1 Samuelsboken 15:1–35
15 Och Samuel sade till Saul: ”Det var mig Jehova sände för att smörja+ dig till kung över sitt folk Israel, så lyssna nu till hur Jehovas ord lyder.+
2 Detta är vad härarnas Jehova+ har sagt: ’Jag skall avkräva räkenskap+ för det som Ạmalek gjorde mot Israel, när han ställde sig i vägen för honom då han drog upp ur Egypten.+
3 Gå nu och slå Ạmalek+ och vig honom åt tillintetgörelse+ med allt vad han har; och du skall inte skona honom, och du skall döda dem,+ både man och kvinna, både barn och dibarn,+ både tjur och får, både kamel och åsna.’”+
4 Då bådade Saul upp folket och företog räkning av dem i Tẹlaim,+ 200 000 man fotfolk och 10 000 man från Juda.+
5 Saul kom sedan ända till Ạmaleks stad och lade sig i bakhåll vid regnflodsdalen.
6 Under tiden sade Saul till keniterna:+ ”Gå, ge er av,+ gå ner från amalekiternas mitt, så att jag inte rycker bort* dig tillsammans med dem. Ty du visade lojal kärlek* mot alla Israels söner,+ när de drog upp ur Egypten.”+ Då gav sig keniterna av från Ạmaleks mitt.
7 Saul slog sedan Ạmalek+ från Havịla+ ända till Shur,+ som ligger framför Egypten.
8 Och han tog så Agag,+ Ạmaleks kung, till fånga levande, och allt det övriga folket vigde han åt tillintetgörelse med svärdsegg.+
9 Men Saul och folket skonade Agag och det bästa av småboskapen och nötboskapen+ och de feta djuren* och baggarna och allt som var gott, och de ville inte viga dem åt tillintetgörelse.+ All den egendom däremot som var föraktlig och förkastad vigde de åt tillintetgörelse.
10 Jehovas ord kom* nu till Samuel och löd:
11 ”Jag ångrar+ att jag har gjort Saul till kung, eftersom han har vänt sig bort+ från att följa mig, och mina ord har han inte fullgjort.”+ Då blev Samuel djupt oroad,*+ och han ropade högt till Jehova hela natten.+
12 Sedan steg Samuel upp tidigt för att möta Saul på morgonen. Men det blev rapporterat till Samuel och sagt: ”Saul kom till Karmel,+ och se, han reste en minnesstod+ åt sig, och sedan vände han om och gick vidare och drog ner till Gilgal.”
13 När Samuel kom till Saul sade Saul till honom: ”Välsignad+ är du av Jehova. Jag har fullgjort Jehovas ord.”+
14 Men Samuel sade: ”Vad betyder då det här ljudet av småboskap i mina öron och ljudet av nötboskap som jag hör?”+
15 Då sade Saul: ”Från amalekiterna har de fört hit dem, för folket+ skonade det bästa av småboskapen och nötboskapen för att offra det åt Jehova, din Gud;+ men det som var kvar har vi vigt åt tillintetgörelse.”
16 Då sade Samuel till Saul: ”Sluta nu, så skall jag tala om för dig vad Jehova sade till mig i natt.”+ Då sade han* till honom: ”Tala!”
17 Och Samuel sade vidare: ”Var det inte när du var obetydlig i dina egna ögon+ som du blev överhuvud för Israels stammar och Jehova smorde+ dig till kung över Israel?
