Markusevangeliet 9:1–50

9  Han sa vidare till dem: ”Jag säger er att några av dem som står här faktiskt inte ska dö förrän de har fått se Guds rike komma med makt.”+  Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett högt berg så att de var för sig själva. Där förvandlades han inför dem.+  Hans kläder började glänsa och blev mycket vita, ja vitare än någon människa på jorden hade kunnat bleka dem.  Och Elia och Mose visade sig för dem, och de samtalade med Jesus.  Då sa Petrus till honom: ”Rabbi, vi vill gärna stanna kvar här. Vi kan väl göra tre hyddor: en till dig, en till Mose och en till Elia?”  Petrus visste faktiskt inte hur han skulle reagera, för precis som de andra var han helt omtumlad.  Och det bildades ett moln som täckte dem, och en röst hördes+ ur molnet: ”Det här är min son, som jag älskar.+ Lyssna på honom.”+  Men plötsligt när de såg sig omkring var det ingen annan än Jesus där.  När de var på väg ner från berget sa han bestämt till dem att inte berätta för någon vad de hade sett+ förrän Människosonen hade blivit uppväckt från de döda.+ 10  De tog till sig vad han hade sagt,* men de diskuterade med varandra vad som menades med att uppväckas från döden. 11  Och de frågade honom: ”Varför säger de skriftlärda att Elia+ ska komma först?”+ 12  Han svarade: ”Elia ska mycket riktigt komma först och återställa allt.+ Men varför står det skrivet att Människosonen måste lida mycket+ och bli behandlad med förakt?+ 13  Jag säger er att Elia+ faktiskt har kommit, och de gjorde vad de ville med honom, precis som det står skrivet om honom.”+ 14  När de kom tillbaka till de andra lärjungarna såg de att det hade samlats många runt dem och att skriftlärda diskuterade med dem.+ 15  Men folket blev överraskade när de fick syn på Jesus och skyndade sig fram för att hälsa på honom. 16  Han frågade dem: ”Vad är det ni diskuterar?” 17  Då sa en i folkskaran: ”Lärare, jag har tagit med min son till dig, för han har en ande som gör honom stum.+ 18  Så fort anden angriper honom slår den omkull honom, och han tuggar fradga och gnisslar tänder och blir helt kraftlös. Jag bad dina lärjungar att driva ut den, men de klarade inte av det.” 19  Jesus sa till dem: ”Denna generation utan tro!+ Hur länge måste jag vara kvar hos er? Hur länge ska jag behöva stå ut med er? Hämta honom till mig.”+ 20  Då förde de fram pojken till honom. Men när anden fick se honom gav den genast pojken kramper.+ Han föll till marken och rullade runt med fradga kring munnen. 21  Då frågade Jesus hans far: ”Hur länge har det här pågått?” Han svarade: ”Ända sedan han var liten, 22  och anden kastar honom ofta både i elden och i vattnet för att försöka ta livet av honom. Men om du kan göra något, så ha medkänsla med oss och hjälp oss.” 23  Jesus sa till honom: ”’Om du kan’, säger du. Allt är faktiskt möjligt för den som har tro.”+ 24  Genast utbrast barnets far: ”Jag har tro! Hjälp mig att få mer tro!”*+ 25  Jesus lade märke till att folk skyndade sig fram mot dem, så han befallde den orena anden: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig: Far ut ur pojken och kom aldrig mer in i honom!”+ 26  Då skrek den högt och gav pojken många kramper, och sedan for den ut. Det verkade som om pojken hade dött, så man sa: ”Han är död!” 27  Men Jesus tog hans hand och hjälpte honom upp, och han reste sig. 28  När Jesus hade gått in i ett hus och han och lärjungarna var för sig själva frågade de honom: ”Varför kunde inte vi driva ut demonen?”+ 29  Han svarade: ”Den här sorten kan bara drivas ut med bön.” 30  De gav sig av därifrån och färdades genom Galileen, men han ville inte att någon skulle få reda på det. 31  Han höll nämligen på att undervisa sina lärjungar, och han berättade för dem: ”Människosonen ska överlämnas* i fiendens händer. De ska döda honom,+ men tre dagar efter sin död ska han bli uppväckt.”+ 32  Men de förstod inte vad han menade, och de vågade inte fråga honom om det. 33  De kom till Kapernaum, och när han var inne i huset frågade han dem: ”Vad var det ni diskuterade på vägen?”+ 34  Men de svarade inte, för på vägen hade de diskuterat om vem av dem som var störst. 35  Då satte han sig ner och kallade på de tolv och sa: ”Om någon vill vara först måste han vara sist av alla och vara deras tjänare.”+ 36  Sedan kallade han till sig ett litet barn som fick ställa sig framför dem. Han lade armarna om det och sa: 37  ”Den som tar emot ett sådant här litet barn+ för min skull,* han tar också emot mig, och den som tar emot mig, han tar inte bara emot mig, utan också honom som har sänt mig.”+ 38  Johannes sa till Jesus: ”Lärare, vi såg en som drev ut demoner med hjälp av ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte är en av oss.”+ 39  Men Jesus sa: ”Försök inte hindra honom, för ingen kan göra ett underverk i mitt namn och sedan tala illa om mig. 40  För den som inte är emot oss, han är för oss.+ 41  Och den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus,+ han ska absolut inte gå miste om sin lön.+ 42  Men om någon får en av dessa små som tror på mig att tappa tron skulle det vara bättre för honom om en stor kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.+ 43  Om din hand någonsin blir ett hinder för dig, så hugg av den. Det är bättre att gå in i livet stympad än att få behålla båda händerna och hamna i Gehẹnna, i den eld som inte kan släckas.+ 44  —— 45  Och om din fot blir ett hinder för dig, så hugg av den. Det är bättre att gå in i livet halt än att få behålla båda fötterna och kastas i Gehẹnna.+ 46  —— 47  Och om ditt öga blir ett hinder för dig, så kasta bort det.+ Det är bättre att gå in i Guds rike enögd än att få behålla båda ögonen och kastas i Gehẹnna,+ 48  där maskarna inte dör och elden inte släcks.+ 49  Alla måste nämligen saltas med eld.+ 50  Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen?+ Ha salt i er,+ och håll fred med varandra.”+

