannen blev verkligen lycklig när han fick biblisk litteratur på kriol, och han lämnade med glädje ut sitt telefonnummer så att förkunnarna skulle kunna kontakta honom.
Under de nio dagarna av intensivt vittnande fick förkunnarna lämna 120 biblar, 770 böcker, 705 tidskrifter och 1 965 broschyrer. Dessutom gjorde de 720 återbesök och fick sätta i gång 215 bibelstudier.
Ja, många ”värdiga” som hungrade efter andlig mat i detta vidsträckta område blev till sist mättade. (Matteus 5:6)
[Fotnoter]
^ § 8 Utgivna av Jehovas vittnen.
[Karta på sidan 30]
(För formaterad text, se publikationen)
AUSTRALIEN
NORTHERN TERRITORY
Darwin
Carpentariaviken
Sydney
TASMANIEN