När någon du älskar har en psykisk störning

DET började som en normal vardagsmorgon för familjen Johnson. * Alla fyra i familjen var uppstigna och påklädda. Gail sade då till sin 14-årige son, Matt, att han skulle komma för sent till skolbussen. Det som sedan hände kom fullständigt oväntat. På en halvtimme hade Matt sprejat färg på en sovrumsvägg, försökt sätta eld på garaget och försökt hänga sig på vinden.

Gail och hennes man, Frank, följde med ambulansen som hämtade Matt, och de försökte förtvivlat förstå det som just hade hänt. Sorgligt nog var det här bara början. Många psykotiska episoder följde, som fick Matt att sjunka allt djupare ner i en mörk värld av psykisk störning. Under fem år led han svåra kval och gjorde många självmordsförsök. Han arresterades två gånger, tvångsvårdades på sju psykiatriska kliniker och träffade psykiatrisk expertis oräkneliga gånger. Förbryllade vänner och släktingar visste ofta inte vad de skulle säga eller göra.

Man räknar med att 25 procent av jordens befolkning kommer att drabbas av en psykisk störning någon gång i livet. Med tanke på den här häpnadsväckande statistiken är det troligt att du har en förälder, ett barn, ett syskon eller en vän med någon form av psykisk störning. Vad kan du då göra om en anhörig lider av en sådan störning?

● Lär dig att känna igen symtomen. Det är svårt att omedelbart diagnostisera en psykisk störning. Vänner och anhöriga kan hänföra symtomen till hormonella förändringar, fysisk sjukdom, svagheter i personligheten eller ett resultat av svåra omständigheter. Matts mamma hade lagt märke till några tidiga tecken på problem hos Matt. Föräldrarna trodde dock att hans humörsvängningar hörde ihop med puberteten, som snart skulle gå över. Men tydliga förändringar av sömnmönstret, matvanorna eller beteendet kan tyda på något mer allvarligt. En undersökning av en specialist kan leda till en effektiv behandling och förbättra livskvaliteten för en kär anhörig.

 ● Skaffa dig information. Människor med psykiska störningar har vanligen begränsad förmåga att själva skaffa sig kunskap om sitt tillstånd. Därför kan de upplysningar du skaffar från aktuella och tillförlitliga källor hjälpa dig att förstå vad en närstående går igenom. Det kan också hjälpa dig att kunna tala öppet och insiktsfullt med andra. Gail gav till exempel Matts farföräldrar medicinska skrifter, vilka hjälpte dem att vara mer informerade och engagerade.

● Hjälp den sjuke att fullfölja en behandling. Även om vissa psykiska störningar kan vara långvariga, kan de som lider av dessa leva ett balanserat och verksamt liv om de får rätt behandling. Olyckligtvis lider många i åratal utan att få hjälp. Alldeles som ett allvarligt hjärtfel kräver en hjärtspecialist, behöver mental sjukdom behandlas av dem som vet hur man skall behandla sådana tillstånd. Psykiatrer kan skriva ut medicin som, när den tas regelbundet, kan minska ångest, rätta till störda tankemönster och hjälpa den sjuke att kontrollera sin sinnesstämning. *

● Uppmuntra den sjuke att söka hjälp. De som lider av psykiska störningar kanske inte inser att de behöver hjälp. Du kanske kan föreslå den sjuke att träffa en viss läkare, läsa några lämpliga artiklar eller samtala med någon som lyckats komma till rätta med en liknande störning. Det kan hända att den sjuke inte är mottaglig för dina råd. Men se för all del till att du ingriper om någon som du har i din vård riskerar att skada sig själv eller andra.

● Undvik att skuldbelasta. Forskare har ännu inte kunnat fastställa det invecklade samspelet mellan de genetiska, miljömässiga och sociala faktorer som bidrar till en onormal hjärnfunktion. Faktorer som kan bidra till en psykisk störning kan vara sådant som hjärnskada, missbruk, omgivande stressfaktorer, biokemisk obalans och arvsanlag. Det hjälper inte att anklaga någon för vad du tror att han kan ha gjort som bidragit till hans ohälsa. Det är bättre att lägga sin energi på att stödja och uppmuntra.

● Ha realistiska förväntningar. Det kan vara mycket nedslående för den som är sjuk, om man förväntar sig mer än vad han eller hon klarar av. Och omvänt kan man genom att överdriva den sjukes begränsningar få honom att känna sig hjälplös. Så ha realistiska förväntningar. Givetvis skall man inte tolerera felaktiga handlingar. De som har psykiska störningar kan, precis som alla andra, lära av följderna av sina handlingar. Våldsamt uppträdande kan göra det nödvändigt med rättsligt ingripande eller vissa inskränkningar för att skydda individen eller andra.