Fotnoter

Eller möjligen ”höll detta för sig själva”.
Ordagrant ”Hjälp min otro (brist på tro)!”
Eller ”bli förrådd”.
Eller ”i mitt namn”.

Studienoter

ett högt berg: Möjligen Hermon, ett berg inte långt från Caesarea Filippi. (Mk 8:27; se studienot till Mt 16:13.) Hermon reser sig 2 814 m över havet. Det är möjligt att Jesus förvandling ägde rum på en utlöpare till Hermon. (Se Tillägg B10.)

förvandlades han: Se studienot till Mt 17:2.

Rabbi: Betyder ordagrant ”min store” och kommer från det hebreiska ordet rav, som betyder ”stor”. ”Rabbi” betydde i dagligt tal ”lärare”. (Joh 1:38)

en röst: Det andra av tre tillfällen i evangelierna då det berättas att Jehova talade så att människor kunde höra det. (Se studienoter till Mk 1:11; Joh 12:28.)

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

en ande som gör honom stum: Ordagrant ”en stum ande”, dvs. en ond ande som gjorde pojken stum.

kramper: I just det här fallet var det en demon som orsakade symtomen på epilepsi. Men Bibeln säger inte att epilepsisymtom i allmänhet beror på demoner, inte heller dövhet och stumhet. (Jämför Mk 9:17, 25.) Tvärtom sägs det i Mt 4:24 att man förde både ”epileptiker ... och demonbesatta” till Jesus. Det görs alltså skillnad på dessa två grupper. (Se studienot till Mt 4:24.)

stumma och döva ande: Dvs. en ond ande som gjorde att en person inte kunde tala eller höra.

med bön: En del handskrifter lägger till orden ”och med fasta”. Men de tidigaste och mest tillförlitliga handskrifterna har inte med orden ”och med fasta”. Tydligtvis infogades dessa ord av avskrivare som brukade fasta och som förespråkade det. Gång på gång infogade de text som hade med fasta att göra, trots att det inte förekom i tidigare avskrifter. (Se studienot till Mt 17:21.)

