I BIBELN kan vi läsa om människor ”med samma känslor som vi”, och de berättade precis hur de kände det i olika situationer. (Jak. 5:17, noten) Det är lätt att känna igen sig i Paulus ord i Romarna 7:21–24: ”När jag vill göra det rätta, då finns det onda hos mig. ... Jag eländiga människa!” Visst är det skönt att veta att vi inte är ensamma om att brottas med sådana känslor?

Men Paulus kände inte alltid så. I Galaterna 2:20 uttryckte han en stark övertygelse: ”Guds son ... har älskat mig och offrat sitt liv för mig.” Paulus var ju ”en människa med samma känslor som vi”, så kan du känna igen dig även i de här orden? Kanske inte alltid.

Vi kanske känner oss värdelösa på grund av gamla synder. Och det kan göra att vi har svårt att tro att Jehova älskar oss och har förlåtit oss, och det kan kännas omöjligt att se lösenoffret som en personlig gåva. Vill Jesus att du ska se lösenoffret som en gåva till dig? Om han vill det, vad kan då hjälpa dig att göra det? Vi ska se närmare på de här två frågorna.

Jesus vill att vi ska se hans offer som en personlig gåva. Hur vet vi det? Tänk dig in i det som står i Lukas 23:39–43. En man hänger på en tortyrpåle bredvid Jesus. Han erkänner att han får vad han förtjänar. Det var bara grova brottslingar som avrättades på det här grymma sättet, så han måste ha begått ett allvarligt brott. Mannen är extremt pressad och säger till Jesus: ”Kom ihåg mig när du kommer in i ditt rike.”

Vad svarade Jesus? Föreställ dig hur han i svår smärta vrider på huvudet för att få ögonkontakt med mannen. Trots att han har så ont ler han varmt mot honom och säger: ”Jag försäkrar dig i dag: Du ska vara med mig i paradiset.” Jesus hade egentligen bara kunnat påminna mannen om att ”Människosonen har kommit för att ... ge sitt liv till en lösen i utbyte mot många”. (Matt. 20:28) Men Jesus betonade att hans offer skulle ha stor betydelse för just den här mannen. Han vände sig direkt till honom och använde orden ”du” och ”mig”. Och han sa till honom att han skulle få leva i ett paradis på jorden.

Det är tydligt att Jesus ville att mannen skulle se hans offer som en personlig gåva. Om Jesus kände så starkt för en brottsling som inte ens tjänade Gud som en efterföljare till Jesus, så förstår vi att han måste känna lika starkt för någon som är döpt och faktiskt tjänar Gud. Vad kan hjälpa oss att ha en positiv syn på oss själva och inse att Jesus lösenoffer täcker även våra synder?

Jesus hade gett Paulus uppgiften att predika, och det påverkade Paulus syn på  lösenoffret. På vilket sätt? Han förklarade: ”Jag är tacksam mot Kristus Jesus, vår Herre, som har gett mig kraft, eftersom han litade på mig och anförtrodde mig en tjänst, trots att jag hade varit en hädare och en förföljare och en hänsynslös människa.” (1 Tim. 1:12–14) Det här uppdraget försäkrade Paulus om att Jesus älskade honom, litade på honom och hade visat honom barmhärtighet. Vi har också fått uppdraget att predika av Jesus. (Matt. 28:19, 20) Får det oss att känna som Paulus?

Albert, som nyligen kom tillbaka efter att ha varit utesluten i nästan 34 år, berättar: ”Jag kan inte sluta tänka på mina synder. Men precis som Paulus har jag personligen fått en uppgift av Jesus, nämligen att gå i tjänsten. Det här tänker jag ofta på när jag är ute i tjänsten. Jag känner mig starkare och gladare, och jag ser mer positivt på mig själv, mitt liv och min framtid.” (Ps. 51:3)

Allan var kriminell och våldsam innan han blev ett vittne. Han säger: ”Jag tänker fortfarande på den skada jag har orsakat andra, och det gör att jag ibland mår riktigt dåligt. Men jag är tacksam för att Jehova vill använda en sådan som mig för att predika de goda nyheterna. När jag ser hur människor reagerar på budskapet påminner det mig om hur god och kärleksfull Jehova är. Det känns som att han använder mig för att hjälpa andra som har en liknande bakgrund som jag.”

När vi är ute i tjänsten fokuserar vi på sådant som är positivt. Vi blir påminda om att Jesus älskar oss, litar på oss och har visat oss barmhärtighet.

Så länge Satans onda värld finns kvar kan det hända att vi mår dåligt över gamla synder. Vad kan hjälpa oss att hantera sådana känslor?

”Jag älskar att ’Gud är större än vårt hjärta’”, säger Jean. Hon kämpar ofta med skuldkänslor på grund av att hon levde ett dubbelliv när hon var ung. (1 Joh. 3:19, 20) Vi kan också få tröst av att tänka på att Jehova och Jesus förstår att vi är ofullkomliga, och de ser saker ur ett annat perspektiv. Kom ihåg att de kärleksfullt gav lösenoffret för syndare, inte för fullkomliga människor. (1 Tim. 1:15)

Stanna upp och tänk på hur Jesus behandlade ofullkomliga människor, och gör ditt bästa i tjänsten. Det kan övertyga dig om att lösenoffret är en gåva till dig personligen. Då kan du känna som Paulus: Jesus ”har älskat mig och offrat sitt liv för mig”.