Judarna på Bibelns tid var livrädda för spetälska. Den här fruktansvärda sjukdomen angriper nervändarna och kan orsaka permanenta skador och vanställdhet. Det fanns inget botemedel mot spetälska. De drabbade sattes därför i karantän och var tvungna att varna dem som var runt omkring. (3 Moseboken 13:45, 46)

Guds lag till Israel innehöll föreskrifter för hur man skulle hantera spetälska. Men de judiska religiösa ledarna satte också upp massor av egna regler, och det gjorde livet onödigt hårt för de drabbade. Till exempel var det enligt rabbinska föreskrifter förbjudet att komma närmare än 2 meter från någon med spetälska. Och om det var blåsigt skulle man hålla sig på minst 45 meters avstånd. Enligt Guds lag skulle den som led av spetälska ”ha sin bostad utanför lägret”. Men vissa talmudister tolkade det som att de inte ens fick vistas innanför stadsmurarna. Om en rabbin såg någon spetälsk i staden, såg han det som sin plikt att kasta stenar på honom och ropa: ”Gå hem, och smitta inte andra människor!”

Jesus däremot skulle aldrig ha drömt om att jaga bort någon spetälsk. I stället rörde han vid dem, och han till och med botade dem. (Matteus 8:3)

I det första århundradet var skilsmässa ett omdiskuterat ämne bland de religiösa ledarna. Fariséerna försökte därför ställa Jesus mot väggen med frågan: ”Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru på vilken grund som helst?” (Matteus 19:3)

Moses lag sa att en man fick ta ut skilsmässa om han ”funnit något anstötligt” hos sin hustru. (5 Moseboken 24:1) På Jesus tid var rabbinerna delade i två läger när det gällde den lagen. Shammaiskolan hade en strikt hållning och menade att den enda giltiga orsaken till skilsmässa var ett okyskt uppförande, alltså äktenskapsbrott. Hillelskolan å andra sidan ansåg att en man kunde skilja sig för minsta lilla. Det kunde vara att hustrun hade misslyckats med maten eller att han hade hittat en vackrare kvinna.

Vad svarade Jesus fariséerna? Han sa rakt på sak: ”Vemhelst som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt [dvs. sexuell omoral] och gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott.” (Matteus 19:6, 9)