att tappa tron: Ordagrant ”att snava och falla”. I de kristna grekiska skrifterna syftar det grekiska ordet skandalịzō på att snubbla i bildligt avseende. I det här sammanhanget kan ordet ha använts i bred betydelse om att bli ett hinder för någon som annars skulle följa Jesus och tro på honom. Det kan också handla om att man får en person att synda eller blir en fälla för honom. Synden kan inbegripa att någon bryter mot en av Guds morallagar, tappar tron eller godtar en falsk lära. (Se studienot till Mt 18:7.) Uttrycket en av dessa små syftar på Jesus lärjungar, som kanske inte hade så mycket värde i världens ögon men som var värdefulla i Guds ögon.

en stor kvarnsten: Se studienot till Mt 18:6.

blir ett hinder för dig: Ordagrant ”får dig att snava”. I det här sammanhanget kan det grekiska ordet skandalịzō även översättas med ”får dig att synda”. (Se studienot till Mt 18:7.)

hugg av den: Jesus använde en hyperbol. Han sa att man bör vara villig att hellre göra sig av med något så värdefullt som en hand, en fot eller ett öga än att låta den kroppsdelen bli ett hinder som kan leda till att man sviker Gud. Jesus menade inte att man ska skada sig själv. Han menade inte heller att man inte har något annat val än att låta sig styras av sina kroppsdelar. (Mk 9:45, 47) Han menade helt enkelt att man ska döda sina fysiska impulser, eller behandla en kroppsdel som skild från kroppen, i stället för att synda. (Jämför Kol 3:5.) Man får inte låta något hindra en från att vinna evigt liv.

Gehenna: Se studienot till Mt 5:22 och Ordförklaringar.

I vissa handskrifter står det här: ”där deras mask inte dör och elden inte släcks”, men dessa ord förekommer inte i viktiga tidiga handskrifter. En liknande ordalydelse finns i vers 48, och där finns det inte någon osäkerhet kring texten. Det finns belägg för att en eller flera avskrivare upprepade orden från vers 48 i vers 44 och 46. (Se Tillägg A3.)

blir ett hinder för dig: Ordagrant ”får dig att snava”. (Se studienot till Mk 9:43.)

Gehenna: Se studienot till Mt 5:22 och Ordförklaringar.

Se studienot till Mk 9:44.

blir ett hinder för dig: Ordagrant ”får dig att snava”. (Se studienot till Mk 9:43.)

Gehenna: Se studienot till Mt 5:22 och Ordförklaringar.

där: Syftar på ”Gehenna”, som nämns i den föregående versen. Som studienoten till Mt 5:22 visar, så hade Hinnoms dal (som uttrycket ”Gehenna” kommer ifrån) på Jesus tid blivit en plats där man brände avfall. Med orden maskarna inte dör och elden inte släcks anspelade Jesus tydligtvis på de profetiska orden i Jes 66:24. Den profetian handlar inte om levande människor som plågas, utan visar vad som händer med ”liken av de män” som gör uppror mot Jehova. Det som elden inte kunde komma åt och som inte hade brunnit upp förtärdes och åts upp av larver och maskar. Jesus ord betyder alltså att Guds dom innebär fullständig tillintetgörelse, inte pina eller tortyr.

saltas med eld: Detta bildliga uttryck kan förstås på två sätt. 1) Om det här uttrycket hör ihop med det som Jesus just har sagt i Mk 9:43–48, syftar det på att bli tillintetgjord av elden i Gehenna. Jesus kan ha anspelat på det som drabbade Sodom och Gomorra, som låg i närheten av Döda havet (Salthavet). Gud lät ”eld och svavel regna ner” över dessa städer. (1Mo 19:24) Uttrycket ”Alla måste nämligen saltas med eld” skulle i så fall betyda att alla som låter sig hindras av sina händer, fötter eller ögon och sviker Gud ska bli saltade med Gehennas eld, dvs. evig tillintetgörelse. 2) Om uttrycket ”saltas med eld” hör ihop med det som sägs i nästa vers, Mk 9:50, kan Jesus ha talat om en eld som skulle komma över hans efterföljare med positiva resultat och leda till att de kunde ha fredliga relationer sinsemellan. I så fall skulle alla, dvs. alla hans lärjungar, bli renade och luttrade av Jehovas ord, som bränner upp alla lögner och osanningar. De skulle också bli renade av eld i form av förföljelse och svårigheter, som prövar och luttrar ens lojalitet och hängivenhet mot Jehova. (Jer 20:8, 9; 23:29; 1Pe 1:6, 7; 4:12, 13) Men Jesus kan mycket väl ha haft båda dessa alternativ i tankarna.

