PÅ 600-talet f.v.t. hade Assyrien blivit det största imperiet i världen. Det ”sträckte sig från Cypern i väster till Iran i öster, och under en period omfattade det även Egypten”, står det i en artikel på British Museums webbplats. Huvudstaden, Nineve, var den största staden i världen. Den kunde skryta med imponerande monument, vackra trädgårdar, lyxiga palats och stora bibliotek. Inskrifter från det forntida Nineve visar att kung Assurbanipal i likhet med andra assyriska kungar kallade sig själv ”hela världens kung”. På den tiden verkade Assyrien och Nineve vara ointagliga.

Men när Assyrien var som mäktigast förutsade Jehovas profet Sefanja: ”Han [Jehova] ska ... tillintetgöra Assyrien. Och han ska göra Nineve till en ödemark, lika torr som en öken.” Och Jehovas profet Nahum förutsade: ”Ta silvret, ta guldet! ... Staden är tom, övergiven, ödelagd! ... Alla som ser dig ska fly från dig och säga: ’Nineve har ödelagts!’” (Sef. 2:13; Nah. 2:9, 10; 3:7) De som hörde sådana profetior kan ha undrat: Kan det verkligen bli så? Kan det mäktiga Assyrien besegras? Det måste ha verkat helt omöjligt.

Men det omöjliga hände! I slutet av 600-talet f.v.t. hade Assyrien intagits av babylonierna och mederna. Med tiden övergavs Nineve, och staden föll helt i glömska. I en publikation som getts ut av Metropolitan Museum of Art i New York kan man läsa: ”På medeltiden var platsen fullständigt öde och begravd, och folk kände bara till Nineve från den bibliska berättelsen.” (M. Seymour, 2017: Heilbrunn Timeline of Art History, ”Nineveh”) I början av 1800-talet var det enligt Biblical Archaeology Society Online Archive ”ingen som visste om den stora assyriska huvudstaden ens hade existerat”. Men år 1845 började arkeologen Austen Henry Layard göra utgrävningar i området. De ruiner man hittade bekräftade att Nineve en gång hade varit en storslagen stad.

Profetiorna om Nineve uppfylldes in i minsta detalj, och det stärker vår tro på att profetiorna om slutet för vår tids politiska makter också kommer att bli verklighet. (Dan. 2:44; Upp. 19:15, 19–21)