En dag frågade en besökare pojken: ”Vet du inte att guldmyntet är värt dubbelt så mycket som silvermyntet?” Den lille pojken log och sa: ”Jo, det vet jag.” Mannen frågade: ”Så varför tar du silvermyntet? Om du tar guldmyntet får du ju dubbelt så mycket pengar!” Pojken svarade: ”Men om jag tar guldmyntet kommer de att sluta låta mig välja mynt. Gissa hur många silvermynt jag har!” Pojken i den här berättelsen visade en egenskap som många vuxna skulle ha nytta av – praktisk vishet.

I Bibeln sägs det: ”Värna om praktisk vishet och tankeförmåga. Då skall du vandra trygg på din väg, och din fot skall inte stöta emot något.” (Ords. 3:21, 23) Att vi vet vad ”praktisk vishet” är och hur vi ska använda den här egenskapen har alltså med vår trygghet att göra. Det hjälper oss att inte snava andligen, att inte stöta vår ”fot” mot något.

Praktisk vishet skiljer sig från kunskap och förstånd. En person som har kunskap har samlat på sig information, eller fakta. Och någon som är förståndig kan se sambandet mellan olika fakta. Men den som är vis kan kombinera kunskap och förstånd och tillämpa det i praktiken.

Vi kan ta ett exempel. En person skulle kanske på relativt kort tid kunna läsa igenom och förstå boken Vad lär Bibeln? Han kanske också kan svara rätt på frågorna till paragraferna. Han kanske börjar gå på mötena och till och med ge fina svar och kommentarer. Allt det här kan tyda på att han gör andliga framsteg, men är det detsamma som att han är vis? Inte nödvändigtvis. Han kanske bara är snabbtänkt. Men när han tillämpar sanningen rent praktiskt, dvs. använder kunskap och förstånd på rätt sätt, är det ett uttryck för vishet. Om hans beslut är väl genomtänkta och får goda resultat märks det tydligt att han har skaffat sig praktisk vishet.

I Matteus 7:24–27 kan vi läsa Jesus liknelse om två män som byggde var sitt hus. Den ene mannen beskrivs som ”omdömesgill”, eller förståndig. Redan i förväg tänkte han på vad som skulle kunna hända och byggde sitt hus på klippan. Han var med andra ord förutseende och klartänkt. Han resonerade inte som så att det skulle vara billigare eller gå snabbare att bygga huset på sanden. Vis som han var tänkte han på de långsiktiga konsekvenserna av sitt handlande. Så när stormen kom stod huset kvar. Frågan är: Hur kan vi skaffa oss praktisk vishet och värna om den här värdefulla egenskapen?

Lägg för det första märke till vad som sägs i Mika 6:9: ”Den som äger praktisk vishet kommer att frukta ditt [Guds] namn.” Att frukta Jehovas namn innebär att visa honom respekt. Det betyder att man känner vördnad för det som hans namn representerar, däribland hans normer. För  att kunna visa respekt för någon måste man veta hur han tycker och tänker. Först då kan man lita på honom, lära sig av hans erfarenheter och själv få framgång i livet. Så om vi tänker på hur våra handlingar kommer att påverka vår relation till Jehova i det långa loppet och om vi grundar våra beslut på hans normer, visar vi praktisk vishet.

För det andra sägs det i Ordspråksboken 18:1: ”Den som isolerar sig söker bara tillfredsställa sitt eget själviska begär; han går till storms mot all praktisk vishet.” Om vi inte är på vår vakt skulle vi kunna glida bort från Jehova och hans folk. För att inte isolera oss behöver vi vara tillsammans med andra som känner vördnad för Guds namn och respekterar hans normer. Om det alls är möjligt måste vi komma till Rikets sal varje vecka och träffa våra bröder och systrar i församlingen. Och när vi är med på mötena behöver vi ha ett öppet sinne och hjärta och låta det som sägs där påverka oss.

Om vi dessutom ber till Jehova och berättar precis hur vi känner det, kommer vi att dras närmare honom. (Ords. 3:5, 6) När vi med ett öppet sinne och hjärta läser Bibeln och de publikationer vi får från Jehovas organisation får vi en skymt av vad våra handlingar leder till i längden, och sedan kan vi handla i enlighet med det. Vi behöver också villigt ta emot de råd vi får av mogna bröder. (Ords. 19:20) Då går vi inte ”till storms mot all praktisk vishet”, utan i stället stärker vi den här värdefulla egenskapen.

