Svaret på den här frågan påverkar vår syn på livet.

Känns det rimligt att Gud, som lade ner så mycket kärlek i skapelsen, menade att vi skulle lida?

Lidandet får många att ifrågasätta Guds motiv – och till och med hans existens. De menar att lidandet bevisar något av följande: 1) att Gud inte kan förhindra det, 2) att han inte vill förhindra det eller 3) att han inte existerar.

Men är det här de enda möjliga alternativen?

Det var aldrig Guds tanke att vi skulle lida.

Han vill att vi ska njuta av livet.

”Det [finns] inte ... något bättre för dem [människorna] än att vara glada och göra det som är gott så länge de lever. Att äta och dricka och att njuta av sitt hårda arbete, det är en gåva från Gud.” (PREDIKAREN 3:12, 13)

Gud gav de två första människorna en perfekt start.

Det var varken meningen att de eller deras avkomlingar skulle behöva lida.

”Gud välsignade dem och sa: ’Skaffa barn och bli många, befolka hela jorden och lägg den under er.’” (1 MOSEBOKEN 1:28)

De två första människorna ville vara oberoende och gjorde uppror mot Gud.

Det ledde till mycket lidande för både dem och deras avkomlingar.

”Synden kom in i världen genom en enda människa, och genom synden kom döden. Och döden spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.” (ROMARNA 5:12) *

Gud skapade oss inte för att vara oberoende av hans vägledning.

Vi är lika lite skapade för att styra oss själva som vi är skapade för att leva under vatten.

”Människan ... kan inte ens styra sina egna steg.” (JEREMIA 10:23)

Gud vill inte att vi ska lida.

Han vill att vi ska leva på ett sådant sätt att vi i möjligaste mån undviker problem.

”Om du bara ville lyssna på mina bud! Då skulle din frid bli som en flod.” (JESAJA 48:18)