Kapitel 14

Jesu första lärjungar

EFTER 40 dagar i vildmarken återvänder Jesus till Johannes, som hade döpt honom. När han närmar sig, pekar Johannes på honom och utropar till dem som är där: ”Se, Guds Lamm som tar bort världens synd! Det är om denne som jag sade: Efter mig kommer det en man som har ryckt fram framför mig, eftersom han var till före mig.” Trots att Johannes är äldre än sin släkting Jesus, vet Johannes att Jesus existerade före honom som en andevarelse i himlen.

Men bara ett fåtal veckor tidigare, då Jesus kom för att bli döpt, visste Johannes tydligtvis inte med säkerhet att Jesus var den utlovade Messias. ”Inte ens jag kände honom”, erkänner Johannes, ”men skälet till att jag kom och döpte i vatten var att han skulle göras uppenbar för Israel.”

Johannes fortsätter att förklara för sina åhörare vad som hände då han döpte Jesus: ”Jag såg anden komma ner som en duva från himlen, och den blev kvar över honom. Inte ens jag kände honom, men just han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: ’Vemhelst som du ser anden komma ner över och bli kvar över, denne är det som döper i helig ande.’ Och jag har sett det, och jag har vittnat om att denne är Guds Son.”

Nästa dag står Johannes där tillsammans med två av sina lärjungar. När Jesus närmar sig, säger han ännu en gång: ”Se, Guds Lamm!” Johannes döparens båda lärjungar följer då Jesus. En av dem är Andreas, och den andre är tydligen just den person som tecknade ner dessa ting, och han hette också Johannes. Denne Johannes är av allt att döma kusin till Jesus, tydligtvis en son till Marias syster, Salome.

När Jesus vänder sig om och ser att Andreas och Johannes följer efter honom, frågar han: ”Vad söker ni?”

”Rabbi”, säger de, ”var håller du till?”

”Kom, så skall ni få se”, svarar Jesus.

Klockan är nu omkring fyra på eftermiddagen, och Andreas och Johannes stannar hos Jesus resten av den dagen. Efteråt är Andreas så entusiastisk att han skyndar sig att leta efter sin bror, som heter Petrus. ”Vi har funnit Messias”, säger han. Sedan tar han med sig Petrus till Jesus. Kanske Johannes samtidigt finner sin bror Jakob och för honom till Jesus; men betecknande nog utelämnar Johannes denna personliga upplysning ur sitt evangelium.

Nästa dag finner Jesus Filippus, som kommer från Betsaida, samma stad som Andreas och Petrus ursprungligen kom ifrån, och säger till honom: ”Bli min efterföljare.”

Filippus finner sedan Natanael, som också kallas Bartolomeus, och säger: ”Vi har funnit den som Mose, i Lagen, och Profeterna har skrivit om, Jesus, Josefs son, från Nasaret.” Natanael är tvivlande. ”Kan något gott komma från Nasaret?” frågar han.

”Kom och se”, manar Filippus. När de kommer emot Jesus, säger Jesus om Natanael: ”Se, med säkerhet en israelit som det inte finns något svek i.”

”Hur kommer det sig att du känner mig?” undrar Natanael.

”Innan Filippus kallade på dig, medan du var under fikonträdet, såg jag dig”, svarar Jesus.

Natanael blir förvånad. ”Rabbi [som betyder lärare], du är Guds Son, du är Israels Kung”, säger han.

”Tror du därför att jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet?” frågar Jesus. ”Större ting än dessa skall du få se.” Sedan lovar han: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Ni skall få se himlen öppnad och Guds änglar stiga upp och stiga ner till Människosonen.”

En kort tid härefter lämnar Jesus tillsammans med sina nya lärjungar Jordandalen och beger sig till Galileen. Johannes 1:29—51.

▪ Vilka är Jesu första lärjungar?

▪ Hur kommer Petrus, och kanske också Jakob, i kontakt med Jesus?

▪ Vad övertygar Natanael om att Jesus är Guds Son?