‘Ojlẹ Hinhẹngọwa Tọn lẹ’ Ko Sẹpọ!
‘Ojlẹ Hinhẹngọwa Tọn lẹ’ Ko Sẹpọ!
Ojlẹ kleun de jẹnukọnna olọn mẹ yìyì Jesu tọn, delẹ to devi nugbonọ etọn lẹ mẹ kanse e dọmọ: “Oklunọ, hiẹ na gọ̀ ahọludu jo hlan Islaeli to ojlẹ he mẹ lo?” Gblọndo Jesu tọn dohia dọ ojlẹ de na juwayi whẹpo Ahọluduta lọ na wá. To ojlẹ enẹ whenu, hodotọ etọn lẹ na tindo azọ́n daho de nado wà. Yé na yin kunnudetọ Jesu tọn lẹ “to Jelusalẹm mẹ, to Judé lẹpo mẹ, po Samalia po, podọ jẹ opodo aigba tọn.”—Owalọ lẹ 1:6-8.
AZỌ́NDENAMẸ enẹ ma sọgan yin wiwadotana to ojlẹ azán, osẹ, kavi osun kleun delẹ tọn gblamẹ gba. Ṣigba, to afọdopolọji tlolo, devi lọ lẹ jẹ mẹplọ́n ji. Ṣigba yé ma hẹn ojlo bu to hosọ hinhẹngọwa tọn mẹ gba. Apọsteli Pita dọho gandego hlan gbẹtọgun daho de he pli dopọ to Jelusalẹm, dọmọ: “Mì lẹnvọjọ . . . [bo diọ mìde], na yè nido súnsún ylando mìtọn lẹ sẹ̀, [na] . . . ojlẹ awumimiọn tọn na sọn nukun Oklunọ tọn mẹ wá; ewọ nasọ do Jesu Klisti hlan, mẹhe yè dọyẹwheho etọn hlan mì dai: Mẹhe olọn ma sọgan nọ ma yí kaka e na do jẹ ojlẹ [hinhẹngọwa] onú popo tọn mẹ, he Jiwheyẹwhe ko dọ sọn onù yẹwhegán wiwe etọn lẹpo tọn mẹ sọn whenuena aihọn ko ṣẹ̀.”—Owalọ lẹ 3:19-21.
‘Ojlẹ hinhẹngọwa tọn’ ehelẹ na hẹn “ojlẹ awumimiọn tọn” lẹ wá sọn Jehovah dè. Hinhẹngọwa heyin dọdai etọn dọ lọ na wá to adà debọdo-dego awe mẹ. Tintan, hinhẹngọwa gbigbọmẹ tọn he na fakọnamẹ de na tin, he to yìyì to alọnu todin. Awetọ, ehe na yin hihodo gbọn paladisi yinukundomọ de zizedai to aigba ji dali.
Ojlẹ Hinhẹngọwa Tọn Bẹjẹeji
Dile apọsteli Pita dlẹnalọdo hlan gbẹtọgun enẹlẹ do to Jelusalẹm, olọn ‘hẹn Jesu do ede dè.’ Ehe wẹ yin whẹho lọ kakajẹ 1914, to whenuena Jesu yí huhlọn gandudu tọn etọn bo jẹ gandu ji taidi Ahọlu dide Jiwheyẹwhe tọn. To ojlẹ enẹ mẹ, Pita dọ dọdai dọ, Jehovah na ‘do Visunnu etọn hlan’ to linlẹn lọ mẹ dọ E na dike Jesu ni hẹn azọngban etọn di taidi omẹ lọ he yin ahọ́nkan lẹndai Jiwheyẹwhe tọn lẹ tọn. Biblu basi zẹẹmẹ nujijọ lọ tọn to hogbe yẹhiadonu tọn de mẹ dọmọ: “E [titobasinanu olọn mẹ tọn Jiwheyẹwhe tọn] sọ ji visunnu de [sunnu de] [Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn to alọ Jesu Klisti tọn lẹ mẹ], mẹhe na nọ yí ogànpò do hẹn akọta lẹpo sẹ̀n.”—Osọhia 12:5.
Ṣigba akọta lẹ ma tindo ojlo nado litaina gandudu Klisti tọn gba. Na nugbo tọn, yé zannùdo mẹjidugando nugbonọ aigba ji tọn etọn lẹ go, heyin yinyọnẹn to egbehe taidi Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ. Taidi apọsteli he jẹnukọnna yé lẹ, Kunnudetọ lẹ ma nọ whleawu nado kẹalọyi ‘azọ́n kunnudide na Jesu tọn’ gba. (Osọhia 12:17) Nukundiọsọmẹ gbajẹgbonu gando azọ́n he Klistiani nugbonọ ehelẹ to wiwà to otò de mẹ jẹ devo mẹ go. To 1918, hagbẹ azọngbannọ azọ́nwatẹn tatọ́-tẹnnọ Ogbẹ́ Watch Tower tọn lẹ to Brooklyn, New York, yin dindọ̀n yì whẹdatẹn to whẹsadokọnamẹ agọ̀ lẹ ji bosọ yin owhẹ̀ agọ̀ dana nado nọ gànpamẹ na ojlẹ gaa lẹ. Na ojlẹ de e taidi dọ azọ́n kunnudide egbezangbe tọn “jẹ opodo aigba tọn” na gboawupo nkọtọn.—Osọhia 11:7-10.
