1 Krönikeboken 20:1–8
20 Följande vår,+ vid den tid då kungarna drar ut,+ anförde Joab härens stridsstyrka+ och bringade fördärv över Ammons söners land och kom och belägrade Rabba.+ Men David stannade i Jerusalem; och Joab slog+ så Rabba och rev ner staden.
2 Men David tog kronan från Malkams* huvud+ och fann att den hade en vikt av en talent* guld, och det var dyrbara stenar* på den; och den sattes på Davids huvud. Och bytet från staden, det som han förde ut, var mycket stort.+
3 Och folket som var i staden förde han ut, och han satte dem att arbeta+ med stensågar och järnhackor och yxor.*+ Och så gjorde David med alla städer som tillhörde Ammons söner. Sedan återvände David och allt folket till Jerusalem.
4 Och därefter utbröt krig med filistéerna+ vid Geser.+ Det var då husatiten Sịbbekaj+ slog ihjäl Sippaj,* en ättling till rafaéerna.*+ Så blev de kuvade.
5 Och det blev åter krig med filistéerna, och Ẹlhanan,+ Jairs son, slog då ihjäl Lahmi, gittiten Goljats*+ bror, vars spjutskaft var som en vävbom.+
6 Och det blev åter krig, vid Gat.+ Där var en man av osedvanlig storlek,+ med sex fingrar på var hand och sex tår på var fot, sammanlagt tjugofyra;+ och även han var en ättling till rafaéerna.*+
7 Och han fortsatte att smäda+ Israel. Slutligen slog Jonatan,* son till Simẹa,+ Davids bror, ihjäl honom.
8 Dessa var ättlingar till rafaéerna+ i Gat,+ och de föll+ för Davids hand och för hans tjänares hand.
Fotnoter
^ Se Tillägg 8A.
^ El.: ”en dyrbar sten”.
^ ”rafaéerna”. BHK(hebr.): harefa’ịm; Vg: ”Rafaim”; LXX: ”jättarna”.
^ ”gittiten Goljats”. El.: ”Goljats från Gat”.
^ Ordagr.: ”(även han föddes) åt Rafa”. Hebr.: lehaRafạ’. Faderns namn står här för hela släktet av jättar.
^ Hebr.: Jehōnathạn, ”Jehonatan”.
