Kapitel 33

Vad är det för fel med att dricka?

”ÄR DET fel att dricka? Är det verkligen farligt? Eller är det fel bara för mig men okej för vuxna?” Det kan mycket väl hända att du funderar över sådana frågor. Dina föräldrar kanske tar sig ett glas då och då. Många ungdomar i din ålder dricker. Filmer och TV-program får det att se tilltalande ut.

I måttliga mängder kan alkohol faktiskt vara en källa till glädje. Bibeln erkänner att vin kan göra hjärtat glatt eller förhöja smaken på en måltid. (Predikaren 9:7) Men missbruk av alkohol leder till allvarliga problem — från kontroverser med föräldrar, lärare och polis till förtidig död. Det sägs i bibeln: ”En smädare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är var och en som raglar av det.” (Ordspråksboken 20:1) Det är därför viktigt att man fattar ett ansvarsfullt beslut i fråga om bruk av alkohol.

 Men hur mycket vet du egentligen om alkoholen och dess verkningar? Följande test kan hjälpa dig att få reda på det. Markera påståendena med Rätt eller Fel:

1. Alkoholhaltiga drycker har övervägande

stimulerande verkan ․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

2. Alkohol skadar kroppen, oavsett mängd ․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

3. Alla alkoholhaltiga drycker — starksprit,

vin, öl — tas upp i blodet lika snabbt ․․․․․․․․․․․․․․․ ____

4. Man nyktrar till snabbare om man dricker

svart kaffe eller tar en kall dusch ․․․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

5. Samma mängd alkohol har samma verkan på alla

som dricker․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

6. Berusning är detsamma som alkoholism ․․․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

7. Alkohol och lugnande medel (till exempel

barbiturater) som tas samtidigt mångdubblar

varandras verkan ․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

8. Om man skiftar mellan olika alkoholhaltiga

drycker blir man inte berusad ․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

9. Kroppen bearbetar alkoholen på samma sätt

som den smälter maten ․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․ ____

Jämför nu det du har skrivit med svaren på sidan 270. Visade sig din syn på alkohol vara oriktig i något avseende? Tänk på att okunnighet i fråga om alkohol kan vara livsfarlig. Bibeln varnar oss för att alkoholen, när den missbrukas, ”biter ... som en orm, hugger som en giftorm”. — Ordspråksboken 23:32, Bibelkommissionens provöversättning.

John gifte sig som tonåring. En kväll, när han hade blivit osams med sin hustru, rusade han ut ur huset, fast besluten att dricka sig full. Efter att ha stjälpt i sig en halv liter vodka föll han i koma. Hade det inte varit för läkarnas och sjukhuspersonalens ansträngningar, kunde han ha dött. Tydligen insåg han inte att det kan vara livsfarligt att hälla i sig stora mängder alkohol i ett svep. Okunnigheten kostade honom nästan livet.

 Baksmällan

Det här är en av alkoholens mest lömska verkningar. Alkoholen har en dämpande, och inte en stimulerande, verkan. Att man ändå känner sig stimulerad när man har druckit beror på att alkoholen dämpar, eller minskar, hämningarna. Man känner sig avslappad, mindre bekymrad och mindre orolig än innan man drack. Därför kan måttliga mängder alkohol i viss mån hjälpa en att ”glömma sin ... olycka”. (Ordspråksboken 31:6, 7, Levande Bibeln) En ung man som heter Paul, till exempel, drack för att fly från sina familjeproblem. ”Jag upptäckte ganska snart att drickandet lättade på de spänningar jag kände”, berättar han. ”Det gjorde mig mycket lugnare.”

Det låter kanske positivt, eller hur? Men glöm då inte att alkohol ger vad man kallar baksmälla. Efter några timmar, när alkoholens lugnande verkan avtar, kommer oron tillbaka. Den stannar då inte på normal nivå, utan blir värre än innan man drack. Man känner sig oroligare och mer spänd än någonsin. Abstinenssymptomen kan hålla i sig i upp till 12 timmar. Visserligen kan man åter minska oron genom att dricka på nytt. Men några timmar senare ökar den igen — och blir nu ännu värre. På det viset kan det fortsätta i en ond cirkel där humöret ömsom är på topp med konstgjorda medel och ömsom allt längre i botten.

