Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vägledning är till nytta för oss i dag

Jehovas vägledning är till nytta för oss i dag

ETT BRA BESLUT I POLEN

”JAG blev döpt när jag var 15, och ett halvår senare började jag som hjälppionjär. Ett år senare ansökte jag om att få bli reguljär pionjär. När jag gick ut högstadiet bad jag om att få hjälpa till någonstans där behovet av förkunnare var större. Jag ville komma bort från min hemstad och min mormor, som jag bodde hos men som inte var ett Jehovas vittne. Jag blev så ledsen när kretstillsyningsmannen sa att jag hade blivit förordnad att fortsätta som pionjär i min egen hemstad! Jag gjorde mitt bästa för att dölja min besvikelse, men jag gick moloken därifrån och tänkte igenom det han hade sagt. Jag sa till min pionjärkompis: ’Jag tror jag beter mig som Jona. Men till sist gick han ju till Nineve. Så jag ska också tjäna på mitt tilldelade distrikt.’

Nu har jag varit pionjär i min hemstad i fyra år, och jag förstår varför det var bra att följa de anvisningar jag fick. Det största problemet var min negativa inställning. Nu har jag mycket att vara glad över. Under en månad kunde jag leda 24 bibelstudier. Tack vare Jehova kunde jag till och med börja studera Bibeln med min mormor, som tidigare brukade motarbeta mig.”

ETT LYCKLIGT SLUT I FIJI

En kvinna i Fiji som studerade Bibeln stod inför valet att vara med vid en av våra sammankomster eller att följa med sin man på en släktings födelsedagsfest. Hennes man sa att hon kunde gå på sammankomsten, och då sa hon att hon kunde dyka upp på festen efteråt. Men när hon kom hem efter sammankomsten kände hon att det bästa för henne var att inte ens försätta sig i en situation som skulle kunna påverka hennes andlighet negativt. Så hon gick aldrig på festen.

Under tiden berättade mannen för sina släktingar att han hade bett sin hustru att komma till festen efter hennes ”vittnesmöte”. Då sa de: ”Hon kommer inte. Jehovas vittnen firar inte födelsedagar!” *

Efteråt var mannen stolt över sin hustru, eftersom hon hade hållit fast vid sin tro och följt sitt samvete. Att hon var trogen på det här sättet gjorde att hon senare fick möjlighet att vittna för honom och för andra. Vad ledde det till? Hennes man tackade ja till ett bibelstudium och började följa med henne till mötena.

^ § 7 Se ”Frågor från läsekretsen” i Vakttornet för 15 december 2001.