Gud sa till Adam: ”Den dag du äter av det ska du dö.” (1 Moseboken 2:17) Den varningen hade inte fyllt någon funktion om Adam ändå skulle ha åldrats och dött. Adam visste att om han inte åt av frukten från det trädet, skulle han inte dö.

Adam och Eva var inte beroende av det här trädet för att uppehålla livet. Det fanns många andra fruktträd i trädgården. (1 Moseboken 2:9) Om de hade låtit bli att äta av frukten från just det här trädet hade de visat att de var lojala mot den som hade gett dem livet. De hade också visat att de erkände Guds rätt att bestämma vad som var rätt och fel.

För att förstå varför Adam och Eva dog behöver vi se närmare på ett samtal som fick långtgående konsekvenser. Satan djävulen använde en orm för att föra fram en ondskefull lögn. I Bibeln står det: ”Ormen var det försiktigaste av alla vilda djur på marken som Jehova Gud hade gjort, och den frågade kvinnan: ’Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av alla träd i trädgården?’” (1 Moseboken 3:1)

Då svarade Eva: ”Vi får äta frukt från träden i trädgården, men inte frukten från det träd som är mitt i trädgården. För Gud har sagt: ’Ni får inte äta av den, nej inte ens röra den, för då kommer ni att dö.’” Då sa ormen till henne: ”Ni kommer inte alls att dö. För Gud vet att den dag ni äter av frukten kommer era ögon att öppnas, och ni kommer att bli som Gud och få kunskap om gott och ont.” Satan påstod alltså att Jehova var en lögnare som undanhöll de första människorna något bra. (1 Moseboken 3:2–5)

Eva trodde på det hon fick höra. Hon tittade på trädet och såg att det var vackert och att frukten såg god ut. Så hon sträckte sig efter frukten och åt av den. Sedan säger Bibeln: ”När hon senare var med sin man gav hon av frukten även till honom, och han åt också.” (1 Moseboken 3:6)

Så ledsen Gud måste ha blivit när hans älskade barn med vett och vilja var olydiga mot honom! Vad gjorde Gud? Han sa till Adam: ”Du ska ... [vända] åter till marken, för av den är du tagen. Jord är du, och jord ska du åter bli.” (1 Moseboken 3:17–19) Och så blev det. ”Adam levde ... i 930 år, och sedan dog han.” (1 Moseboken 5:5) Han kom inte till himlen eller någon annan andevärld. Han hade inte existerat innan Jehova skapade honom av jord från marken. Och när han dog blev han lika livlös som jorden han hade skapats av. Han upphörde att existera. Så tragiskt!

Eftersom Adam och Eva valde att vara olydiga mot Gud förlorade de sin fullkomlighet och möjligheten att leva för evigt. De förändrades rent fysiskt; de blev ofullkomliga och syndfulla. Men deras uppror påverkade inte bara dem. Deras ofullkomliga tillstånd fördes vidare till deras avkomlingar. I Romarna 5:12 står det: ”Synden kom in i världen genom en enda människa [Adam], och genom synden kom döden. Och döden spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.”

Bibeln beskriver synd och död som ”det hölje som omsluter alla folk, den slöja som ligger som ett täcke över alla nationer”. (Jesaja 25:7) Det här höljet omsluter mänskligheten som en giftig dimma som ingen kan komma undan. Det är verkligen som det sägs i Bibeln: ”Alla dör på grund av Adam.” (1 Korinthierna 15:22) Så man kan fråga sig samma sak som aposteln Paulus: ”Vem ska rädda mig från denna kropp som leder mig i döden?” (Romarna 7:24) Finns det någon som kan göra det?