Markus 2:1–28
2 Men efter några dagar gick han åter in i Kapẹrnaum, och ryktet spred sig att han var hemma.+
2 Då samlades många, så många att det inte mer fanns rum, inte ens omkring dörren, och han förkunnade ordet+ för dem.
3 Och man kom till honom med en lam som bars av fyra män.+
4 Men eftersom de inte kunde föra honom ända fram till Jesus* för folkskarans skull, tog de bort taket över den plats där han var, och när de hade grävt en öppning, firade de ner båren som den lame låg på.+
5 Och när Jesus såg deras tro+ sade han till den lame: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna.”+
6 Nu var det några av de skriftlärda där, och de satt och överlade i sina hjärtan:+
7 ”Varför talar den här mannen på det viset? Han hädar. Vem kan förlåta synder utom en enda, Gud?”+
8 Men Jesus, som omedelbart genom sin ande hade urskilt att de överlade på detta sätt med sig själva, sade till dem: ”Varför överlägger ni om detta i era hjärtan?+
9 Vilket är lättast, att säga till den lame: ’Dina synder är förlåtna’, eller att säga: ’Stig upp och lyft upp din bår och gå’?+
10 Men för att ni skall veta att Människosonen+ har myndighet att förlåta synder på jorden”+ – så sade han till den lame:
11 ”Jag säger dig: Stig upp, lyft upp din bår och gå till ditt hem.”+
12 Då steg han faktiskt upp och lyfte genast upp båren och gick ut i allas åsyn,+ så att de alla rentav hänfördes, och de gav ära åt Gud och sade: ”Något sådant har vi aldrig sett.”+
13 Åter gick han längs sjön; och alla människor strömmade till honom, och han började undervisa dem.
14 Men när han gick vidare, fick han se Levi,+ Alfẹus son, sitta vid tullkontoret, och han sade till honom: ”Bli min efterföljare.” Och han reste sig upp och följde honom.+
15 Senare hände det sig att Jesus låg till bords i hans hus, och många tullindrivare*+ och syndare låg till bords tillsammans med Jesus och hans lärjungar, för det var många av dem som följde honom.+
16 Men när de skriftlärda bland fariséerna såg att han åt tillsammans med syndarna och tullindrivarna, sade de till hans lärjungar: ”Äter han tillsammans med tullindrivarna och syndarna?”+
17 När Jesus fick höra detta, sade han till dem: ”De starka behöver inte läkare, men det gör de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.”+
18 Nu brukade Johannes lärjungar och fariséerna fasta. Därför kom man och sade till honom: ”Hur kommer det sig att Johannes lärjungar och fariséernas lärjungar brukar fasta men att dina lärjungar inte fastar?”+
19 Och Jesus sade till dem: ”Inte kan väl brudgummens vänner* fasta medan brudgummen är hos dem?+ Så länge de har brudgummen hos sig kan de inte fasta.+
20 Men dagar skall komma då brudgummen skall tas ifrån dem, och då, på den dagen, skall de fasta.+
21 Ingen syr fast en lapp av okrympt tyg på en gammal ytterklädnad; om man gör det, sliter det nya tyget med sin fulla kraft med sig av det gamla, och revan blir värre.+
22 Ingen slår heller nytt vin i gamla vinsäckar; om man gör det, spränger vinet vinsäckarna, och både vinet och vinsäckarna går förlorade.+ Nej, nytt vin slår man i nya vinsäckar.”+
23 Nu hände det sig att han en sabbat tog vägen genom sädesfälten, och hans lärjungar började rycka av ax+ medan de gick.+
24 Då sade fariséerna till honom: ”Se hit! Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?”+
25 Men han sade till dem: ”Har ni aldrig läst vad David+ gjorde, när han råkade i nöd och blev hungrig, han och männen med honom+ –
26 hur han, i berättelsen om Ẹbjatar,+ den främste prästen,* gick in i Guds hus och åt framläggningsbröden,*+ som ingen utom prästerna har lov+ att äta, och han gav också något åt männen som var med honom?”+
27 Så sade han vidare till dem: ”Sabbaten kom till för människans skull+ och inte människan för sabbatens skull;+
28 alltså är Människosonen också sabbatens Herre.”+
Fotnoter
^ Ordagr.: ”honom”.
^ El.: ”skatteindrivare”.
^ ”i berättelsen om Ebjatar, den främste prästen”. Ordagr.: ”på (vid) Ebjatar, [den] främste präst[en]”. Saknas i DWIthssSys i Mt 12:4 och Lu 6:4. Jfr en liknande konstruktion i Mk 12:26; Lu 20:37.
^ El.: ”skådebröden”.