18 Senare sände Jehova ut dig på ett uppdrag och sade: ’Gå och vig syndarna,+ amalekiterna,* åt tillintetgörelse, och strid mot dem tills du har utrotat dem.’+
19 Så varför lydde du inte Jehovas röst, utan kastade dig girigt över bytet+ och gjorde det som var ont i Jehovas ögon?”+
20 Saul sade emellertid till Samuel: ”Men jag lydde+ Jehovas röst och gav mig av på det uppdrag som Jehova hade sänt ut mig på, och jag förde hit Agag,+ Ạmaleks kung, men Ạmalek vigde jag åt tillintetgörelse.+
21 Och folket+ tog av bytet får och nötkreatur, det bästa av det som var vigt åt tillintetgörelse, för att offra+ det åt Jehova, din Gud, i Gilgal.”+
22 Men Samuel sade: ”Har Jehova lika mycket behag till brännoffer+ och slaktoffer som till att man lyder Jehovas röst? Se! Att lyda+ är bättre än slaktoffer,+ att ge akt bättre än baggars fett;+
23 ty upproriskhet+ är detsamma som spådomssynd,+ och att förmätet tränga sig fram* är detsamma som att använda magiska krafter* och terafịmbilder.*+ Eftersom du har förkastat Jehovas ord,+ därför förkastar han* dig, så att du inte längre skall vara kung.”*+
24 Då sade Saul till Samuel: ”Jag har syndat,+ för jag har överträtt Jehovas befallning och dina ord. Jag var nämligen rädd för folket+ och lydde deras röst.
25 Förlåt+ mig nu min synd, det ber jag dig, och vänd tillbaka tillsammans med mig, så att jag får kasta mig ner+ inför* Jehova.”
26 Men Samuel sade till Saul: ”Jag vänder inte tillbaka tillsammans med dig, för du har förkastat Jehovas ord, och Jehova har förkastat dig, så att du inte skall förbli kung över Israel.”+
27 När Samuel vände sig om för att gå, grep han genast tag i fliken på hans ärmlösa överklädnad, men den slets+ bort.
28 Då sade Samuel till honom: ”I dag har Jehova slitit Israels kungliga styre ifrån+ dig, och han skall ge det åt din nästa, en som är bättre än du.+
29 Och dessutom: den Härlige* i Israel+ visar sig inte vara falsk,+ och han ångrar sig inte, för han är inte en människa,* så att han skulle ångra sig.”+
30 Då sade han:* ”Jag har syndat. Visa mig nu ära+ inför de äldste i mitt folk och inför Israel, det ber jag dig, och vänd tillbaka tillsammans med mig, så skall jag kasta mig ner inför Jehova, din Gud.”+
31 Samuel följde då med Saul tillbaka, och Saul kastade sig ner inför Jehova.
32 Sedan sade Samuel: ”För fram Agag, Ạmaleks kung, till mig.” Då gick Agag motvilligt* fram till honom, och Agag sade till sig själv:* ”Nu har dödens bitterhet i sanning försvunnit.”
33 Men Samuel sade: ”Liksom ditt svärd+ har berövat kvinnor deras barn, så kommer din mor+ att bli den bland kvinnor som i högsta grad har berövats sina barn.”+ Och Samuel högg Agag i stycken inför Jehova i Gilgal.+
34 Samuel gav sig nu i väg till Rama, men Saul drog upp till sitt eget hus i Sauls Gịbea.+
35 Och Samuel såg inte Saul mer till sin dödsdag, för Samuel sörjde+ över Saul. Och Jehova ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.+
Fotnoter
^ El.: ”handlade lojalt”.
^ ”rycker bort”, genom en texträttelse; M: ”samlar (in)”.
^ ”de feta djuren”, T; M: ”djur av andra kullen”, som ansågs värdefullare.
^ El.: ”skedde”, ”inträffade”.
^ ”djupt oroad (bedrövad)”, genom en texträttelse; M: ”vred (upprörd)”.
^ ”han”, Mmarginal; M: ”de”.
^ Ordagr.: ”Amalek”.
^ ”kung”, MVg; LXX: ”kung över Israel”.
^ ”han”, MSy; LXX: ”Jehova”.
^ ”terafimbilder (husgudar)”, MLXX; Vg: ”avgudadyrkan”.
^ El.: ”övernaturliga krafter”.
^ ”att förmätet tränga sig fram”. Motsvaras i hebr. av en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person.
^ El.: ”jag får tillbe”.
^ El.: ”Glansfulle”, MSy; Vg: ”Segerrike”.
^ El.: ”en jordemänniska”. Hebr.: ’adhạm; grek.: ạnthrōpos; lat.: họmo; Sy: ”en människoson”.
^ ”han”, MVg; LXXSy: ”Saul”.
^ El.: ”i bojor”. El.: ”med glatt mod”, ”frimodigt”. LXX: ”skälvande”.
^ El.: ”och Agag tänkte”.