Praktisk vishet kan vara till nytta i familjen. Bibeln uppmanar till exempel gifta kvinnor att ha ”djup respekt” för sina män. (Ef. 5:33) Hur kan en man få sådan respekt? Om han hotfullt eller bryskt kräver att få respekt kommer det att ge en del kortsiktiga resultat. Hustrun kanske visar honom viss respekt när de är tillsammans bara för att undvika bråk. Men kommer hon att känna respekt för honom när han inte är där? Säkert inte. Han måste därför tänka på vad saker och ting leder till på sikt. Om han visar andens frukt och är kärleksfull och omtänksam, kommer han att förtjäna hennes djupa respekt. En kristen hustru bör naturligtvis vara respektfull mot sin man vare sig han förtjänar det eller inte. (Gal. 5:22, 23)

Bibeln säger också att en man ska älska sin hustru. (Ef. 5:28, 33) För att försäkra sig om sin mans kärlek kanske en hustru tänker att det är bäst att inte berätta om jobbiga saker som han har rätt att få reda på. Men skulle det verkligen tyda på praktisk vishet? Vad blir resultatet när han senare förstår att han blivit förd bakom ljuset? Kommer han att älska henne mer? Det skulle nog vara svårt för honom. Om hon däremot försöker hitta ett lämpligt tillfälle när hon lugnt och sansat kan berätta om det jobbiga som hänt, kommer han säkert att uppskatta hennes ärlighet. Det kommer att göra att han älskar henne ännu mer.

Barn bör lyda sina föräldrar och få en fostran som är i linje med Jehovas vilja. (Ef. 6:1, 4) Betyder det här att föräldrar ska ge barnen en lång lista på vad de får och inte får göra? Nej, för det räcker inte bara med att barnen vet vilka regler som gäller och vad som händer om de inte följer dem. Föräldrar som visar prov på praktisk vishet hjälper dem också att förstå varför de ska lyda.

Tänk till exempel att ett barn uttrycker sig respektlöst mot en av sina föräldrar. En sträng tillrättavisning eller en impulsiv bestraffning kanske får sonen eller dottern att skämmas eller bli tyst. Men innerst inne kanske han eller hon blir bitter på sina föräldrar och börjar dra sig undan dem.

Föräldrar som förstår vad praktisk vishet innebär tänker på hur de tillrättavisar sina barn och hur det kommer att påverka barnen i framtiden. Föräldrar bör inte göra något överilat bara för att en situation känns pinsam. De kanske lugnt och kärleksfullt kan prata med barnen när de är för sig själva och förklara att Jehova förväntar att de ska respektera sina föräldrar och att de kan få nytta av det för all framtid. När barnen sedan visar sina föräldrar respekt kommer de att förstå att det blir till ära för Jehova. (Ef. 6:2, 3) Ett sådant här vänligt sätt kan nå barnens hjärta. De känner att föräldrarna verkligen bryr sig om dem, och det gör att de får större respekt för dem. Det i sin tur gör att barnen lättare kan komma till föräldrarna och be om hjälp när det dyker upp viktiga saker längre fram.

En del föräldrar kanske är rädda för att göra barnen ledsna och undviker därför att tillrättavisa dem. Men vad kommer att hända när barnen blir äldre? Kommer de att frukta Jehova och förstå hur klokt det är att följa hans normer? Kommer de att vilja berätta för honom om sina innersta tankar och känslor, eller kommer de att isolera sig andligen? (Ords. 13:1; 29:21)

En duktig skulptör planerar sitt arbete när han ska formge något. Han börjar inte bara hugga och mejsla på måfå och hoppas på det bästa. Föräldrar som värdesätter praktisk vishet lägger ner mycket tid på att lära känna och tillämpa Jehovas normer och visar på så sätt att de fruktar hans namn. Tack vare att de inte isolerar sig från Jehova och hans organisation får de praktisk vishet som de kan använda för att bygga upp sin familj.

Varje dag fattar vi beslut som skulle kunna påverka vårt liv flera år framöver. Men i stället för att komma med ett snabbt svar eller fatta ett ogenomtänkt beslut, varför inte stanna upp och tänka efter? Fundera på de långsiktiga konsekvenserna. Sök Jehovas vägledning, och dra nytta av hans vishet. Då visar du att du värnar om praktisk vishet, och det kommer att leda till liv. (Ords. 3:21, 22)