2 Kungaboken 1:1–18

 Och Moab+ gjorde uppror+ mot Israel efter Ahabs död.+  Ahạsja föll nu ner+ genom gallret i sin takkammare+ i Samaria och blev sjuk. Därför sände han i väg budbärare och sade till dem: ”Gå och fråga+ Baal-Sebub,*+ Ekrons+ gud,* om jag kommer att återhämta mig från den här sjukdomen.”+  Men Jehovas ängel+ sade till tisbiten Elia:*+ ”Bryt upp och gå upp och möt budbärarna från Samarias kung och säg till dem: ’Är det därför att det inte finns någon Gud+ alls i Israel som ni går i väg för att fråga Baal-Sebub, Ekrons gud?  Därför, detta är vad Jehova har sagt: ”Den vilobädd som du har stigit upp på, från den kommer du inte att stiga ner, för du skall ovillkorligen dö.”’”+ Och så gick Elia.  När budbärarna kom tillbaka till honom sade han till dem: ”Varför har ni kommit tillbaka?”  Då sade de till honom: ”Det var en man som kom upp och mötte oss, och han sade till oss: ’Gå, vänd tillbaka till kungen som har sänt er och säg till honom: ”Detta är vad Jehova har sagt:+ ’Är det därför att det inte finns någon Gud alls i Israel som du sänder bud för att fråga Baal-Sebub, Ekrons gud? Därför, den vilobädd som du har stigit upp på, från den kommer du inte att stiga ner, för du skall ovillkorligen dö.’”’”+  Då sade han till dem: ”Hur såg den mannen ut, han som kom upp och mötte er och talade dessa ord till er?”  De sade då till honom: ”Mannen bar en klädnad av hår*+ och hade ett läderbälte bundet om höfterna.”+ Då sade han: ”Det var tisbiten Elia.”  Och han sände till honom en anförare* för femtio med hans femtio man.+ När denne kom upp till honom, se, då satt han på toppen av berget. Han sade nu till honom: ”Du den sanne Gudens man,*+ kungen har talat: ’Kom ner.’” 10  Men Elia svarade och sade till anföraren för de femtio: ”Nåväl, om jag är en gudsman* skall eld+ komma ner från himlen och förtära dig och dina femtio man.” Då kom eld ner från himlen och förtärde honom och hans femtio man.+ 11  Då sände han åter till honom en anförare för femtio, en annan, med hans femtio man.+ Denne tog då till orda och sade till honom: ”Du den sanne Gudens man, detta är vad kungen har sagt: ’Kom ner fort.’”+ 12  Men Elia svarade och sade till dem: ”Om jag är den sanne Gudens man skall eld komma ner från himlen och förtära dig och dina femtio man.” Då kom Guds eld ner från himlen och förtärde honom och hans femtio man. 13  Och han sände sedan åter i väg en anförare för femtio, en tredje, och hans femtio man.+ Men den tredje anföraren för femtio gick upp och kom och föll på knä+ inför Elia* och bönföll+ honom om ynnest och sade till honom: ”Du den sanne Gudens man, jag ber dig, låt min själ+ och dessa dina femtio tjänares själ vara något dyrbart+ i dina ögon. 14  Se, eld kom ner från himlen och förtärde+ de två förra anförarna för femtio och deras skaror på femtio man, men låt nu min själ vara dyrbar i dina ögon.” 15  Då sade Jehovas ängel till Elia: ”Gå ner med honom. Var inte rädd för honom.”+ Så reste han sig och gick med honom ner till kungen. 16  Sedan sade han till honom: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Eftersom du har sänt budbärare+ för att fråga Baal-Sebub, Ekrons+ gud* – är det därför att det inte finns någon Gud alls i Israel vars ord man kan fråga efter? Därför, den vilobädd som du har stigit upp på, från den kommer du inte att stiga ner, för du skall ovillkorligen dö.’” 17  Med tiden dog han,+ i enlighet med Jehovas ord+ som Elia hade talat; och Jẹhoram*+ blev kung i hans ställe under Jẹhorams,+ Jehosạfats sons, Judas kungs, andra år, ty han hade inte någon son. 18  Och Ahạsjas historia i övrigt,+ det han gjorde, om det står det ju skrivet i boken+ med Israels kungars historia.

Fotnoter

Namnet ”Baal-Sebub” (hebr.: Bạ‛al Zevụv) betyder ”flugornas ägare (herre)”. Jfr not till Mt 12:24.
”gud”. Hebr.: ’elohẹ̄ (av ’elọ̄ah), majestätsplural, använt om Baal-Sebub. Jfr not till Dom 16:23.
”Elia”. Hebr.: ’Elijạh, som betyder ”min Gud är Jah”; LXXBagster(grek.): Eliou; Vgc(lat.): Elam. Jfr not till v. 13.
Ordagr.: ”En man, en ägare [hebr.: bạ‛al] av hår”.
”den sanne Gudens man”. Hebr.: ’ish ha’Elohịm. Se Tillägg 1F.
”en anförare”. Hebr.: sar; lat.: prịncipem.
”en gudsman”. Hebr.: ’ish ’Elohịm.
Betyder ”min Gud är Jehova”. Hebr.: ’Elijạhu, som namnet skrivs i resten av skildringen fram till och med 2 Ku 10:17 och i 2Kr 21:12.
”gud”. Hebr.: ’elohẹ̄. Se not till v. 2, ”gud”.
Betyder ”Jehova är hög (upphöjd)”. Hebr.: Jehōrạm; LXXLagardeSyVg: ”hans bror Jehoram (Joram)”.