”Vilken näsa!”
”Vilken näsa!”
SÅ REAGERAR många som för första gången ser en näsapshanne med sin stora, hängande näsa. * Näsan kan i vissa fall vara så lång som 18 centimeter, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av apans kroppslängd. Eftersom den hänger ner över munnen och hakan på honom måste han hålla undan den när han äter! Om du hade en näsa med motsvarande proportioner skulle den sluta en bra bit ner på bröstet.
Vilken nytta har hannen av sin stora näsa? * Det finns flera teorier. En är att den avleder värme och på så vis reglerar kroppstemperaturen. En annan är att den fungerar som en resonanslåda som förstärker hans vrål. Den kan också vara en varningssignal för andra hannar, för faktum är att den dominerande hannens näsa sväller upp och blir röd när han blir arg eller upphetsad. Ytterligare en möjlighet är att näsan ökar den sexuella dragningskraften och sätter honornas hjärtan i brand. Men mest troligt är att den fyller mer än en funktion, kanske även någon som vi vet väldigt lite om eller inte alls känner till.
En rejäl kulmage
Både hannen och honan har dessutom en riktig kalaskula. Maginnehållet kan faktiskt utgöra upp till en fjärdedel av deras kroppsvikt. Det gör att båda två ser konstant gravida ut! Men varför detta enorma midjemått?
Näsapans mage är, precis som kons, fylld av en soppliknande blandning av växter och bakterier. Bakterierna får maten att jäsa och bryter ner cellulosa och även vissa växtgifter, som skulle ta livet av andra djur. Tack vare sitt fantastiska matspjälkningssystem kan näsaporna leva på löv och omogna frukter och frön från baljväxter, palmer och andra växter – mat som apor med andra magar inte tål.
Men inte ens näsapans plåtmage tål vad som helst. Apan måste hålla sig borta från söta frukter, som jäser fort. De skulle nämligen få magen att svälla, kanske till den grad att det leder till en smärtsam död.
Näsapornas cellulosarika kost och komplexa magsystem gör att det tar lång tid att smälta maten. Så efter en rejäl frukost tar de siesta – ibland i flera timmar – innan de börjar äta igen.
Sociala varelser
Oavsett om näsaporna äter eller sover gör de det nästan alltid tillsammans. De dominerande hannarna styr över harem på upp till 8 honor och deras ungar. Unga hannar stöts ut ur gruppen när de är gamla nog att ta hand om sig själva. De här brådmogna aporna bildar egna flockar, där även en eller två äldre hannar ingår. Ett otränat öga kan lätt missta en sådan ungkarlsgrupp för ett harem.
Näsapor har ett ovanligt socialt beteende – olika haremsgrupper blandar sig med varandra, speciellt på kvällarna när de samlas vid floderna. Vid sådana tillfällen kan en hanne bjuda på en styrkeuppvisning om han känner att någon intresserar sig för hans honor. Den svartsjuke hannen, som väger runt 20 kilo, lutar sig då framåt på alla fyra med vidöppen mun och spänner ögonen i sin rival. ”Om det inte får önskad effekt”, sägs det i boken Proboscis Monkeys of Borneo, ”hoppar hannen plötsligt och oväntat upp bland träden, oftast med ett högljutt vrål, och hoppar på döda grenar tills de går av med ett brak, vilket ger extra liv åt föreställningen.” Slagsmål förekommer men är sällsynta.
”Näsaporna ser inte bara säregna ut, de ger också ifrån sig de mest bisarra läten”, sägs det vidare i boken. De grymtar, tjattrar, brölar och vrålar, speciellt på kvällarna nere vid strandkanten. Mitt i denna kakofoni sitter mammorna i godan ro och matar och putsar pälsen på sina små blåkindade ungar. När skymningen sänker sig har näsaporna ofta hittat bekväma platser i ett högt träd nära floden där de kan sova för natten.
Fötter med simhud!
Förutom den stora näsan finns det en annan sak som skiljer de här aporna från andra – de har simhud mellan tårna. Det gör att de både kan simma och ta sig fram säkert i de gyttjiga mangroveskogarna. När man hör talas om tropisk mangroveskog tänker man kanske på krokodiler. Och det vimlar verkligen av dem i näsapornas närhet. Så hur kan de här duktiga simmarna undvika att bli krokodilmat?
En strategi är att de så tyst som möjligt tar sig ner i floden och sedan simmar hundsim på ett led, så försiktigt att vattnet knappt krusar sig. Men om floden är smal har man sett dem använda en annan strategi. Då klättrar de kanske tio meter upp i ett träd, kastar sig ut från en gren och landar med ett magplask i floden. Sedan simmar de så fort de kan sista biten in till land. Även mammor med ungar använder den här taktiken. Ibland dyker en hel grupp ner i vattnet samtidigt och simmar sedan för glatta livet till andra sidan! Men krokodilen är ändå inte den värsta fienden.
En hotad art
Näsapan har förts upp på listan över utrotningshotade djur. Antalet som lever i sin naturliga miljö kan ha minskat till några få tusen, och det fortsätter att minska. Framför allt beror det på mänsklig aktivitet, som bränder, avverkning, okontrollerad turism och röjning av regnskog för oljepalmsodlingar. En annan orsak är jakt. En del jagar näsapor enbart för nöjes skull. Andra gör det för köttets skull eller för att använda vissa delar i traditionell medicin. Eftersom näsapor sover väl synligt i träd nära floder är de särskilt utsatta. Till följd av jakt från snabba motorbåtar minskade antalet näsapor i ett område med 50 procent på fem år!
Naturvårdare försöker öka medvetenheten om djurens situation, och näsaporna i Borneo är fridlysta. Men kommer sådana åtgärder att räcka till? Det får tiden utvisa. Men vilken tragedi det skulle vara om den här apan med alla sina egenheter skulle försvinna från sin naturliga miljö! Dessutom verkar den inte klara sig speciellt bra i fångenskap.
Näsapan är naturligtvis bara ett av många djur vars framtid ser mörk ut. Oräkneliga arter har redan utrotats. Men Gud har för avsikt att ta full kontroll över jorden, avlägsna de onda och lära sitt folk att ta hand om sitt jordiska hem. (Ordspråksboken 2:21, 22) Jehova Gud lovar: ”De skall inte göra skada eller vålla fördärv någonstans på mitt heliga berg; ty jorden skall vara full av kunskapen om Jehova, liksom vattenmassorna täcker havets botten.” (Jesaja 11:9)
[Fotnoter]
^ § 2 Näsapan lever bara på ön Borneo, och människorna där kallar den orang belanda, eller ”holländare”.
^ § 3 Honan har också en ganska markerad näsa, men den är ingenting jämfört med hannens.
[Bild på sidan 12]
Näsaporna har stora näsor och rejäla kulmagar.
[Källangivelse]
© Peter Lilja/age fotostock.
[Bild på sidan 13]
Hannens näsa hänger ner över munnen, så han måste föra den åt sidan när han äter.
[Källangivelse]
© Juniors Bildarchiv/Alamy.
[Bild på sidan 14]
Oavsett om näsaporna äter eller sover gör de det tillsammans.
[Källangivelse]
© Peter Lilja/age fotostock.