I långa loppet minskas alltså inte oron med hjälp av alkohol. I stället kan den mycket väl öka. Och när alkoholen slutar verka finns problemen ändå kvar.

 Känslomässiga hämningar

Andra påstår att alkohol hjälper dem att fungera bättre. Ett exempel på det är Dennis. Han var oerhört blyg och tyckte det var svårt att föra ens ett vanligt samtal. Men så upptäckte han en sak. ”Efter ett par glas lossnade det för mig”, sade han.

Problemet är att man aldrig mognar, om man som Dennis flyr från svåra situationer. För att göra det måste man ta itu med dem. Att lära sig ta itu med de problem man möter som ung är bara en förövning inför vuxenlivets prövningar. Dennis upptäckte att alkoholens tillfälliga verkningar i långa loppet inte hjälpte honom att övervinna sin blyghet. ”När jag nyktrade till, drog jag mig tillbaka i mitt skal igen”, berättar han. Hur är det nu, flera år senare? Dennis fortsätter: ”Jag lärde mig egentligen aldrig att samtala med folk på ett naturligt sätt. Jag tror jag blev hämmad på det viset.”

Det är likadant när man använder alkohol för att minska på den stress man känner. Joan, som gjorde det när hon var i tonåren, erkänner: ”För ett tag sedan, när jag kände mig stressad, tänkte jag: ’Nu skulle det vara gott med en liten styrketår.’ Man tror man klarar en situation bättre, om man får sig en styrketår.” Men så är det inte!

I en artikel som publicerades i New York State Journal of Medicine sades det: ”När droger [däribland alkohol] används för att lindra problem — i skolan, i sällskapslivet och i ens relationer till andra — elimineras behovet av att lära sig att på ett sunt sätt ta itu med problemen. Följderna kanske inte gör sig påminda förrän man är vuxen. Då blir det ofta svårt att bygga upp nära relationer till andra, vilket gör att man blir känslomässigt isolerad.” Det är mycket  bättre att se problemen i vitögat och frimodigt ta itu med svåra situationer.

”Han ville inte ta det”

Begrunda Jesu Kristi exempel. Den sista natten av sitt jordiska liv fick han genomgå en fruktansvärd provsättning. Först blev han förrådd, sedan arresterad, och därefter fick han utstå en rad förhör där man kastade lögnaktiga anklagelser mot honom. Till slut, sedan han varit vaken hela natten, utlämnades han till att hängas på pålen. — Markus 14:43—15:15; Lukas 22:47—23:25.

Jesus blev då erbjuden något som skulle ha avtrubbat hans sinnen — ett bedövningsmedel som skulle ha gjort det lättare för honom att klara den svåra situationen. Bibeln förklarar: ”[De] försökte ... ge honom myrrablandat vin, men han ville inte ta det.” (Markus 15:22, 23) Jesus ville ha alla sina mentala förmågor i behåll. Han ville gå den svåra situationen till mötes med öppna ögon. Han ville inte fly verkligheten. Men längre fram, när han erbjöds en måttlig mängd vin utan bedövningsmedel för att släcka törsten, tog han emot det. — Johannes 19:28—30.

 De problem, de påfrestningar och den stress du kanske upplever förbleknar i jämförelse med detta till ingenting. Men det finns ändå en värdefull lärdom i Jesu erfarenhet. I stället för att använda bedövningsmedel (exempelvis alkohol) för att komma till rätta med problem, påfrestningar och obehagliga situationer är det mycket bättre att frimodigt ta itu med dem. Ju mer erfarenhet du får i att bemästra livets problem, desto bättre blir du på att lösa dem. Du utvecklar då känslomässig mogenhet.

Det är din (och kanske dina föräldrars) sak att avgöra om du skall dricka då och då — och med måtta — eller helt avstå. Men fatta ett väl övertänkt och förståndigt beslut. Du har inget att ursäkta dig för, ifall du väljer att inte dricka. Men om du väljer att dricka, gör det då på ett ansvarsfullt sätt. Drick aldrig för att fly problem eller för att på konstlad väg samla mod. Bibelns råd är enkelt och rättframt: ”Vin ger falskt mod. Starksprit leder till bråk. Vilka dårar människorna är som låter detta bli herrar över dem.” — Ordspråksboken 20:1, Levande Bibeln.

Frågor att resonera om

◻ Varför börjar så många ungdomar dricka alkoholhaltiga drycker?

