Har maten blivit bättre av allt experimenterande?

FÖRÄNDRING och manipulation av livsmedel är inte något nytt påhitt. Människan har länge varit skicklig på att förädla livsmedel. Man har använt olika förädlingsmetoder för att skapa många olika sorters grödor, nötkreatur och får. Ja, en representant för U.S. Food and Drug Administration sade att ”nästan all mat vi köper har genomgått traditionell förädling”.

Förädling är inte det enda sättet att förändra livsmedel. Livsmedelsindustrin har utvecklat många metoder att standardisera och förbättra smaken, färgen eller hållbarheten hos ett visst livsmedel. Vi är helt enkelt vana vid att äta mat som har förändrats på ett eller annat sätt.

Men allt fler oroar sig över det här. En del är rädda att moderna metoder inte alls gör maten bättre. Är den här oron befogad? Låt oss undersöka tre områden. *

Hormoner och antibiotika

Sedan 1950-talet har man på vissa håll tillsatt små doser antibiotika i det foder som ges åt kycklingar, höns, grisar och nötkreatur. Syftet med det är att minska risken för att  djuren skall bli sjuka, särskilt på platser där djuren måste samsas om trånga utrymmen. I en del länder tillsätter man också hormoner i fodret för att djuren skall växa snabbare. Hormoner och antibiotika sägs skydda djuren mot smitta och göra det mer lönsamt med intensivt jordbruk, vilket leder till lägre priser och i slutändan nöjda konsumenter.

Så långt är allt gott och väl. Men är det ofarligt att äta kött från djur som har fått antibiotika eller hormoner? I en rapport från EU:s ekonomiska och sociala kommitté framkommer det att det är möjligt att bakterier kan överleva antibiotikan och sedan överföras till den som äter köttet. ”Några av de här bakterierna, till exempel Salmonella och Campylobacter, kan vara en direkt orsak till svåra sjukdomar hos människor”, sades det. Och hur är det om man också får i sig rester av antibiotika? Somliga är rädda att resultatet kan bli att bakterier som orsakar sjukdomar hos människor blir resistenta mot antibiotika.

Hur är det då med hormonbehandlat kött? En professor i München, dr Heinrich Karg, säger: ”Alla experter är överens om att kött från hormonbehandlade djur inte skadar hälsan, förutsatt att hormonerna har getts i enlighet med riktlinjerna.” Men tidningen Die Woche rapporterar att ”forskare under de senaste 15 åren inte har kunnat enas” om det är ofarligt med kött från hormonbehandlade djur. Och i Frankrike har frågan om man skall ha hormoner i köttet besvarats med ett rungande ”Nej! Hormoner skall inte användas!” Tvisten är långt ifrån avgjord.

Bestrålad mat

Sedan experiment med bestrålning av mat inleddes i Sverige 1916 har åtminstone 39 länder gett sitt godkännande till att man med låga stråldoser får bestråla livsmedel som potatis, majs, frukt och kött. Varför bestrålar man då livsmedel? Jo, bestrålning sägs döda de flesta bakterier, insekter och parasiter och på så sätt minska risken för att man ådrar sig någon sjukdom som sprids via maten. Bestrålning ökar också livsmedlens hållbarhet.

Experter säger naturligtvis att det är önskvärt att den mat vi äter är ren och färsk. Men frågan är om man alltid tar sig tid att laga mat. Enligt tidskriften Test använder genomsnittsmänniskan ”tio minuter till sin frukost och femton minuter till lunch och middag”. Det är därför inte konstigt att många väljer snabbmat och mat med lång hållbarhetstid. Men är bestrålad mat säker?

År 1999 publicerade Världshälsoorganisationen en undersökning som gjorts av en internationell expertpanel. Det sades att bestrålad mat ”både är säker att äta och näringsmässigt tillräcklig”. De som förespråkar bestrålning av mat menar att det är jämförbart med den bestrålning som används för att sterilisera förband och att det inte är värre än att bagaget röntgas på flygplatsen. Men kritiker hävdar att bestrålning minskar matens naturliga näringsvärde och kan medföra risker som man ännu inte känner till.

 Genetiskt modifierad mat

Genetiker har sedan några år kunnat ta gener från en organisms DNA och föra över dem till en annan organism av samma art. Men i dag kan genetiker gå mycket längre. Det finns till exempel jordgubbar och tomater som har gjorts frostbeständiga med hjälp av en gen som tagits från en fisk.

