Herrens kvällsmåltid
Sång 87
Herrens kvällsmåltid
1. Den fjortonde nisan, o Fader,
så ordet oss budskapet bragt,
du visade då, som vi nu kan förstå,
din kärlek, rätt, vishet och makt.
Ditt folk, Israel, då åt lammet,
i frihet de sedan drog ut.
Längre fram Krist, ditt Ord, göt sitt livsblod på jord,
och för ”skuggan” nu tiden var slut.
2. Vi samlats inför dig, o Fader,
att prisa den kärlek så stor
som hit till vår jord sände Kristus, ditt Ord.
Som får i din fålla vi bor.
Framför oss nu bordet står dukat
med vin och med osyrat bröd.
Det oss påminner här — blott symboler det är —
om den näring din kärlek oss bjöd.
3. Oss brödet påminner om Jesus,
hans kropp utav kött, livets bröd.
Och kalken, rött vin, är symbolen så fin
av blodet som räddar från död.
När Åminnelsen vi nu firar,
helt fasta för dig vi bör stå.
Uti Mästarens spår städs vår väg fram vi går
att till sist evigt liv vi må få.