● Håll kontakt. Det är viktigt med kommunikation, även om det ibland verkar som om  det du säger missförstås. Reaktionen hos någon som har en psykisk störning kan vara oförutsägbar, och hans eller hennes känslor kan verka vara olämpliga i den rådande situationen. Men att finna fel på den sjukes kommentarer kommer bara att lägga en skuldbörda till depressionen. När ord inte tycks hjälpa, sitt då tyst och lyssna. Bekräfta den sjukes känslor och tankar utan att döma. Försök bevara lugnet. Det är till hjälp för både dig själv och din anhörige att du hela tiden visar att du bryr dig om honom. Så var det för Matt. Några år senare uttryckte han sin uppskattning av dem som hjälpte honom när han inte ville ha hjälp.

● Tänk på andra familjemedlemmars behov. När man inom en familj måste inrikta sig på en som är i kris, kan andra i familjen bli försummade. En tid kände Matts syster, Amy, att hon ”levde i skuggan av hans sjukdom”. Hon förringade sina egna prestationer för att inte dra uppmärksamheten till sig själv. Det verkade också som om hennes föräldrar ville att hon skulle prestera mer, som om hon genom det skulle kompensera sin brors tillkortakommanden. En del försummade syskon försöker bli uppmärksammade genom att ställa till problem. Familjer i kris behöver hjälp med att uppmärksamma alla familjemedlemmars behov. När familjen Johnson var upptagen med Matts problem, hjälpte vännerna i den lokala församlingen av Jehovas vittnen Amy genom att ägna henne extra uppmärksamhet.

● Uppmuntra till goda vanor som främjar mental hälsa. I en allsidig plan för att förbättra det mentala välbefinnandet bör ingå att uppmärksamma diet, motion, sömn och sociala aktiviteter. Enkla aktiviteter i små grupper av vänner är vanligen mindre avskräckande. Kom dessutom ihåg att alkohol kan förvärra symtomen och kollidera med mediciner. Familjen Johnson försöker nu att ha rutiner i fråga om mental hygien som är bra för dem alla men särskilt för deras son.

● Ta vård om dig själv. Den stress som kommer av att man skall ta hand om någon som har en mental störning kan hota det egna välbefinnandet. Det är därför nödvändigt att du uppmärksammar dina fysiska, känslomässiga och andliga behov. Familjen Johnson är Jehovas vittnen. Gail känner att hennes tro har varit till stor hjälp för henne att komma till rätta med kriserna inom familjen. ”Kristna möten lättade på stressen”, säger hon, ”de hjälpte oss att skjuta de omedelbara problemen åt sidan och inrikta tankarna på större frågor och det slutliga hoppet. Oräkneliga gånger bad jag desperat om att få lättnad, och det hände alltid något som ändrade situationen och lättade plågan. Med Jehova Guds hjälp kände jag en sinnesfrid som var osannolik under våra förhållanden.”

Nu är Matt en ung man som har en ny syn på livet. ”Jag tror att allt det jag har gått igenom har gjort mig till en bättre människa”, säger han. Matts syster, Amy, tycker att den här erfarenheten har varit till nytta även för henne. ”Jag är mindre kritisk mot andra”, säger hon. ”Man vet aldrig vilka bakomliggande omständigheter som kan påverka någon. Endast Jehova Gud vet.”

Om någon du älskar har en psykisk störning, kom då ihåg att ett lyssnande öra, en hjälpande hand och ett öppet sinne kan hjälpa denne att överleva – och till och med bli friskare och starkare.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 21]

Några symtom på psykiska störningar

Om någon anhörig har något av följande symtom, kan han eller hon behöva konsultera en läkare eller psykiater:

• Långvarig nedstämdhet eller irritabilitet

• Benägenhet att isolera sig

• Extrema känslomässiga svängningar

• Häftiga vredesutbrott

• Våldsamt uppträdande

• Missbruk

• Överdriven fruktan, skräck och ångest

• Onormal fruktan för att gå upp i vikt

• Tydliga förändringar av mat- eller sovvanor

• Ständiga mardrömmar

• Förvirrade tankar

• Inbillningar eller hallucinationer

• Tankar på döden eller självmord

• Oförmåga att ta itu med problem och dagliga aktiviteter

• Förnekande av uppenbara problem

• Talrika oförklarliga fysiska krämpor

[Bild på sidan 22]

När ord inte tycks hjälpa, sitt då tyst och lyssna på den sjuke