Man har anfört många skäl för och emot genetiskt modifierad mat. * Förespråkare säger att den här sortens bioteknik är mer förutsägbar och kontrollerbar än traditionell växtförädling och att den kommer att öka skördarna och minska svälten. Men är genetiskt modifierad mat säker?

Ett forskarlag som representerade vetenskapsakademier i England, USA, Brasilien, Kina, Indien, Mexico och andra länder publicerade i juli 2000 en rapport om den här frågan. I den sades det bland annat: ”Till dags dato har man odlat över 30 miljoner hektar genmodifierade grödor, och man har inte påvisat några hälsoproblem som bestämt har att göra med genmodifierade grödor.” En del menar att genetiskt modifierad mat är lika säker som vanlig mat.

Men på andra håll är det många som känner sig osäkra när det gäller genmodifierad mat. I ett flertal europeiska länder, till exempel Frankrike, Storbritannien, Sverige och Österrike, är många skeptiska till genetiskt modifierad mat. En nederländsk politiker sade så här om genmodifierad mat: ”Det finns vissa slag av mat vi helt enkelt inte vill ha.” Kritikerna pekar också på etiska frågor och möjliga faror för miljön.

En del forskare menar att vi bara ligger i startgroparna när det gäller genmodifierad mat och att man bör undersöka de möjliga riskerna ytterligare. Som exempel kan nämnas att British Medical Association anser att befolkningen kan få stor nytta av gentekniken. Men den säger att det finns en del orosmoln – till exempel frågan om genmodifierad mat kan framkalla allergiska reaktioner – vilket innebär att ”ytterligare forskning behövs”.

Att göra ett balanserat personligt val

I en del länder är så mycket som 80 procent av maten behandlad på något sätt. Ofta använder man tillsatser för att förstärka eller standardisera smak och färg eller för att förlänga hållbarhetstiden. Ett uppslagsverk säger faktiskt att ”många moderna livsmedel, till exempel lågkalorimat, snacks och färdiglagad mat, inte skulle vara möjliga utan tillsatser”. Sannolikheten är större att sådan mat innehåller genmodifierade ingredienser.

I åratal har de flesta jordbruk världen över varit beroende av metoder som många ser  som skadliga, till exempel besprutning med giftiga bekämpningsmedel. Dessutom har livsmedelsindustrin sedan en tid använt tillsatser som kan ha orsakat allergiska reaktioner hos somliga. Men för nya metoder med sig större faror än de här metoderna? Inte ens experterna är ense om det. Det kommer betydelsefulla vetenskapliga rapporter som ger stöd åt båda åsikterna och verkar bidra till ytterligare splittring.

Eftersom många tycker att det finns andra frågor som är viktigare och menar att det är svårt att undvika mat som har behandlats med modern teknik, bestämmer de sig för att inte oroa sig för det här. Åter andra är mycket oroade. Vad kan man göra om man känner sig osäker på om man vågar äta mat som har behandlats med modern teknik? Det finns några praktiska steg man kan ta, och några av dem dryftas i nästa artikel. Men först är det bra att se till att man har en balanserad syn på frågan.

Det går för närvarande inte att göra maten helt säker, eller perfekt, precis som det för närvarande inte går att uppnå perfekt hälsa. Enligt den tyska tidskriften natur & kosmos får även de som mycket noggrant väljer och bereder mat kompromissa när det gäller näringen. Eftersom vi alla är olika, är det klokt att ha en balanserad inställning och undvika ytterligheter.

Naturligtvis säger inte Bibeln vilka beslut vi skall fatta när det gäller mat som har behandlats med modern teknik. Men den berättar om en egenskap som kommer att hjälpa oss. I Filipperna 4:5 sägs det: ”Låt er resonlighet bli känd för alla människor.” Resonlighet kan hjälpa oss att fatta balanserade beslut och undvika ytterligheter. Resonlighet kan hjälpa oss att inte diktera för andra vad de skall och inte skall göra när det gäller den här saken. Och resonlighet kan få oss att inte ge oss in i meningslösa, splittrande diskussioner med dem som inte tycker som vi.

Men man måste erkänna att det finns många tydliga faror förknippade med mat. Vilka är några av dessa, och vilka säkerhetsåtgärder kan man vidta?

[Fotnoter]

[Bild på sidan 4]

Påverkas konsumenten av hormoner och antibiotika som getts åt nötkreatur?

[Bild på sidan 6]

Det är bra att noggrant läsa innehållsförteckningen på livsmedel

[Bild på sidan 7]

Det finns fördelar med färsk mat