Bar alla vägar till Rom?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I ÖSTERRIKE

TACK vare romarrikets alla vägar var provinserna i det vidsträckta riket nära förbundna med huvudstaden. Vägarna löpte genom Galliens täta skogar och bort till städerna i Grekland och var en förbindelselänk mellan floden Eufrat och Engelska kanalen. Men framför allt var vägarna en förutsättning för att de romerska legionerna skulle kunna nå varje del av riket och på så vis kunna genomdriva Roms vilja. Ett nätverk av mindre vägar grenade ut sig från de stenlagda huvudvägarna och sträckte sig till alla de romerska provinserna. Därav uttrycket: ”Alla vägar bär till Rom.”

Vägar på mer än sammanlagt 8 000 mil löpte genom romarriket. Hur kan vi i dag ta reda på mer om de här vägarna och få veta vilken betydelse de hade i den forntida världen? Ett sätt är att undersöka en karta från 1200-talet som kallas Peutingerska kartan.

Historiker menar att Peutingerska kartan är en kopia av en karta som gjordes under den tid då de romerska härarna fortfarande marscherade på de ryktbara romerska vägarna. Kartan har fått sitt namn efter Conrad Peutinger, som var stadsjurist i Augsburg i södra Tyskland och som 1508 fick den handgjorda kopian i sin ägo. I dag finns kartan på nationalbiblioteket i Wien och har den latinska benämningen Tabula Peutingeriana.

Den romerska vägkartan rullas upp

I våra dagars klassrum kan elever studera kartor som är nästan kvadratiska och som kan hängas upp på väggen. Men den Peutingerska kartan är en pergamentrulle som är 34 centimeter bred och 6,30 meter lång. Den bestod från början av 12 separata pergamentark, ihoplimmade kant i kant till ett enda långt stycke. Elva av arken finns bevarade än i dag. Kartan visar det romerska imperiet under dess  glansdagar, då det sträckte sig från Britannien ända bort till Indien. Även om du vet hur det området ser ut på nutida kartor, får du kanske svårt att känna igen dig när du första gången tittar på den Peutingerska kartan. Varför det?

Den Peutingerska kartan ritades inte för dagens geografer, utan för att vara till hjälp för den tidens resenärer. En karta i form av en rulle var praktisk att använda när man var på resande fot. Men för att få plats med de nödvändiga detaljerna på en karta i ett sådant format var tillverkaren tvungen att komprimera kartbilden i nord-sydlig riktning och sträcka ut den i öst-västlig riktning. Resultatet blev en karta där proportionerna överensstämde dåligt med verkligheten men som var lätt att öppna, använda, rulla ihop och bära med sig. En person på resande fot kunde snabbt se vilken väg som var den bästa för att ta sig från en plats till en annan. Och detta var naturligtvis viktigare än den verkliga formen på Italien, storleken på Svarta havet eller om färdriktningen på kartan stämde exakt överens med verkligheten. *

På den Peutingerska kartan används olika färger för att markera olika inslag i landskapet. Vägar är utmärkta med röda linjer, berg har bruna toner och floder är gröna. Hundratals städer namnges på kartan, och med hjälp av symboler som hus, muromgärdade gårdar och borgar ser man var de ligger. Symbolerna verkar syfta på den typ av bebyggelse som fanns på platsen. Kartan visar också avstånden mellan olika städer, mötesplatser och rastställen.

Flera platser med biblisk anknytning är utmärkta och kommenteras på den Peutingerska kartan. På kartan finns två noteringar vid berget Sinai, skrivna på latin. Den ena säger: ”Öknen där Israels barn vandrade i 40 år under Moses ledning.” (Josua 5:6) Och den andra: ”På denna plats på berget Sinai tog de emot lagen.” (3 Moseboken 27:34)

Jerusalem har markerats med en överskrift, där ett annat namn på staden nämns – Aelia Capitolina – härlett från Publius Aelius Hadrianus, mer känd som kejsar Hadrianus. På 100-talet v.t. uppkallade han Jerusalem efter sig själv. Den latinska benämningen för Olivberget finns också med på kartan. (Lukas 21:37)

Bar verkligen alla vägar till Rom?

En del vägar ledde till staden Aquileia, som låg i nordöstra delen av Italien. På kartan har staden stabila murar och vakttorn. Aquileia var en av de viktigaste städerna i romarriket, eftersom staden hade en betydande hamn och flera större vägar möttes där.

En av vägarna, Via Egnatia, gick över Balkanhalvön och sträckte sig från kusten vid Adriatiska havet till Konstantinopel, som nu är känt som Istanbul. På kartan markeras staden med en gudinna som sitter på en tron, redo att dra ut i krig. Flera vägar leder till den syriska staden Antiokia, våra dagars Antakya i Turkiet. Antiokia var den tredje största staden i romarriket, efter Rom och Alexandria, och markeras på kartan med en sittande gudinna med en gloria.

Peutingerska kartan visar 12 vägar som leder till Rom. En av dem är Via Appia. Bibelboken Apostlagärningarna antyder att aposteln Paulus tog den vägen när han reste till Rom första gången. Några kristna bröder kom från Rom för att möta Paulus på Via Appia vid Tre värdshus, som också finns med på kartan. (Apostlagärningarna 28:15)

 Hur markeras Rom på den Peutingerska kartan? Staden framställs som en mäktig furstinna i purpurfärgade kläder som sitter på en tron. Jordgloben och spiran i hennes händer symboliserar världsherraväldet som koncentrerades till imperiets huvudstad.

Är det då riktigt att säga att alla vägar bar till Rom? Ja, om man tänker på hela det nätverk av mindre vägar som grenade ut sig från huvudvägarna. Peutingerska kartan visar hur Rom med hjälp av imperiets huvudvägar kunde utsträcka sin makt även till avlägsna provinser, vilket gjorde att Rom kunde härska över dem i närmare 500 år. Du kan fortfarande resa genom romarriket på de gamla romerska vägarna – med hjälp av den Peutingerska kartan och din fantasi!

[Fotnot]

[Karta på sidorna 13–15]

(För formaterad text, se publikationen)

Peutingerska kartan – en ovanlig vägkarta

SPANIEN

MAROCKO

STORBRITANNIEN

FRANKRIKE

TYSKLAND

ÖSTERRIKE

Aquileia

Rom

Förstorad bild visas på sidan 15

ITALIEN

AFRIKA

GREKLAND

Istanbul

EGYPTEN

TURKIET

Berget Sinai

Jerusalem

SYRIEN

Antakya

Kaspiska havet

IRAN

INDIEN

[Karta på sidan 15]

(För formaterad text, se publikationen)

Förstorad del av den Peutingerska kartan

Rom

Aquileia

Istanbul

Antakya

Jerusalem