Salt: Ett mineral som används för att konservera och smaksätta mat. (Se studienot till Mt 5:13.)

förlorar sin sälta: Eller ”förlorar sin kraft”. På Jesus tid tog man ofta salt från Dödahavsområdet, och det var uppblandat med andra mineraler. Om sältan försvann från blandningen kvarstod bara en smaklös och oanvändbar rest.

Ha salt i er: Här använder Jesus tydligtvis ordet ”salt” om den egenskap hos kristna som får dem att tala och uppföra sig på ett sätt som är taktfullt, omtänksamt och sunt och som bidrar till att bevara andras liv. Paulus använde ordet på ett liknande sätt i Kol 4:6. Jesus kan ha tänkt på apostlarnas diskussioner om vem som var störst. Bildligt salt gör det lättare för andra att godta det man säger och kan på så sätt bidra till att man håller fred.

Media

Hermon
Hermon

Hermon är 2 814 m högt och ligger inte långt ifrån Caesarea Filippi. Hermon är det högsta berget i Israel med omnejd. De snöklädda topparna gör att vattenånga kondenseras, vilket i sin tur förser växtligheten med så mycket dagg att den klarar sig under den långa torrperioden. (Ps 133:3) Den största delen av vattnet i Jordan kommer från smältvatten från Hermon. Det kan ha varit här som Jesus förvandlades inför sina lärjungar. (Mt 17:2)

Hermon sett från Huladalens naturreservat
Hermon sett från Huladalens naturreservat

Hermon ligger längst upp i norr i det utlovade landet och har flera markerade toppar. Den högsta reser sig 2 814 m över havet. De här topparna utgör den södra delen av bergsryggen Anti-Libanon. Det kan ha varit på Hermon som Jesus förvandlades inför några av sina lärjungar.

Löpare och liggare
Löpare och liggare

En stor kvarn, lik den som avbildas här, drevs av tamdjur, t.ex. en åsna, och användes för att mala säd eller krossa oliver. Den översta kvarnstenen, löparen, kunde vara upp till 1,5 m i diameter och roterade på en ännu större undre kvarnsten, liggaren.

Hinnoms dal i nutid
Hinnoms dal i nutid

Hinnoms dal (1). Kallas Gehenna i de kristna grekiska skrifterna. Tempelberget (2). Här låg judarnas tempelkomplex under det första århundradet. Den byggnad som dominerar tempelberget i dag är den muslimska helgedom som kallas Klippmoskén. (Se kartan i Tillägg B12.)

Salt vid Döda havets stränder
Salt vid Döda havets stränder

Vattnet i Döda havet (Salthavet) har i dag omkring nio gånger så hög salthalt som vattnet i världshaven. (1Mo 14:3) Avdunstningen av vatten från Döda havet producerade stora mängder salt åt israeliterna. Detta salt var av dålig kvalitet eftersom det var förorenat av andra mineraler. Israeliterna kan också ha fått salt från fenicierna, som ska ha utvunnit det från Medelhavet genom avdunstning. Bibeln omtalar salt som en krydda. (Job 6:6) Jesus var en mästare på att använda liknelser hämtade från vardagen, och han använde salt för att illustrera viktiga andliga lärdomar. I sin bergspredikan sa han till exempel till sina lärjungar: ”Ni är jordens salt.” De skulle hjälpa andra att bevara ett gott andligt och moraliskt tillstånd och undvika att brytas ner.