Ordspråksboken 24:1–34

24  Avundas inte onda män,+ och längta inte efter att vara tillsammans med dem.+  Ty deras hjärta tänker på skövling, och deras läppar talar olycka.+  Genom vishet byggs ett hushåll upp,+ och genom urskillningsförmåga blir det fast grundat.+  Och genom kunskap fylls de inre rummen med alla dyrbara och ljuvliga ting.+  Den som använder sin styrka med vishet är en kraftfull man,+ och en man med kunskap förstärker sin kraft.*+  Ty krig bör du föra under skicklig ledning,+ och där rådgivarna är många finns det räddning.+  Den sanna visheten är för hög* för dåren;+ i porten öppnar han inte sin mun.  Den som planerar att göra det som är ont kallar man ränksmidare.+  Dårskapens tygellöshet är synd,+ och hånaren är avskyvärd för människor.+ 10  Förlorar du modet på nödens dag+ är din kraft begränsad. 11  Befria dem som förs bort till döden, och håll tillbaka dem som stapplar i väg för att avrättas.+ 12  Om du säger: ”Se, vi visste inte om detta”,+ skall då inte han som bedömer hjärtan urskilja det+ och han som iakttar din själ veta det+ och vedergälla jordemänniskan efter hennes handlingssätt?+ 13  Ät honung, min son, för det är gott, och den flytande honungen är söt för din gom.+ 14  Lär på samma sätt känna vishet för din själ.+ Om du har funnit den, då finns det en framtid, och ditt hopp skall inte förgås.+ 15  Ligg inte, som den ondskefulle, på lur vid den rättfärdiges uppehållsort;+ skövla inte hans viloplats.+ 16  Ty även om den rättfärdige faller sju gånger, reser han sig igen;+ men de ondskefulla stupar för olyckan.+ 17  Gläd dig inte när din fiende faller, och låt inte ditt hjärta fröjda sig när något får honom att snava.+ 18  Det skulle Jehova se, och det skulle vara ont i hans ögon, och han skulle vända sin vrede bort från honom.+ 19  Bli inte upptänd av vrede över ogärningsmännen. Avundas inte de gudlösa.+ 20  Ty den som är ond har inte någon framtid;+ de gudlösas lampa slocknar.+ 21  Min son, frukta Jehova och kungen.*+ Beblanda dig inte med dem som förespråkar uppror.+ 22  Ty deras olycka skall komma plötsligt,+ och vem är medveten om den undergång som drabbar dem som förespråkar uppror?+ 23  Också dessa ord är för de visa:+ Att vara partisk* när man dömer är inte gott.+ 24  Den som säger till den ondskefulle: ”Du är rättfärdig”,+ honom skall folken uttala en förbannelse över, honom skall folkgrupper fördöma. 25  Men dem som tillrättavisar honom skall det gå väl,+ och över dem skall komma välsignelse och det som är gott.+ 26  Den som svarar på ett rättframt sätt skall kyssa läppar.+ 27  Gör ditt arbete färdigt utomhus, och sköt om det som skall göras på åkern.+ Sedan skall du också bygga upp ditt hushåll. 28  Bli inte vittne mot din medmänniska utan grund.+ Då skulle du behöva narra folk med dina läppar.+ 29  Säg inte: ”Som han har gjort mot mig, så skall jag göra mot honom.+ Jag skall vedergälla var och en efter hans gärningar.”+ 30  Jag gick förbi en lat mans åker+ och förbi en vingård som tillhörde en människa som saknade ett förståndigt hjärta.*+ 31  Och se, allt som växte där var ogräs.+ Nässlor täckte hela dess yta, och stenmuren hade rivits ner.+ 32  Jag betraktade det, och jag tog det till hjärtat;+ jag såg det, och jag tog emot tuktan:+ 33  Sov lite till, slumra lite till, ligg lite till med armarna i kors,+ 34  och fattigdomen skall komma över dig som en stråtrövare och armodet som en beväpnad man.*+

Fotnoter

”Den vise kan uträtta mer än (är överlägsen) den starke och en man som har kunskap mer än den som är stark i kraft”, genom en rättelse av M och i överensstämmelse med LXX.
El.: ”är som koraller”.
”Min son, frukta Jehova [hebr.: Jehwạh] och kungen.” Grek.: fobou ton theọn, hyiẹ, kai basilẹa, ”[Min] son, frukta Gud och kungen.” Två olika personer nämns här, ”Gud” och ”kungen”, och de båda substantiven förbinds i grek. med konjunktionen kai, ”och”. I grek. är den fristående bestämda artikeln medtagen före den förstnämnda personen, men artikeln saknas framför den sistnämnda, eftersom det inte är nödvändigt att upprepa den. Se Tillägg 6E.
Ordagr.: ”Att erkänna (betrakta, göra skillnad på) ansikten”.
El.: ”en jordemänniska som saknade ett gott motiv”. Hebr.: ’adhạm chasar-lẹv.
Ordagr.: ”som en man med sköld”. Hebr.: ke’ịsh maghẹn.