Ṣigba, to 1919, hagbẹ azọ́nwatọ tatọ́-tẹnnọ tọn heyin zize do gànpamẹ lẹ yin didetọ́n bo yin hinhẹn jẹ mẹdekannu mlẹnmlẹn sọn whẹsadokọnamẹ lẹpo glọ. Yé ma hẹn ojlẹ depope gú to azọ́n hinhẹngọwa gbigbọmẹ tọn vivọ́ bẹjẹeji mẹ gba. Sọn whenẹnu gbọ́n, omẹ Jehovah tọn lẹ ko to vivi kọdetọn dagbe gbigbọmẹ tọn he ma ko jọ pọ́n gbede tọn dù.
Nujijla sinsinyẹn de yin bibẹjẹeji nado plọn gbẹtọ akọta lẹpo tọn lẹ nado nọ doayi nuhe Klisti ko degbè etọn na hodotọ etọn lẹ nado wà lẹ go. (Matiu 28:20) Lehe e yin kọfanamẹnu do sọ nado mọ mẹhe ko nọ do jijọ kanlin-jọmẹ tọn hia dai lẹ diọ pọndohlan yetọn lẹ! Yé klọ́n gbẹtọ-yinyin hoho lọ dai, he nọ de jijọ taidi “homẹgble,” “nutlọ,” po “ohógblo” po tọ́n, bosọ ze gbẹtọ-yinyin yọyọ lọ dógo, “ehe yè diọ zun yọyọ jẹ oyọnẹn [he pegan] mẹ kẹdẹdi apajlẹ [Jiwheyẹwhe] mẹhe dá ẹ tọn.” To linlẹn gbigbọmẹ tọn de mẹ, hogbe yẹwhegán Isaia tọn lẹ to yinyin hinhẹndi etlẹ yin todin dọmọ: “Ohla [mẹhe nọ do jijọ ohla-jọmẹ tọn hia dai] ga na nọ nọ̀hẹ lẹngbọvu [mẹhe nọ do jijọ homẹmimiọn tọn hia] dopọ, kinnikinni ovu na mlọnai hẹ gbọgbọẹvu; oyìnvu po kinnikinni po, po kanlin yìnyìn po na nọ nọ̀ pọ́”—Kọlọsinu lẹ 3:8-10; Isaia 11:6, 9.
Hinhẹngọwa Yinukọn Dogọ lẹ Tin to Yakẹ!
To yidogọ mẹ na hinhẹngọwa he ko dekọtọn do paladisi gbigbọmẹ tọn de mẹ to egbehe, ojlẹ to dindọnsẹpọ po awuyiya po to whenuena planẹti mítọn na lẹzun paladisi yinukundomọ de. Adà kleun aigba lọ tọn de wẹ yin paladisi to whenuena Jehovah ze tọgbo mítọn lẹ, Adam po Evi po, do jipa Edẹni tọn mẹ. (Gẹnẹsisi 1:29-31) Enẹwutu wẹ mí sọgan dọho Paladisi tọn taidi nuhe to yinyin hinhẹngọwa. Nalete, whẹpo enẹ nado jọ, sinsẹ̀n lalo tọn lẹ he ma nọ gbògbéna Jiwheyẹwhe dona yin didesẹ sọn aigba ji. Nugonu tonudidọ tọn aihọn ehe tọn lẹ na penukundo ehe go. (Osọhia 17:15-18) Enẹgodo, nugonu tonudidọ po ajọwiwa tọn lẹ po, to pọmẹ hẹ godonọnamẹtọ yetọn lẹ, na yin vivasudo. To godo mẹ, godotọ to nukundiọsọmẹtọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ mẹ—yèdọ Satani Lẹgba po aovi etọn lẹ po, na yin nuṣinyọndo na owhe fọtọ́n—heyin tedidi azọ́n hinhẹngọwa tọn lọ tọn. To ojlẹ enẹ mẹ, “zungbo po aigba he to atò po na jaya na yé, ozun na jaya, bosọ gbàsẹ́ di vovoli.” (Isaia 35:1) Aigba lọ blebu na vò sọn nuhahun lẹ mẹ. (Isaia 14:7) Yèdọ gbẹtọ livi susu he ko kú lẹ na tlẹ yin hinhẹngọwa ogbẹ̀ to aigba ji. Mẹlẹpo na tindo numimọ alemọyi avọ́sinsan ofligọ tọn tọn. (Osọhia 20:12-15; 22:1, 2) Gbẹtọ nukuntọ́nnọ, tókunọ, kavi sẹkunọ depope ma na tin to aigba lọ ji gba. “Finẹnu lẹ ma to na dọmọ, yẹn to azọ̀njẹ.” (Isaia 33:24) Ojlẹ vude to vivọnu Gandudu Owhe Fọtọ́n Klisti tọn tọn godo, Lẹgba po aovi etọn lẹ po na yin tuntundote na ojlẹ gli de bo na mọ lehe lẹndai Jiwheyẹwhe tọn na aigba lọ ko yin hinhẹndi jẹ obá enẹ mẹ do. To agọgbọnẹnmẹ, yé na yin vivasudo kakadoi.—Osọhia 20:1-3.
To whenuena aihọn lọ na jẹ vivọnu owhe fọtọ́n hinhẹngọwa tọn, “onú he tindo gbọfufu lẹpo” na pà Jehovah, podọ yé na to mọ wà kakadoi. (Psalm 150:6) Be hiẹ na tin to yé mẹ ya? Hiẹ sọgan tin to yé mẹ.