Blick på världen

Vita krokodiler

”Naturvårdare i Bhitarkanika National Park i delstaten Orissa har påträffat 15 sällsynta vita deltakrokodiler ... vid årets räkning av krokodilerna”, sägs det i den indiska tidningen The Hindu. Vita krokodiler är extremt sällsynta och ”har inte påträffats någon annanstans på jorden”. På grund av skoningslös illegal jakt var deltakrokodilerna i området nära att utrotas på 1970-talet, men myndigheterna satte med hjälp av FN-program i gång ett projekt i parken för att föda upp krokodiler. Mängder av mangroveträd, ofördärvat vatten, riklig tillgång på föda och mindre inblandning från människor har gjort att uppfödningsprojektet gått framåt. Förutom de sällsynta vita krokodilerna finns det nu ungefär 1 500 deltakrokodiler med normal färgteckning i parken, enligt The Hindu.

 Tobak, fattigdom och sjukdom

”Världshälsoorganisationen (WHO) uppger att nästan 84 procent av alla rökare lever i fattiga länder, där rökning och fattigdom har blivit en ond cirkel”, sägs det i den spanska tidningen Diario Medico. Dessutom ”tillhör de som röker mest och har flest tobaksrelaterade problem den fattigaste delen av befolkningen” i varje land. Även om tobakskonsumtionen har minskat i flertalet industriländer, har den världen över blivit ”den fjärde största riskfaktorn för sjukdom”, sägs det i tidningen. I Spanien, där antalet som dör varje år på grund av tobaksbruk har nått 60 000, har rökning blivit ”den främsta orsaken till sjukdom, invaliditet och för tidig död”.

Får kommer ihåg ansikten

”Vi har upptäckt att får kan känna igen ansiktet på minst 50 andra får och 10 människor”, skriver neurobiologen Keith Kendrick i tidskriften New Scientist. Kendrick och hans team upptäckte att fåren, efter att ha fått se 60 ansikten under några veckor, kom ihåg dem alla ”i åtminstone två år”. Fåren kände inte bara igen dem, utan kunde också likt människor ”uppfatta sinnesstämningar med ledning av ansiktsuttrycken”. Enligt tidskriften kan får ”se skillnad på olika ansiktsuttryck hos människor och märka förändringar i oroliga fårs ansikten. Dessutom föredrar de leende ansikten framför arga.” Forskarna konstaterade att ”de som vallar får kan bli betraktade på samma sätt som en högst välbekant medlem i flocken”. Kendrick säger: ”Vänliga människor blir i själva verket ’hedersfår’. Det här visar att får känner en nära släktskap med sina herdar.”

Australiens utsläpp av växthusgaser

”Av alla industriländer har Australien det högsta utsläppet av växthusgaser per invånare”, uppger The Australia Institute. Det genomsnittliga utsläppet per invånare under 2001 var 27,2 ton koldioxid och andra växthusgaser. I en rapport från institutet sägs det att den höga siffran beror på utsläppen från transportmedel, produktionen av aluminium och landets beroende av kolkraft. De länder som därefter hade det största utsläppet av växthusgaser per invånare var Canada (22 ton) och USA (21,4 ton). Den lägsta siffran hade Lettland med 0,95 ton. Trots att Australien har en relativt liten befolkning, översteg dess totala utsläpp av växthusgaser ”utsläppet i sådana betydande europeiska ekonomier som Frankrike och Italien (vilka har en befolkning som är tre gånger så stor som Australiens)”, sades det i rapporten.

Näktergalen tävlar med trafikbullret

”När bullret ökar sjunger näktergalen högre”, meddelas det i den tyska tidningen Berliner Zeitung. En studie ledd av Henrik Brumm, beteendeforskare vid ett universitet i Berlin, visade att sången, som är avsedd att försvara en fågels revir och locka honor, varierade i styrka med 14 decibel beroende på ljudnivån i omgivningen. ”Det verkar inte vara så mycket, men det är en femdubbel ökning av ljudtrycket, vilket betyder att trycket i fågelns lungor måste vara fem gånger så stort”, konstaterade Brumm. I lugnare områden uppmättes fågelsången till 75 decibel, men på platser med mycket trafikbuller till 89 decibel. I tidningen sägs det: ”Det som särskilt förvånade forskaren var att fåglarna verkade anpassa sig efter trafikbullret. Fåglarna sjöng automatiskt tystare på helgerna när det inte var någon pendeltrafik än de gjorde på veckodagarna.”

Brottslighet i polska skolor

”Det begicks 20 000 stölder i [polska] skolor” under 2003, berättas det i den polska tidskriften Zwierciadło. Det sägs vidare att ”80 procent av skolbarnen inte trivs i skolan för att de känner sig ensamma och tycker att det är svårt att komma överens med lärare och andra elever”. Varför är det så mycket problem i skolorna? ”Skolorna är inte isolerade från inflytande utifrån. De speglar det som händer i samhället”, säger psykoterapeuten Wojciech Eichelberger. ”Vi skapar en massa sociala normer och värderingar som påverkar skolorna.” För att motverka problemet föreslår Eichelberger att föräldrarna är tillsammans med sina barn och visar att barnen betyder mycket för dem.

Felaktig kroppsuppfattning

”Ungdomar – särskilt flickor – kämpar allt längre ner i åldrarna med sin kroppsuppfattning, och det kan få allvarliga följder för hälsan”, sägs det i den kanadensiska tidningen The Globe and Mail. Över 2 200 flickor mellan 10 och 14 år deltog i en undersökning om matvanor. I tidningen rapporteras det: ”Mindre än 7 procent av flickorna var överviktiga, men mer än 31 procent tyckte att de var ’för tjocka’, och 29 procent sade att de höll på att banta.” Varför vill friska flickor gå ner i vikt? Enligt tidningen vilar en stor del av skulden på vuxna förebilder som ständigt bantar och förlöjligar överviktiga personer. ”Medierna spelar också en stor roll när det gäller att påverka tonåringars beteende genom att hela tiden skapa förebilder som är extremt smala”, sägs det i The Globe and Mail. Doktor Gail McVey, forskare vid The Hospital for Sick Children i Toronto, påpekar att barn, föräldrar och lärare måste förstå att ”viktökning är normalt och nödvändigt för barn som är på väg in i tonåren”.