Kallas ibland även ”mötestältet”. Ett stort, flyttbart tält som israeliterna använde i sin tillbedjan efter uttåget ur Egypten. Tälthelgedomen var en plats där man offrade och tillbad, och där fanns även Jehovas förbundsark, som representerade hans närvaro. Tälthelgedomen hade en stomme av trä som täcktes med linnetältdukar med färgrika konstbroderier som föreställde keruber. Den var delad i två rum, det första kallades det heliga och det andra kallades det allra heligaste. (Jos 18:1; 2Mo 25:9) Se Tillägg B5.