OLIVTRÄD, mandelträd, kapris och dadelpalmer – det är bara några få av de närmare hundra växter och träd som nämns i Bibeln. En viss bakgrundskunskap om Bibelns växter kan göra det lättare att förstå vissa bibelställen.

Ett exempel på detta är olivträdet, som var en av de mest värdefulla växterna på Bibelns tid. Detta vackra, ofta krokiga och knotiga träd är mycket härdigt och kan leva många hundra år. Det nämns tidigt i Bibelns skildring. Efter den stora översvämningen vände en duva som Noa hade sänt ut från arken tillbaka till honom, ”och se, den hade ett friskt olivlöv i näbben”. På så sätt fick Noa veta att vattenmassorna hade sjunkit undan. (1Mo 8:11)

Psalmisten hade några av olivträdets egenskaper i tankarna när han försäkrade dem som fruktar Jehova: ”Dina söner skall vara som sticklingar från olivträd kring ditt bord.” (Ps 128:1–3) Man tar ofta skott eller sticklingar från ett olivträd för att plantera nya träd. Dessutom kan gamla olivträd föröka sig med hjälp av rotskott. I likhet med sådana skott skulle söner växa upp i närheten av sin far och bidra till lyckan i familjen.

Det ständigt gröna olivträdet var särskilt uppskattat för sin olja. Olivolja var en basvara för israeliterna och användes allmänt även som skönhetsmedel och lampolja, och dessutom var den en viktig handelsvara. Man använde olivolja för att mjuka upp sår och lindra smärta. (Lu 10:33, 34) Det kan också vara välgörande och uppfriskande att gnida in huvudet med olja. De äldste i den kristna församlingen uppmanas därför att be över någon som är andligt sjuk och bildligt ”smörja in honom med olja i Jehovas namn”, dvs. använda Guds ord för att ge lindring, vägledning och tröst. (Jak 5:13–15)