Regnskogarna – Kan vi dra nytta av dem utan att förstöra dem?

TYCKER du att skogsindustrin har rätt att skövla världens tropiska regnskogar? Du svarar säkert nej. Men en del ekologer skulle kanske påpeka att många som svarar nej i själva verket redan har sagt ja – till exempel genom att köpa möbler tillverkade av vackra och populära tropiska träslag som kommer från vild regnskog och inte från odlingar.

Skogsavverkning anses ofta vara synonymt med avskogning. Och det är sant att många skogar blir förstörda på grund av skogsavverkning. Men man hävdar att annan skog har kunnat avverkas med obetydliga skador. Kan tropiska regnskogar och deras växt- och djurliv verkligen överleva skogsavverkning? Låt oss först undersöka hur avverkning kan förstöra en regnskog.

Hur avverkning kan förstöra skogen och livet i den

Här är ett scenario: Det hela börjar med att bulldozrar kör upp vägar djupt in i en skog. Snart är skogsarbetare i gång med sina motorsågar. Skogsbolaget har bara tillstånd att avverka under en kort tid och uppmanar därför arbetarna att fälla alla träd av värde. När träden faller, skadas eller förstörs träden runt omkring, eftersom de är sammanbundna av klängväxter. I nästa skede bryter tunga bandfordon igenom den täta vegetationen för att frakta bort timret och pressar då ihop den tunna jorden så att den blir praktiskt taget värdelös.

Skogsbolagens anställda konsumerar vanligtvis mer kött än de som bor i området. Skogen används till nöjesjakt, och man dödar ofta mer än till bara husbehov. Vägarna som skogsarbetarna lämnar efter sig gör att ett tidigare otillgängligt område blir tillgängligt. Nu har jägare möjlighet att ta sig in med fordon och gevär för att göra slut på de djur som finns kvar. Fångstmän lägger beslag på mindre djur och fåglar som ger stor förtjänst i handeln med sällskapsdjur. Sedan anländer tusentals jordlösa. De hoppas kunna odla något för sin försörjning på den nyss röjda marken. De tillämpar svedjebruk och bränner ner de sista träden, vilket leder till att den tunna ytjorden sedan spolas bort av häftiga regn.

 Skogen har nu lämnats att dö. Avverkningen var bara ett första steg. Men måste skogsavverkning medföra så stora skador?

Miljövänligt skogsbruk

Under senare år har intresset ökat för skogsbruk som kan utföras på ett ansvarsfullt och miljömässigt sätt. Man vill avverka timmer på ett sådant sätt att skogen och växt- och djurlivet tar minsta möjliga skada. Skogen får sedan tid att återhämta sig, och några årtionden senare kan man avverka på nytt. Miljövårdare utövar påtryckningar, och nu har en del företag börjat göra reklam för att deras timmer kommer från certifierade skogsbruk. Vi skall ta och se lite närmare på hur sådant skogsbruk går till:

En jägmästare med sina medarbetare tar sig fram genom undervegetationen. De är en av flera grupper som kommer att vara upp till sex månader i djungeln för att göra en skogsinventering. Här har skogsbolaget ett långtidskontrakt för att bruka skogen, och de anställda har tid på sig att göra den här inventeringen för att bevara skogen för framtida bruk.

Jägmästaren märker varje träd med ett nummer och identifierar trädslaget. Det finns hundratals arter, så han måste vara mycket kunnig. Men nästa steg kräver modern teknik.

Jägmästaren använder ett GPS-instrument (GPS är ett satellitsystem för bestämning av position) och registrerar trädets storlek och art och ger det ett kontrollnummer. När han sedan trycker på ”enter” skickas all information om trädet och dess exakta position till en dator långt borta i en brusande storstad.

Jägmästaren tar sedan hjälp av sin dator för att skriva ut en karta över alla träd som är av värde i skogen. Han prickar ut exakt vilka träd som kan fällas enligt gällande bestämmelser. När det gäller många arter får man endast avverka 50 procent av de träd som är större än en viss diameter. De äldsta och friskaste träden måste bevaras som fröträd.

Hur kan man då fälla träd utan att skada skogen? Vakna!:s medarbetare ställde den frågan till Roberto, den jägmästare som nämndes i föregående artikel. Han förklarar: ”Inventeringskartan med träden markerade är lösningen. Med hjälp av den kan vi planera fällningen så att skogen skyddas så mycket som möjligt. Man kan till och med planera i vilken riktning ett träd skall falla för att skona de omgivande träden.

Vi kan också planera för att forsla ut timret med hjälp av vinschar i stället för att ta oss fram till varje fällt träd med bulldozer. Innan trädet fälls skär skogsarbetarna av de klängväxter som binder samman trädet med träden runt omkring, återigen för att skona den omgivande miljön. Vi kartlägger och avverkar en bit av vårt område varje år. Det gör att vi inte kommer tillbaka till samma ställe förrän efter minst 20 år. På vissa platser tar det 30 år.”

Men Roberto är ju anställd av ett skogsbolag, så vi frågar: ”Hur stort intresse har ni egentligen av att skydda växt- och djurlivet?”

Hur djuren kan skyddas

Roberto förklarar: ”Utan djur blir det ingen livskraftig skog. Det är helt nödvändigt med djur för pollinering och fröspridning. Vi gör allt vi kan för att inte störa de vilda djuren. Vi gör noggranna förberedelser så att det inte blir så många transportvägar och att de inte ligger för tätt. Vi försöker göra vägarna så pass smala att trädkronorna kan mötas över dem. Då kan djur som sengångare och apor ta sig över vägarna utan att först klättra ner från träden.”

