Andra Kungaboken 25:1–30
25 Under Sidkias nionde regeringsår, på tionde dagen i tionde månaden, kom Nebukadnẹssar,+ Babylons kung, med hela sin armé mot Jerusalem.+ Han belägrade staden och byggde en mur omkring den.+
2 Staden var belägrad ända till kung Sidkias 11:e år.
3 På nionde dagen i fjärde månaden, när svälten var så svår+ att folket i staden inte hade något att äta,+
4 bröt man igenom stadsmuren.+ På natten flydde alla soldater genom porten mellan de båda murarna vid kungens trädgård medan kaldéerna omringade staden, och kungen tog vägen mot Ạraba.+
5 Men kaldéernas armé förföljde kungen, och de hann ifatt honom på Jerikos ökenslätter, och alla hans män övergav honom och skingrades.
6 Kungen greps+ och fördes till Babylons kung i Ribla, och där avkunnade de hans dom.
7 De avrättade Sidkias söner medan han såg på, och Nebukadnẹssar gjorde Sidkia blind. Sedan sattes han i kopparbojor och fördes till Babylon.+
8 På sjunde dagen i femte månaden, det vill säga under kung Nebukadnẹssars, Babylons kungs, 19:e år, kom Nebusarạdan+ till Jerusalem. Han var den babyloniske kungens tjänare och chef över vaktstyrkan.+
9 Han brände ner Jehovas hus,+ kungens palats+ och alla hus i Jerusalem.+ Han brände också ner alla hus som tillhörde stadens framstående män.+
10 Och murarna som omgav Jerusalem revs ner av hela kaldéernas armé, som stod under befäl av chefen för vaktstyrkan.+
11 Folket som var kvar i staden och desertörerna som hade gått över till Babylons kung samt den övriga befolkningen fördes i landsflykt av Nebusarạdan, chefen för vaktstyrkan.+
12 Men några av de fattigaste i landet lämnade chefen för vaktstyrkan kvar för att de skulle arbeta som vinodlare och utföra tvångsarbete.+
13 Och kaldéerna slog sönder kopparpelarna+ i Jehovas hus och vagnarna+ och kopparhavet+ som var i Jehovas hus och tog med sig all koppar till Babylon.+
14 De tog också hinkarna, skovlarna, ljussläckarna, bägarna och alla kopparredskap som man använde i tempeltjänsten.
15 Chefen för vaktstyrkan tog fyrfaten och skålarna av äkta guld+ och av äkta silver.+
16 Vikten på all koppar från de två pelarna, havet och vagnarna som Salomo hade gjort till Jehovas hus var omöjlig att fastställa.+
17 Varje pelare var 18 alnar* hög+ och hade ett kapitäl av koppar. Kapitälet var tre alnar högt, och runt om det hängde nätverk med granatäpplen, helt i koppar.+ Båda pelarna med sina nätverk var utformade likadant.
18 Chefen för vaktstyrkan grep också Serạja,+ den främste prästen, Sefanja,+ andreprästen, och de tre dörrvakterna.+
19 Och från staden tog han med sig den hovman som hade befälet över soldaterna, fem av kungens närmaste medarbetare som påträffades i staden, befälhavarens sekreterare, som var den som skrev ut männen i landet till krigstjänst, samt 60 andra män som fortfarande var kvar i staden.
20 Nebusarạdan,+ chefen för vaktstyrkan, grep dem och förde dem till Babylons kung i Ribla.+
21 Babylons kung lät avrätta dem i Ribla i Hamats+ land. Så gick det till när Juda fördes i landsflykt.+
22 Nebukadnẹssar, kungen i Babylon, gav Gedạlja,+ son till Ạhikam,+ son till Safan,+ ansvaret över dem som hade lämnats kvar i Juda.+
23 När befälhavarna och deras män hörde att Babylons kung hade gett Gedạlja ansvaret, gav de sig omedelbart av till Gedạlja i Mispa. Det var Ismael, Netạnjas son, Jọhanan, Karẹas son, Serạja, netofatiten Tạnhumets son, och Jaasạnja, maakatitens son, som gav sig av tillsammans med alla sina män.+
24 Gedạlja svor en ed och sa till dem och deras män: ”Ni behöver inte vara rädda för att tjäna kaldéerna. Stanna kvar i landet och tjäna Babylons kung, så kommer det att gå bra för er.”+
25 Men i sjunde månaden kom Ismael,+ son till Netạnja, son till Elisạma, en man av kunglig börd, tillsammans med tio andra män till Mispa. De slog ihjäl Gedạlja och de judar och kaldéer som var hos honom.+
26 Då bröt hela folket upp, både unga och gamla, även befälhavarna, och gav sig av till Egypten.+ De var nämligen rädda för kaldéerna.+
27 Samma år som Ẹvil-Mẹrodak blev kung i Babylon frigav han* Judas kung Jehojạkin.+ Det var under det 37:e året av Jehojạkins, Judas kungs, landsflykt,+ på den 27:e dagen i den 12:e månaden.
28 Han behandlade honom väl och satte honom högre än de andra kungarna* som var hos honom i Babylon.
29 Så Jehojạkin fick ta av sig sin fångdräkt, och under resten av sitt liv åt han alltid hos kungen.
30 Dag efter dag fick han en matranson från kungen, så länge han levde.
Fotnoter
^ En aln motsvarade 44,5 cm. Se Tillägg B14.
^ Ordagrant ”lyfte han upp huvudet på”.
^ Eller ”satte hans tron högre än tronerna som tillhörde de andra kungarna”.