Jeremia 52:1–34
52 Sidkia+ var 21 år när han blev kung, och han regerade 11 år i Jerusalem. Hans mor hette Hạmutal+ och var dotter till Jeremia från Libna.
2 Han gjorde det som var ont i Jehovas ögon, precis som Jehojạkim hade gjort.+
3 Det som hände i Jerusalem och Juda var en följd av Jehovas vrede, och han drev bort dem ur sin åsyn.+ Och Sidkia gjorde uppror mot Babylons kung.+
4 Under Sidkias nionde regeringsår, på tionde dagen i tionde månaden, kom Nebukadnẹssar, Babylons kung, med hela sin armé mot Jerusalem. De belägrade staden och byggde en mur omkring den.+
5 Staden var belägrad ända till kung Sidkias 11:e år.
6 På nionde dagen i fjärde månaden,+ när svälten var så svår att folket i staden inte hade något att äta,+
7 bröt man igenom stadsmuren. På natten flydde alla soldater från staden genom porten mellan de båda murarna vid kungens trädgård medan kaldéerna omringade staden, och de fortsatte längs vägen mot Ạraba.+
8 Men kaldéernas armé förföljde kung Sidkia,+ och de hann ifatt honom på Jerikos ökenslätter, och alla hans män övergav honom och skingrades.
9 Kungen greps och fördes till Babylons kung i Ribla i Hamats land, och där avkunnade han hans dom.
10 Babylons kung avrättade Sidkias söner medan han såg på. I Ribla avrättade han också alla Judas furstar.
11 Babylons kung gjorde sedan Sidkia blind,+ satte honom i kopparbojor och förde honom till Babylon. Där fick han sitta fängslad tills han dog.
12 På tionde dagen i femte månaden, det vill säga under kung Nebukadnẹssars, Babylons kungs, 19:e år, kom Nebusarạdan in i Jerusalem. Han var den babyloniske kungens tjänare och chef över vaktstyrkan.+
13 Han brände ner Jehovas hus,+ kungens palats och alla hus i Jerusalem. Han brände också ner alla viktiga hus.
14 Och murarna som omgav Jerusalem revs ner av hela kaldéernas armé, som stod under befäl av chefen för vaktstyrkan.+
15 Några av de obetydliga och folket som var kvar i staden och desertörerna som hade gått över till Babylons kung samt de skickliga hantverkare som var kvar fördes i landsflykt av Nebusarạdan, chefen för vaktstyrkan.+
16 Men Nebusarạdan, chefen för vaktstyrkan, lämnade kvar några av de fattigaste i landet för att de skulle arbeta som vinodlare och utföra tvångsarbete.+
17 Och kaldéerna slog sönder kopparpelarna+ i Jehovas hus och vagnarna+ och kopparhavet+ som var i Jehovas hus och tog med sig all koppar till Babylon.+
18 De tog också hinkarna, skovlarna, ljussläckarna, skålarna,+ bägarna+ och alla kopparredskap som man använde i tempeltjänsten.
19 Chefen för vaktstyrkan tog karen,+ fyrfaten, skålarna, hinkarna, lampställen,+ bägarna och skålarna av äkta guld och av äkta silver.+
20 Vikten på all koppar från de två pelarna, havet, de 12 koppartjurarna+ som var under havet och vagnarna som kung Salomo hade gjort till Jehovas hus var omöjlig att fastställa.
21 När det gällde pelarna var varje pelare 18 alnar* hög, och omkretsen motsvarade ett mätsnöre på 12 alnar.+ Pelarna var fyra fingerbredder* tjocka och ihåliga.
22 Och kapitälet var av koppar. Kapitälet var fem alnar högt,+ och runt om det hängde nätverk med granatäpplen, helt i koppar. Båda pelarna var utformade likadant, också granatäpplena.
23 Det var 96 granatäpplen på sidorna. Allt som allt var det 100 granatäpplen på nätverket runt om.+
24 Chefen för vaktstyrkan grep också Serạja,+ den främste prästen, Sefanja,+ andreprästen, och de tre dörrvakterna.+
25 Och från staden tog han med sig den hovman som hade befälet över soldaterna, sju av kungens närmaste medarbetare som påträffades i staden, befälhavarens sekreterare, som var den som skrev ut männen i landet till krigstjänst, samt 60 andra män som fortfarande var kvar i staden.
26 Nebusarạdan, chefen för vaktstyrkan, grep dem och förde dem till Babylons kung i Ribla.
27 Babylons kung lät avrätta dem i Ribla+ i Hamats land. Så gick det till när Juda fördes i landsflykt.+
28 Detta är det folk som Nebukadnẹssar förde i landsflykt: under det sjunde regeringsåret 3 023 judar.+
29 Under Nebukadnẹssars 18:e regeringsår+ blev 832 personer bortförda från Jerusalem.
30 Under Nebukadnẹssars 23:e regeringsår förde Nebusarạdan, chefen för vaktstyrkan, 745 judar i landsflykt.+
Sammanlagt fördes 4 600 i landsflykt.
31 Samma år som Ẹvil-Mẹrodak blev kung i Babylon frigav han* Judas kung Jehojạkin från fängelset. Det var under det 37:e året av Jehojạkins, Judas kungs, landsflykt,+ på den 25:e dagen i den 12:e månaden.+
32 Han behandlade honom väl och satte honom högre än de andra kungarna* som var hos honom i Babylon.
33 Så Jehojạkin fick ta av sig sin fångdräkt, och under resten av sitt liv åt han alltid hos kungen.
34 Dag efter dag fick han en matranson från Babylons kung, så länge han levde, ända till sin dödsdag.
Fotnoter
^ Ca 8 m. En aln motsvarade 44,5 cm. Se Tillägg B14.
^ 7,4 cm. En fingerbredd motsvarade 1,85 cm. Se Tillägg B14.
^ Ordagrant ”lyfte han upp huvudet på”.
^ Eller ”satte hans tron högre än tronerna som tillhörde de andra kungarna”.