Roberto pekar på några färgfält på sin karta. De markerar områden som måste lämnas helt orörda. En skyddad remsa av skog på båda sidor om alla vattendrag gör att djuren kan röra sig från ett område till ett annat i orörd regnskog.

Han förklarar: ”Förutom de här livsnödvändiga naturskyddsområdena vid vattendragen skyddar vi grottor, utskjutande klippor, gamla träd med håligheter, träd med saftiga frukter – faktiskt alla områden som är viktiga för en viss arts överlevnad. För att motverka tjuvjakt tillåter vi inte våra anställda att bära vapen,  och för att de inte skall behöva jaga flyger vi in nötkött och kyckling till skogsarbetarnas läger. När vi sedan är klara med ett område, blockerar vi vägarna för att hindra jägare och dem som olagligt avverkar skog att komma in i skogen.

Personligen gör jag gärna allt det här, eftersom jag tror på att bevara Guds skaparverk. Men nästan alla åtgärder som jag har beskrivit är sådana som krävs i internationella bestämmelser för ett certifierat, miljövänligt skött skogsbruk. För att få en certifiering måste ett företag visa att det lever upp till kraven, när inspektörer från internationella organisationer gör kontroller.”

Är miljövänligt skötta skogar lönsamma? Förutom några få entusiaster som Roberto tar man i allmänhet inte emot planer på att bevara djurlivet med någon större entusiasm. Sådana inskränkningar ses ofta som ett hot mot lönsamheten.

Inte desto mindre visade undersökningar i östra Amazonområdet i slutet av 1990-talet att kostnaderna för kartläggning av träd, kapning av klängväxter och planering i samband med utforsling mer än väl täcktes tack vare den ökade effektiviteten. Så till exempel gick mindre timmer förlorat. Utan kartläggning händer det ofta att ett träd fälls men att de som skall forsla bort det inte hittar det i den täta djungeln.

Timmer klassat som trä från certifierat skogsbruk kan dessutom vara lättare att sälja. Men kan verkligen miljövänligt skogsbruk skydda den biologiska mångfalden? Hur mycket växter och djur finns det kvar efter en sådan avverkning i regnskogen?

Kan livet i skogen överleva en avverkning?

Det är sant att regnskogarnas ekosystem är känsliga och komplicerade. Men de kan visa sig vara förvånansvärt tåliga under vissa omständigheter. Ett exempel är att om orörd skog står i närheten av ett område där man nyligen har gjort en selektiv avverkning, kommer ungträden av de avverkade arterna så småningom att växa upp och fylla igen luckorna som uppstått i krontaket. Men hur går det med djuren, fåglarna och insekterna?

Några få arter påverkas allvarligt, och i samband med de flesta skogsavverkningar minskar antalet fågel- och djurarter i området. Men majoriteten av arterna berörs inte  nämnvärt av miljövänligt skogsbruk. I själva verket kan det utglesade krontaket gynna vissa arter. Forskning under senare tid pekar på att närvaron av människor – även när en del av dem sysslar med selektivt skogsbruk – kan öka den biologiska mångfalden i regnskogarna.

Bevisen är alltså många för att tropisk regnskog kan avverkas på ett ansvarsfullt sätt utan att den biologiska mångfalden får bestående skador. I Londontidningen The Economist sägs det: ”Det räcker med 10 % av den befintliga regnskogen, skött på ett miljömässigt sätt, för att det skall motsvara efterfrågan på tropiska träslag. Merparten av den övriga skogen kan då förklaras skyddad.”

Ett exempel på skog som är helt skyddad är den som nämndes i den inledande artikeln. Ramiro vill skydda den, eftersom forskare har hittat flera utrotningshotade arter där. Sådana molnskogar är sällsynta och har en ovanligt stor artrikedom. ”Nyckeln till miljövård har varit utbildning”, säger Ramiro. ”De som bor i området blev intresserade av att bevara skogen, när de förstod att deras vattentillgångar var beroende av den.”

Ramiro tillägger: ”Det är också viktigt med ekoturism, eftersom turisterna lär sig varför olika träd och växter som de får se är värda att bevaras. De åker hem med en fördjupad uppskattning av skogen och dess växt- och djurliv.”

Ramiros och Robertos exempel visar att det är möjligt för människan att dra nytta av tropiska regnskogar utan att förstöra dem eller livet i dem. Men det faktum att det är möjligt innebär inte att det är sannolikt. I dag kan en del försäkra sig om att det tropiska virke de köper kommer från certifierat hållbart skogsbruk. Men för många andra finns inte den möjligheten. Kommer miljövård att kunna rädda skogarnas enastående biologiska mångfald?

 [Karta på sidan 7]

(För formaterad text, se publikationen)

BOLIVIA

Kartan till höger ger uppgifter om varje träd. Som man kan se här ovan visar kartan bara en liten del av Bolivia

[Bildkälla]

Alla kartor (utom den överst till vänster): Aserradero San Martin S.R.L., Bolivia

[Bild på sidan 7]

Varje träd förses med ett kontrollnummer, och man identifierar arten. Sedan registreras trädets exakta position med hjälp av satellitnavigationssystemet GPS (ovan)

[Bilder på sidan 7]

Med en inventeringskarta över skogen kan man planera så att avverkningen inte ger bestående skador på skogen eller växt- och djurlivet. – Roberto

[Bild på sidan 8, 9]

”Nyckeln till miljövård har varit utbildning.” – Ramiro

[Bildkälla på sidan 9]

Foto: Zoo de Baños