FÖR närmare 2 000 år sedan, vid den judiska påsken år 33 v.t., dog en oskyldig man för att andra skulle kunna få liv. Vem var den mannen? Det var Jesus från Nasaret. Och vilka kan få nytta av denna ädla handling? Hela mänskligheten. En välkänd bibeltext sammanfattar detta livräddande offer: ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv.” (Johannes 3:16, 1917)

Även om många känner till den här bibelversen är det få som verkligen förstår dess innebörd. De undrar: Varför behöver vi Kristi offer? Hur kan en enda människas död rädda mänskligheten från att gå en evig död till mötes? Bibeln ger tydliga och tillfredsställande svar på dessa frågor.

Somliga tror att människan skapades för att leva en kort tid på jorden, gå igenom prövningar, njuta en del av livet och sedan dö och gå vidare till en bättre plats. Enligt det synsättet ingår döden i Guds avsikt med människan. Bibeln visar emellertid att människan dör av en helt annan orsak. Den säger: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden på så sätt spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Den här versen visar att människor dör som en följd av synd. Vem är då denna ”enda människa” genom vilken syndens dödliga verkningar har spritt sig till hela mänskligheten?

Enligt The World Book Encyclopedia tror de flesta vetenskapsmän att alla människor har ett gemensamt ursprung, och Bibeln visar tydligt att vi härstammar från en ”enda människa”. I Första Moseboken 1:27 står det: ”Gud grep sig an med att skapa människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne; till man och kvinna skapade han dem.” Bibeln säger följaktligen att det första människoparet var kronan på den allsmäktige Gudens skapelse.

Berättelsen i Första Moseboken ger ytterligare detaljer om mänskligt liv efter det att  Gud hade skapat den första människan. Det är värt att lägga märke till att Gud i den berättelsen inte nämner döden annat än som en konsekvens av olydnad. (1 Moseboken 2:16, 17) Han ville att människorna skulle få leva för evigt, lyckliga och friska i ett vackert paradis på jorden. Han ville inte att de skulle drabbas av åldrande och till slut död. Hur blev då döden härskare över hela mänskligheten?

I Första Mosebokens tredje kapitel läser vi om hur de första människorna medvetet valde att vara olydiga mot sin livgivare, Jehova Gud. Följaktligen verkställde Gud den dom som han i förväg hade talat om för dem. Han sade till människan: ”Stoft är du, och till stoft skall du vända åter.” (1 Moseboken 3:19) I överensstämmelse med Guds ord dog de två olydiga människorna så småningom.

Men detta fick inte bara konsekvenser för det första människoparet. Deras olydnad förstörde den möjlighet till fullkomligt liv som deras avkomlingar skulle ha haft. Jehova hade inbegripit dessa ännu ofödda i sin avsikt när han sade till Adam och Eva: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er, och råd över havets fiskar och himlens flygande skapelser och varje levande skapelse som rör sig på jorden.” (1 Moseboken 1:28) Med tiden skulle människorna uppfylla jorden och leva lyckliga utan att behöva dö. Men deras förfader Adam – den ”enda människan” – sålde dem som slavar åt synden med döden som ett oundvikligt slut. Aposteln Paulus, en avkomling av den första människan, skrev: ”Jag är köttslig, såld till slav under synden.” (Romarna 7:14)

Precis som vandaler på senare tid har skadat oskattbara konstverk, skadade Adam genom sin synd allvarligt Guds fantastiska skapelse – människan. Adams barn fick egna barn, sedan barnbarn osv. Varje ny generation som fötts, växt upp och fått barn har sedan dött. Varför har de alla dött? Därför att de alla härstammar från Adam. Bibeln säger: ”Många dog genom en endas överträdelse.” (Romarna 5:15) Sjukdom, ålderdom, en benägenhet att göra fel och till slut döden är tragiska konsekvenser av att Adam svek sin familj. Vi ingår alla i den familjen.

 I sitt brev till de kristna i Rom skrev aposteln Paulus om ofullkomliga människors bedrövliga tillstånd, ett tillstånd som han också själv befann sig i, och den frustrerande kampen mot syndens verkningar. Han utropade: ”Jag eländiga människa! Vem skall rädda mig från den kropp som genomlider denna död?” En bra fråga, inte sant? Vem skulle erbjuda Paulus – och alla andra som längtar efter det – räddning från slaveriet under synd och död? Paulus gav själv svaret: ”Gud vare tack genom Jesus Kristus, vår Herre!” (Romarna 7:14–25) Ja, vår Skapare har gjort det möjligt för oss att bli räddade genom sin Son, Jesus Kristus.

