Skogens tjänster – Hur värdefulla är de?

NÄSTAN en tredjedel av jordens landyta täcks fortfarande av skog, men den andelen minskar hela tiden. I tidskriften Choices—The Human Development Magazine, som ges ut av FN:s utvecklingsprogram, framkom det 1998 att ”så mycket som 4 miljoner hektar mark – ett område lika stort som Schweiz – avskogas varje år” enbart i utvecklingsländerna.

Varför skogsskövling är en paradox

Den pågående skogsskövlingen är en paradox, säger en del experter. Det beror på att man fortsätter att bränna upp och avverka skogar av ekonomiska skäl. Men som en fackman på området framhåller ”är skogarna värda mycket mer där de står än när de bränns upp eller huggs ner”. Hur kan det komma sig?

Doktor Philip M. Fearnside och doktor Flávio J. Luizão, forskare i Manaus i Brasilien vid Nationella institutet för forskning i Amazonområdet, berättar för Vakna! att de orörda regnskogarna, som de uttryckte det, utför ”tjänster åt världen”. De här tjänsterna innefattar bland annat att ta upp och lagra koldioxid (en växthusgas), förhindra jorderosion och översvämning, återvinna näringsämnen, reglera nederbörd, erbjuda utrotningshotade djur en boplats och skydda vilda växter och grödor. Skogen gör det också möjligt för människor att njuta av vackra omgivningar och är en plats för rekreation. Enligt forskarna har alla sådana tjänster ett ekonomiskt värde.

Tänk till exempel på skogens förmåga att lagra kol. När skogen huggs ner, förvandlas kolet, som frigjorts från träden efter det att de fällts, så småningom till koldioxid i atmosfären och bidrar till en global uppvärmning. Det ekonomiska värdet av den här ”tjänsten åt världen” som skogen utför, dvs. att lagra kol, kan man beräkna genom att göra en jämförelse med vad det kostar att med mänskliga medel minska utsläppen av kol.

Enligt Marc J. Dourojeanni, som är miljökonsult vid den brasilianska avdelningen på  Inter-American Development Bank, visar sådana beräkningar att ”skogens värde som uppsamlare av kol [kolreservoar] är mycket större än det värde den ger i form av timmer och åkermark”. Ändå hugger man ner skog i allt snabbare takt. Vad beror det på?

En drivkraft för att bevara skogen

Tänk på den här jämförelsen: Några personer äger ett kraftverk. Kraftverket förser de kringliggande städerna med elektricitet, men kunderna betalar inte ett enda öre i ersättning. Efter en tid kommer ägarna fram till att det är bäst att lägga ner anläggningen, göra sig av med all utrustning och sälja inventarierna, eftersom det ekonomiskt sett är mer förnuftigt att göra en vinst än att driva ett kraftverk som inte ger någon förtjänst. En del myndighetspersoner i länder där det finns mycket skog verkar tänka på ett liknande sätt. Eftersom världens konsumenter inte betalar för skogens tjänster, är det ekonomiskt mer försvarbart att hugga ner skogen (lägga ner anläggningen så att säga) och sälja träden (sälja inventarierna) för att göra en snabb och rejäl vinst – i varje fall är det så de resonerar.

Det enda sättet att vända på den här trenden, säger Dourojeanni, är att göra det ekonomiskt attraktivt att bevara en skog. Ett förslag som framförts av professor dr José Goldemberg, kärnfysiker i Brasilien och före detta rektor för ett universitet i São Paulo, går ut på att det skall införas en ”kolskatt över hela världen” för alla dem som förbrukar det som ofta kallas fossila bränslen.

Enligt förespråkarna för det här förslaget skulle skatten beräknas både på den mängd bränsle som ett land eller en stat förbrukat och på hur stora mängder växthusgaser de släppt ut. USA, som representerar 5 procent av världens befolkning, släpper ut nästan 24 procent av världens växthusgaser. En del politiskt ansvariga menar att de skattepengar som ett sådant land betalar sedan skulle användas för att kompensera de nationer som bevarar sina skogar i stället för att göra snabba vinster genom att avverka dem. På det här sättet, menar man, skulle konsumenterna få betala sin ”elräkning”, och det skulle bli en ekonomisk drivkraft för ägarna att ha kvar ”kraftverket”.

Vem skall då bestämma priset på de här miljötjänsterna? Och vem skall ta upp avgifterna och fördela pengarna?

Det behövs ett förändrat beteende

”De här frågorna”, konstaterar Dourojeanni, ”skulle bäst kunna behandlas vid en internationell skogskonferens.” Vid den här konferensen skulle man i så fall kunna sätta prislappar på de miljötjänster som skogen utför. Sedan ”kunde man bilda en världsomspännande organisation som fick till uppgift att sköta de här internationella angelägenheterna”.

Även om det kan verka förnuftigt att använda ett internationellt organ för att reglera ett internationellt problem, medger Dourojeanni: ”Det har bildats många institutioner och kommissioner för att ta itu med skogsfrågorna, men det har inte gjort saken bättre.” Vad som egentligen behövs, tillägger han, är ”drastiska förändringar i vårt sociala och ekonomiska beteende”. För att bevara skogen krävs det verkligen mer än en lagförändring – det krävs en hjärteförändring.

Kommer de här problemen någonsin att bli lösta? Ja, det kommer de att bli, lovar jordens Skapare, Jehova Gud. Bibeln visar att han har upprättat en regering som snart kommer att styra över hela världen och lösa problemen på jorden. Den regeringen ”kommer [aldrig] att fördärvas”. (Daniel 2:44) Den här regeringen kommer dessutom att se till att jordens ekosystem inte störs, eftersom jordens invånare får lära sig mer om sin Skapare, den som Bibeln identifierar med namnet Jehova. (Jesaja 54:13) Alla som då lever kommer att inse det fulla värdet av jorden och skogarna som finns på den.

[Bildkällor på sidan 26]

Ricardo Beliel/SocialPhotos

© Michael Harvey/Panos Pictures