◻ Vilka är några vanliga missuppfattningar om alkohol?

◻ Vilka faror innebär kombinationen alkohol och bilkörning?

◻ Vilka faror är det med att använda alkohol för att fly problem?

◻ Vad bör ungdomar göra när de stöter på problem, och varför?

[Infälld text på sidan 268]

Ungdomar som dricker kan fastna i en ond cirkel där humöret ömsom är på topp och ömsom allt längre i botten

[Infälld text på sidan 271]

”Jag lärde mig egentligen aldrig att samtala med folk på ett naturligt sätt. Jag tror jag blev hämmad på det viset.” — En ung man som missbrukade alkohol i tonåren

 [Ruta på sidan 264]

Varför vi började dricka

Intervju med några som druckit mycket alkohol i tonåren

Intervjuaren: Varför drack ni?

Bill: Först och främst berodde det på gänget jag var med i. Det var ”inne” att dricka, särskilt på helgerna.

Dennis: Jag började dricka när jag var 14 år eller så. Min pappa drack rätt mycket. Vi hade alltid cocktailpartyn hemma. Som barn fick jag se att alkohol hörde till umgängeslivet. Sedan, när jag blev äldre, hamnade jag i ett ganska vilt gäng. Jag brukade dricka för att bli accepterad av de andra ungdomarna.

Mark: Jag höll på med idrott. Vad jag minns, så började jag dricka i femtonårsåldern, när jag var med grabbarna i basketbollaget. Jag tror det var mest av nyfikenhet.

Joan: Jag påverkades väldigt mycket av det jag såg på TV. Jag såg hur skådespelarna drack. Det såg så flott ut.

Paul: Min pappa är alkoholist. Nu förstår jag att alla problem vi hade berodde på hans alkoholism. Jag försökte fly från det. Ironiskt nog var det en av orsakerna till att jag började dricka.

Joan: Mina föräldrar drack i regel inte så mycket. Men jag kommer ihåg en sak som pappa gjorde. När vi hade främmande brukade han skryta över hur mycket han kunde dricka. På något sätt lade jag mig också till med samma inställning — jag trodde det var något speciellt med mig. En gång var jag med mina kompisar och festade. Vi drack i flera timmar. Faktiskt blev jag inte lika full som de andra. Jag minns att jag tänkte: ”Jag är precis som pappa.” Jag tror att hans inställning till alkohol påverkade mig.

Intervjuaren: Men varför är det så många som dricker sig berusade?

Mark: Det var därför vi drack — för att bli fulla. Smaken brydde jag mig inte så mycket om.

Intervjuaren: Så du drack för effektens skull?

Mark: Ja.

Harry: Ja, jag säger detsamma. Det är som att klättra på en stege. Varje gång man dricker försöker man komma högre — nå nästa pinne på stegen.

 [Ruta på sidan 270]

Svar till testuppgifterna (Sidan 263)

1. FEL. Alkohol har en dämpande verkan. Anledningen till att man känner sig upprymd är att hämningarna dämpas, eller minskas. Man känner sig avslappad och mindre orolig än innan man drack.

2. FEL. Måttliga eller små mängder alkohol tycks inte skada kroppen. Men en längre tids drickande och stora mängder alkohol kan skada hjärtat, hjärnan, levern och andra organ.

3. FEL. Starksprit tas i allmänhet upp snabbare i kroppen än vin och öl.

4. FEL. Kaffe kan pigga upp, och en kall dusch gör att man blir våt, men alkoholen finns kvar i blodet tills den har förbränts av levern, vilket sker med en hastighet av cirka 10—15 gram per timme.

5. FEL. Hur man påverkas av alkoholen beror på flera olika faktorer, till exempel kroppsvikten och om man har ätit eller inte.

6. FEL. Berusning är resultatet av att ha druckit för mycket. Alkoholism är att ha förlorat kontrollen över sitt drickande. Alla som dricker sig berusade är inte alkoholister, och alla alkoholister dricker sig inte berusade.

7. RÄTT. Vissa läkemedel ger i kombination med alkohol en mycket kraftigare verkan än vad läkemedlet eller alkoholen ger var för sig. Att ta lugnande medel i kombination med alkohol kan leda till svåra abstinenssymptom, koma eller rentav döden. Ett piller tillsammans med en öl eller en snaps ger en mycket kraftigare verkan än man kan ana. Läkemedlets effekt förstärks tre, fyra eller tio gånger — kanske ännu mer.