Jesus beskrev sin uppgift när det gäller att rädda mänskligheten från slaveriet under synden som leder till död. Han sade: ”Människosonen har kommit för att ... ge sitt liv till lösen för många.” (Matteus 20:28, Bibel 2000) Hur tjänar Jesu liv som en lösen? Hur är hans död till nytta för oss?

Enligt Bibeln var Jesus ”utan synd” och ”skild från syndarna”. Under hela sitt liv lydde Jesus fullkomligt Guds lag. (Hebréerna 4:15; 7:26) Jesus dog därför inte som en följd av synd och olydnad som Adam gjorde. (Hesekiel 18:4) Jesus accepterade i stället en död som han inte förtjänade för att kunna utföra sin Faders vilja att rädda människorna från synd och död. Som det sades tidigare kom Jesus villigt för att ”ge sitt liv till lösen”. Med en kärlek utan motstycke i historien var Jesus villig att ”smaka döden för varje människa”. (Hebréerna 2:9)

Det liv som Jesus offrade motsvarade exakt det liv som Adam förverkade när han syndade. Vad blev resultatet av Jesu död? Jehova tog emot detta offer som ”en motsvarande lösen för alla”. (1 Timoteus 2:6) Ja, Gud använde värdet av Jesu liv för att köpa tillbaka, eller återlösa, människorna från slaveriet under synd och död.

Bibeln nämner gång på gång denna stora kärlekshandling av människans Skapare. Paulus påminde de kristna om att de blivit ”köpta för ett pris”. (1 Korinthierna 6:20; 7:23) Petrus skrev att Gud inte använde guld eller silver, utan sin Sons blod för att befria de kristna från ett liv som slutar i döden. (1 Petrus 1:18, 19) Med Kristi lösenoffer kan Jehova rädda människorna från deras lott, evig död.

Med tanke på de långtgående positiva verkningarna av Kristi lösen skrev aposteln Johannes: ”Han [Jesus Kristus] är ett försoningsoffer för våra synder, men inte bara för våra utan också för hela världens.” (1 Johannes 2:2) Ja, Kristi lösen är tillgänglig för  alla människor. Innebär det att alla automatiskt kommer att få nytta av den här ovärderliga anordningen? Nej. Tänk på den räddningsaktion som nämndes i föregående artikel. De som försökte rädda de instängda gruvarbetarna sänkte ner en hisskorg till dem, men var och en av de instängda var tvungen att kliva in i den korgen. På liknande sätt kan de som önskar få nytta av Kristi lösenoffer inte bara vänta på Guds välsignelse. De behöver själva göra något.

Vad förväntar Gud att vi gör? Johannes 3:36 har svaret: ”Den som utövar tro på Sonen har evigt liv; den som inte lyder Sonen skall inte få se livet, utan Guds vrede förblir över honom.” Gud förväntar att vi tror på Kristi offer. Men mer är inbegripet. ”Av detta vet vi att vi har lärt känna honom [Jesus], nämligen om vi fortsätter att hålla hans bud.” (1 Johannes 2:3) För att bli räddade från synd och död är det alltså viktigt att vi tror på Kristi lösen och håller Kristi bud.

Ett viktigt sätt att visa vår tro på Jesu lösen är att vi med uppskattning och i lydnad för hans befallning högtidlighåller minnet av hans död. Före sin död instiftade Jesus en symbolisk måltid med sina trogna apostlar, och han sade till dem: ”Fortsätt att göra detta till minne av mig.” (Lukas 22:19) Jehovas vittnen sätter stort värde på sin vänskap med Guds Son, och de lyder denna befallning. I år kommer åminnelsen av Jesu Kristi död att hållas lördagen den 22 mars efter solnedgången. Vi inbjuder dig att i lydnad för Jesu befallning vara med vid detta särskilda möte. Jehovas vittnen där du bor kan ge dig information om tid och plats. Vid detta möte kommer du att få veta mer om vad du behöver göra för att Kristi lösen skall befria dig från de dödliga verkningarna av Adams synd.

Det är få människor i dag som till fullo förstår och uppskattar det stora offer som deras Skapare och hans Son har gjort för att rädda dem från tillintetgörelse. De som utövar tro på det har en särskild orsak till glädje. Aposteln Petrus skrev med tanke på sina medkristna: ”Ni [utövar] ... tro på honom [Jesus] och fröjdar er mycket med en outsäglig och förhärligad glädje, när ni når fram till slutmålet för er tro, era själars räddning.” (1 Petrus 1:8, 9) Genom att utveckla kärlek till Jesus Kristus och tro på hans lösenoffer kan du fylla ditt liv med glädje nu och se fram emot att bli räddad från synd och död.