Psalm 52:1–9
Till ledaren. Maskịl.* Av David. När edomén Doeg kom och berättade för Saul att David hade kommit till Ahimẹleks hus.+
52 Varför skryter du med det onda, du väldige?+Guds* kärleksfulla omtanke* varar hela dagen.+
2 Olyckor tänker din tunga ut, slipad som en rakkniv;+den övar svek.*+
3 Du älskar det onda mer än det goda,+falskhet mer än rättfärdigt tal.+ Sẹlah.
4 Du älskar alla förtärande ord,+du svekfulla tunga.*+
5 Gud skall därför bryta ner dig för alltid,+han skall slå ner dig och rycka dig bort från ditt tält,+han skall rycka upp dig med roten ur de levandes land.+ Sẹlah.
6 Och de rättfärdiga skall se det och bli rädda,+och de skall skratta åt honom.+
7 Här är den kraftfulle man som inte gör Gud till sin fästning,+utan förtröstar på sin stora rikedom+och söker skydd i de olyckor han vållar.+
8 Men jag är som ett frodigt olivträd+ i Guds hus.Jag förtröstar på Guds kärleksfulla omtanke till oöverskådlig tid, ja för evigt.+
9 Jag prisar dig till oöverskådlig tid, ty du har ingripit.+Jag hoppas på ditt namn – ty det är gott – inför dina lojala.+
Fotnoter
^ ”Guds”. Hebr.: ’El.
^ El.: ”lojala kärlek”.
^ El.: ”Fördärv tänker du ut, din tunga är slipad som en rakkniv, du som övar svek.”
^ Ordagr.: ”[du] svekfullhets tunga”.