8. FEL. Det är den totala mängden alkohol man dricker som avgör hur berusad man blir, vare sig det är gin, whisky, vodka eller något annat.

9. FEL. Alkoholen behöver inte bearbetas långsamt på samma sätt som andra födoämnen. Omkring 20 procent passerar omedelbart från magsäcken och ut i blodet. Resten fortsätter till tunntarmen och tas upp av blodet därifrån.

 [Ruta/Bilder på sidorna 266, 267]

Alkohol och bilkörning — en livsfarlig kombination

”Rattfylleri är den främsta dödsorsaken bland ungdomar i åldern 16—24 år”, sades det i en rapport från en konferens om ungdomar, alkohol och bilkörning i USA 1984. (Körkortsåldern är 16 år i vissa amerikanska delstater.) ”Tonåringar råkar ut för fyra gånger så många trafikolyckor till följd av rattonykterhet som andra bilförare.” (Just Along for the Ride [En publikation utgiven av försäkringsbolagen i USA]) Denna onödiga masslakt beror delvis på att många myter om alkoholens verkningar ännu lever kvar. Här följer ett par typiska exempel:

MYT: Man kan lugnt sätta sig vid ratten om man har tagit bara ett par öl.

FAKTA: ”Alkoholen i två burkar öl, som konsumeras inom en timme, kan försämra förarens reaktionstid med 0,4 sekunder. Vid en hastighet av 90 kilometer i timmen hinner ett fordon förflytta sig 10 meter på den tiden — vilket kan innebära skillnaden mellan ett tillbud och en dödsolycka.” — James L. Malfetti och Darlene J. Winter: Development of a Traffic Safety and Alcohol Program for Senior Adults.

MYT: Det går bra att köra så länge man inte känner sig påverkad.

FAKTA: Det är farligt att lita på hur man känner sig. Alkoholen ger upphov åt en falsk känsla av välbefinnande. Man tror att man har full kontroll över sig själv, när ens förmågor i själva verket är nedsatta.

Det är farligt för vem som helst att kombinera alkohol och bilkörning, men det gäller i ännu högre grad för ungdomar. Förmågan att köra bil när man har druckit ”försämras mycket snabbare [hos ungdomar] än hos vuxna, eftersom de inte är lika rutinerade som förare. Kort sagt är ungdomar oerfarna både när det gäller bilkörning och när det gäller alkoholförtäring, och ännu mer oerfarna när det gäller kombinationen alkohol och bilkörning.” — Darlene J. Winter: Senior Adults, Traffic Safety and Alcohol Program Leader’s Guide.

  När man är ung går det också åt mindre alkohol för att bli berusad än när man är vuxen. Ungdomar väger i regel mindre än vuxna, och ju mindre man väger, desto mindre vätska finns det i kroppen för att späda ut alkoholen man har fått i sig. Ju högre alkoholkoncentration man har i blodet, desto mer berusad blir man.

”Klok är den som har sett olyckan och griper sig an med att dölja sig, men de oerfarna har gått vidare och måste lida straffet.” (Ordspråksboken 22:3, NW) Med tanke på hur farligt det är att kombinera alkohol och bilkörning är man ”klok”, om man lovar sig själv att undvika den kombinationen. Man inte bara besparar sig att råka ut för olyckor som leder till bestående men eller till döden, utan man visar också respekt för andras liv.

Dessutom bör du ha som din fasta föresats att 1) aldrig sätta dig i en bil med en förare som har druckit och att 2) aldrig låta en kamrat köra, om han eller hon har druckit. Din kamrat kanske blir sur, men han (hon) kanske uppskattar det du gjorde när han (hon) kommer till sans igen. — Jämför Psalm 141:5.

[Bilder]

Sätt dig aldrig i en bil med en förare som har druckit, och låt aldrig en kamrat köra, om han eller hon har druckit

[Bilder på sidan 262]

Kamrater, TV och ibland också föräldrar kan påverka ungdomar till att börja dricka

[Bild på sidan 265]

Alkoholen kan bita ”som en orm”, om den missbrukas

[Bilder på sidan 269]

Alkohol och bilkörning leder ofta till detta