Filemon 1:1–25
1 Paulus, en fånge+ för Kristi Jesu skull,* och Timoteus,+ vår broder, till Filẹmon,* vår älskade broder och medarbetare,+
2 och till Ạpfia, vår syster, och till Arkịppus,+ vår medsoldat,+ och till församlingen som är i ditt hus:+
3 Må ni röna oförtjänt omtanke och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.+
4 Jag tackar alltid min Gud när jag nämner dig i mina böner,+
5 eftersom jag ständigt hör om din kärlek och tro som du har till Herren Jesus och till alla de heliga,+
6 och ber om att din villighet att dela med dig av din tro+ må övergå till handling* genom att du erkänner* allt det goda bland oss i förbindelse med Kristus.
7 Ty jag har fått stor glädje och tröst av din kärlek,+ eftersom de heligas ömma tillgivenhet* har blivit styrkt+ genom dig, broder.
8 Det är just av den orsaken som jag, fast jag talar mycket fritt och öppet* i förbindelse med Kristus för att befalla+ dig att göra vad som är tillbörligt,
9 nu hellre förmanar* dig på grundval av kärleken,+ eftersom jag är sådan jag är, Paulus, en gammal man,* ja, nu också en fånge+ för Kristi Jesu skull;
10 jag förmanar dig angående mitt barn,+ som jag har blivit far+ till i mina bojor, Onẹsimos,*+
11 förut till ingen nytta för dig men nu till nytta för dig och för mig.+
12 Honom sänder jag tillbaka till dig, ja honom, det vill säga min egen ömma tillgivenhet.*+
13 Jag hade gärna velat behålla honom för mig själv, för att han i ditt ställe+ skulle kunna fortsätta att tjäna mig i de bojor+ jag bär för de goda nyheternas skull.*
14 Men utan ditt samtycke vill jag ingenting göra, så att din goda gärning inte skall vara som av tvång* utan av fri vilja.*+
15 Kanske var det i själva verket därför som han slet sig lös för en stund, för att du skulle få honom tillbaka för evigt,
16 inte längre som en slav+ utan som mer än en slav,+ som en älskad broder,+ särskilt så för mig, men hur mycket mera då inte för dig, både i köttsligt förhållande och i förhållande till Herren.
17 Om du därför anser mig vara en som har gemenskap+ med dig, ta då emot+ honom välvilligt så som du skulle ta emot mig.
18 Och om han har gjort dig någon orätt eller är skyldig dig något, skriv då upp det på min räkning.*
19 Jag, Paulus, skriver med egen hand:+ Jag skall betala igen det – för att nu inte säga dig vad du dessutom är skyldig mig, nämligen dig själv.
20 Ja, broder, låt mig få nytta av dig i förbindelse med Herren: styrk min ömma tillgivenhet+ i förbindelse med Kristus.
21 I tillförsikt om ditt tillmötesgående* skriver jag till dig, och jag vet att du till och med kommer att göra mer än vad jag säger.+
22 Men gör också samtidigt i ordning en tillfällig bostad+ åt mig; jag hoppas nämligen att jag genom era böner+ skall försättas i frihet+ åt er.
23 Ẹpafras,+ min medfånge i gemenskap med Kristus Jesus, sänder dig hälsningar,
24 också Markus, Aristạrkus,+ Demas,+ Lukas, mina medarbetare.
25 Herren Jesu Kristi oförtjänta omtanke vare med den ande ni lägger i dagen.*+
Fotnoter
^ ”till Filemon”. Grek.: Filẹ̄moni; namnet betyder ”kärleksfull”.
^ El.: ”en Kristi Jesu fånge”.
^ El.: ”må bli verksam”. Grek.: energẹ̄s gẹnētai.
^ ”genom att du erkänner”. El.: ”i exakt kunskap om”.
^ ”ömma (innerliga) tillgivenhet”. Ordagr.: ”inälvor”.
^ El.: ”talar mycket frimodigt (rättframt)”.
^ El.: ”uppmuntrar”, ”vädjar till”.
^ El.: ”en ambassadör”, ”ett sändebud”.
^ Betyder ”nyttig”, ”gagnelig”.
^ Se not till v. 7.
^ El.: ”i de goda nyheternas bojor”.
^ ”av tvång”. Ordagr.: ”enligt nödvändighet”.
^ Ordagr.: ”utan enligt frivillighet”.
^ ”skriv då upp det på min räkning”. Ordagr.: ”räkna detta till mig”.
^ Ordagr.: ”din lydnad”.
^ Ordagr.: ”med er ande”.
